Nils Liljequist

Från Wikipedia
För manusförfattaren, född 1903, död 1973, se Nils Liljeqvist.
Nils Liljeqvist
Född28 augusti 1851[1][2]
Lunds stadsförsamling[2], Sverige
Död27 juni 1936 (84 år)
Gustav Vasa församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst, homeopat[4], läkare[5]
Redigera Wikidata

Nils August Liljequist, född 28 augusti 1851 i Lunds stadsförsamling, död 27 juni 1936 i Gustaf Vasa församling i Stockholm,[6] var en svensk präst och utövare av alternativmedicinsk verksamhet, speciellt irisdiagnostik[7] och elektrohomeopati.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Liljequist blev filosofie kandidat 1874, teologie kandidat 1884 och prästvigdes 1890. Han tjänstgjorde i Härnösands stift, men var tjänstledig från 1903 på grund av sjukdom[8] och blev 1913 beviljad avsked.[9]

Han nämns som en av grundarna av den alternativmedicinska disciplinen irisdiagnostik,[10][7] som han själv kallade ögondiagnostik. Han var även verksam som homeopat, där han tillämpade den så kallade elektrohomeopatin. Han gav ut ett antal böcker om dessa olika behandlingsmetoder[11], och skrev 1905 ett öppet brev till regering och riksdag "beträffande apoteksmedicinens skadlighet". Hans böcker om irisdiagnostik var försedda med "färglagda bilder" och hans anvisningar om hur olika utseenden hos ögats iris kunde uttolkas fascinerade många som därvid fick "härliga högtidsstunder för dem som någon gång fått tillfälle att se hans unika tidskrift för ögondiagnos och elektrohomeopati".[12]

1908–1913 gav han ut "Tidskrift för ögondiagnos och elektrohomeopati"[13] där han 1910 utkom med ett "Riksdagsnummer" där han bland annat stödde riksdagsman E. O. V. Wavrinskys motion om "åtgärder för vaccinationstvångets afskaffande".[14] Han framlade där några grundlinjer till stadgar för en svensk homeopatorden, "i hvars bildande han ser enda räddningen från apoteknarnas och läkarnas onda anslag mot svenska folkets urgamla frihet att använda de läkemedel folket fattat förtroende till", där dessa läkemedel enligt Liljequist ha "högst märkliga egenskaper då de återge ej blott den sjuke hälsan, utan uppfostrar honom äfven till gudsfruktan, redlighet och hederlighet i affärer ... förträffliga egenskaper som andra, af apotekare och läkare förtryckta människor, aldrig kunna förvärfva".[12]

Liljequists djupa misstro mot "apotekare och läkare" och övertygelse om de naturliga homeopatiska läkemedlens förträfflighet uttrycktes bland annat i hans "Homeopatiens trosbekännelse" som publicerades i tidskriften Hälsovindar 1913.[15] Han argumenterar där för att de allopatiska läkemedlen inte i tillräcklig grad tar hänsyn till att människan är skapad av Gud "från stoft" - det vill säga av enbart naturliga substanser. De farligaste onaturliga substanserna är då de allopatiska läkemedlen som inte bara är onaturliga och skadliga, utan också icke nödvändiga då Gud, då han skapade människan, gav henne möjligheten att själv få läkedom på naturlig väg.[16] I enlighet med detta var Liljequist bland annat kritisk till de halter arsenik som vid denna tid tilläts i till exempel tapetfärger, och menade att åtskilliga hälsoproblem berodde på exponering av arsenik, vilket han ansåg sig kunna diagnosticera med irisdiagnostik.[17]

Liljequist är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • 1893 – Liljequist, Nils; Péczely Ignas. Om ögondiagnosen och en rationel sjukdomsbehandling, efter d:r Ignas Péczely. Stockholm: Förf:n. Libris 1624246 
  • 1900 – Vägledning i elektro-homeopatisk sjukdomsbehandling. Stockholm: Sidensjö. Libris 1806088 
  • 1903 – Ögondiagnosen. Stockholm: Centraltr. Libris 9556438 
  • 1905 – Öppet bref till svenska regeringens och riksdagens ledamöter år 1905 [beträffande apoteksmedicinens skadlighet]. Stockholm. Libris 2776452 
  • 1906 – En samling ögondiagnoser: systematiskt ordnade, jämte en färglagd bild öfver typerna för organskador : med separattryckt texthäfte. Stockholm: Centraltryckeriet. Libris 1615322 
  • 1908 – En ny samling ögondiagnoser. Stockholm: Centraltryckeriet. Libris t4vws3dvrk58jcmw. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1615323 
  • 1909 – Den homeopatiska läkemetoden: historiskt och systematiskt framstäld (3. omarb. o. tillök. uppl.). Stockholm. Libris 2776454 
  • 1917 – Lärobok i hälsovård (hygien) och sjukvård (medicin).: Tillägnad anhängare af folkhomeopatien. Stereotyp. uppl.. Stockholm: A. Billqvists förl. Libris 2776455 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] Gustav Vasa kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6021/F I/8 (1935-1938), bildid: 00050439_00070, sida 65, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 5 maj 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/11 (1848-1861), bildid: C0067257_00057, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 5 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Liljequist, Nils August, läs online, läst: 5 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kampen om det medicinska fältet. En analys av debatten mellan företrädare för skol- och alternativmedicin i Sverige under 1900-talets första hälft., läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1901–2013
  7. ^ [a b] ”Irydologia” (på polska). https://irydolog.pl/irydologia. Läst 1 mars 2022. 
  8. ^ Nils August Liljeqvist, i Skånska nationen 1833–1889 (1904).
  9. ^ ”F. d. pastor Liljequist”. Svenska Dagbladet. 18 april 1913. https://www.svd.se/arkiv/1913-04-18/7. ”Homeopaten pastor Nils Liljequist har i skrifvelse till domkapitlet begärt afsked ur svenska kyrkans tjänst, hvilket på onsdagen beviljades.” 
  10. ^ Guild of Naturopathic Iridologists International: The History of Iridology, läst 2014-12-21
  11. ^ ”Из истории иридодиагностики: Нильс Лильеквист (Швеция, 1851-1936)” (på ryska). https://iridolog.ucoz.ru/blog/2007-11-17-3. Läst 1 mars 2022. 
  12. ^ [a b] ”Namn och Nytt - Homeopaten Nils Liljequist”. Dagens Nyheter. 7 mars 1910. https://arkivet.dn.se/tidning/1910-03-07/14311/6. 
  13. ^ Tidskrift för ögondiagnos och elektrohomeopati. Stockholm: Tidskrift för ögondiagnos och elektrohomeopati. 1908-1913. Libris 1668022 
  14. ^ ”Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 6, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angåend ändringar i nu gällande föreskrifter rörande skyddskoppympningen”. Riksdagen, Andra Kammarens Tillfälliga Utskott. 24 april 1908. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/print/1908/print_mot_1908__ak__254/mot_1908__ak__254.pdf. 
  15. ^ Hälsovindar: populär tidskrift för folkupplysning : hälsovård, homeopati, naturläkekonst, humanitet. Härnösand: Hälsovindar. 1913. sid. 2:1–2 (1913), 10. Libris 9187393 
  16. ^ Wilhelm Kardemark (2016). Nils Olsson. red. ”Health through Work: Lutheran and gendered perspectives in Swedish health magazines 1910–13”. LIR.journal - Tidskrift för litteratur, idéhistoria och religion (Göteborg: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs Universitet) (6): sid. 110. ISSN 2001-2489. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/LIRJ/article/view/3575/2985. 
  17. ^ Liljequist, Nils (1908). En ny samling ögondiagnoser. Stockholm: Centraltryckeriet. sid. 48. Libris t4vws3dvrk58jcmw. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1615323 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Liljequist&oldid=54237525”