Nils Philip Gyldenstolpe
| Nils Philip Gyldenstolpe | |
 | |
| Född | 19 februari 1734[1][2] Österåkers församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 februari 1810[1][3] (76 år) Klara församling[1][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Kammarherre Guvernör Landshövding i Gävleborgs län (1773–1781) Stol nummer 1 i Svenska Akademien (1789–1810) | |
| Maka | Jacquelina Elisabet de Geer af Leufsta |
| Barn | Charlotta Stjerneld (f. 1766) Nils Gyldenstolpe (f. 1768)[4] Carl Edvard Gyldenstolpe (f. 1770) Ulrik Gyldenstolpe (f. 1774) |
| Föräldrar | Ulrik Nils Gyldenstolpe[1] |
| Släktingar | Gustaf Anton Gyldenstolpe (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Nils Philip Gyldenstolpe, född den 19 februari 1734 på Forsby, Österåkers socken, Södermanlands län, död den 20 februari 1810 i Klara församling, Stockholm, var en svensk greve och ämbetsman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han var son till kammarherren greve Ulric Nils Gyldenstolpe och grevinnan Brita Christina Oxenstierna af Korsholm och Wasa, dessutom kusin till Johan Gabriel Oxenstierna (stol 8). Gyldenstolpe blev student i Uppsala 1750 och anställdes vid Kanslikollegium 1751. Han beklädde olika befattningar vid hovet och blev 1764 hovmarskalk och överkammarherre; som sådan gick han Lovisa Ulrika till handa i politiska ärenden och var samtidigt kronprins Gustavs förtrogne. Gyldenstolpe var landshövding i Gävleborgs län 1773–1781. År 1787 tvingades han lämna hovet men kunde återvända 1789. Gyldenstolpe blev 1792 guvernör för kronprins Gustav Adolf (senare Gustav IV Adolf) och en av rikets herrar. Efter Gustav III:s död anslöt sig Gyldenstolpe till Gustaf Mauritz Armfelt, avsattes 1794 från sin guvernörsbefattning och förvisades från Stockholm. Förvisningen upphävdes sedan Gustav IV Adolf blivit myndig, men hans politiska roll var slutspelad.
Den 15 februari 1791 blev Gyldenstolpe hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[5]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Gyldenstolpe var bror till militären Gustaf Anton Gyldenstolpe.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Nils Philip Gyldenstolpe, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Österåkers kyrkoarkiv, Södermanlands län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11825/C/2 (1700-1739), bildid: A0004901_00117, sida 111, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/5 (1790-1810), bildid: C0056142_00169, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Nils Gyldenstolpe, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19f
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Olof Jägerskiöld: Nils Philip Gyldenstolpe i Svenskt biografiskt lexikon (1967–1969)
| Företrädare: Carl Sparre |
Landshövdingar i Gävleborgs län 1773–1781 |
Efterträdare: Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt |
| ||||||||
|