Nils Ragvaldsson
| Ärkebiskop Nils Ragvaldsson | |
| Kyrka | Romersk-katolska kyrkan |
|---|---|
|
|
|
| Stift | Växjö stift, biskop |
| Period | 1426–1438 |
| Företrädare | Eskilus Torstani |
| Efterträdare | Laurentius Michaelis |
|
|
|
| Stift | Uppsala stift, ärkebiskop |
| Period | 1438-1448 |
| Företrädare | Olov Larsson |
| Efterträdare | Jöns Bengtsson (Oxenstierna) |
|
|
|
| Född | Borjan av 1380-talet |
| Död | 17 februari 1448 |
Nils Ragvaldsson (latin Nicolaus Ragvaldi), född senast i början av 1380-talet, död 17 februari 1448,[1] var biskop i Växjö och senare Sveriges ärkebiskop från 1438 till sin död. Han var också förelöpare till göticismen.
Innehåll |
Karriär [redigera]
Nils Ragvaldsson var sannolikt son till väpnaren Ragvald Eriksson på Fjällskäfte, Floda socken. Han förde en hel lilja i vapnet. Han nämns 1409 som kanik i Strängnäs och 1420 som dekan, var 1421 uppsatt av Uppsala domkapitel på ärkebiskopsförslag, omtalas 1426 som biskop i Växjö och besökte Baselkonsiliet som det ena av Erik av Pommerns båda sändebud. 1438 utsågs han genom postulation till ärkebiskop i Uppsala och erhöll i oktober samma år Baselkonsiliets bekräftelse på sin nya värdighet.
Nils Ragvaldsson intog under de närmast följande åren en medlande ställning mellan Karl Knutsson och dennes motståndare bland högadeln. Vid ett rådsmöte i Tälje hösten 1439 föreslog han att hertig Kristofer av Bayern skulle utses till svensk konung. Han tillhörde sedermera under Kristofers regeringstid (1440-48) dennes trognaste anhängare.
Med rådets och konungens bifall byggde han en borg vid Almarestäket, och han lät sammanfatta alla för Uppsala ärkestift gällande statuter i ett kompendium, "Statuta synodalia". Nils skildras som en lärd, mild och välmenande man.
Nils Ragvaldssons tal i Basel [redigera]
Den 12 november 1434 höll Nils Ragvaldsson ett tal vid konciliet i Basel med anledning av rangfrågor mellan kyrkans representanter för de europeiska kungahusen. Han framlade då en formell protest emot att ingen såg till hans konungs höghet och rättigheter. I talet redogjorde han för kung Eriks härstamning, som enligt honom kunde spåras till goterna. Detta tal kom att inspirera till den götiska traditionen.
Talet anses allmänt ha varit dåligt underbyggt; Nils Ragvaldsson har förmodats sakna akademisk bildning då han inte använder någon titel, trots att Johannes Magnus uppger att så var fallet. Delvis bygger talet på Ekkehard av Auras historieskrivning, som var influerad av Jordanes.
Källor [redigera]
- ^ Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 147
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
- Werner Söderberg (1896). ”Om Nicolaus Ragvaldis tal i Basel 1434”. Samlaren 17, p 187. http://runeberg.org/samlaren/1896/0195.html.
Se även [redigera]
-
Wikiquote har citat av eller om Nils Ragvaldsson
| Företrädare: Eskilus Torstani |
Biskop i Växjö 1426–1438 |
Efterträdare: Laurentius Michaelis |
| Företrädare: Olov Larsson |
Ärkebiskop i Uppsala 1438–1448 |
Efterträdare: Jöns Bengtsson |
