Nina Persson

Från Wikipedia
Version från den 23 januari 2016 kl. 17.51 av Skivsamlare (Diskussion | Bidrag) (Källor)
Nina Persson
Nina Persson på Stockholms Kulturfestival 2013.
FödelsenamnNina Elisabet Persson
Födelsedatum6 september 1974 (49 år)
Örebro, Sverige
BakgrundSverige Småland, Sverige
GenrerRock, pop
RollSångare, musiker, låtskrivare
År som aktiv1992–
SkivbolagUniversal
Relaterade artisterThe Cardigans, A Camp
Utmärkelser
Årets smålänning (1996)[1]
Grammis för årets album (2002)[2]
Grammis för årets kompositör (2002)[2]
Grammis för årets artist (2002)[2]
Grammis för årets textförfattare (2002)[2]
Skåne Music Award (2015)[3]
Grammis för årets barnmusik (2016)[4]
Malmö stads kulturpris (2020)[5]
Nina Persson under en spelning med A Camp på Stockholm Pride-festivalen, juli 2009.
Nina Persson på Stockholm Pride 2009.

Nina Persson (info), född 6 september 1974 i Örebro,[6] och uppvuxen i Bankeryd utanför Jönköping, är en svensk sångerska, musiker och kompositör, främst känd som medlem i rockgruppen The Cardigans.

Biografi

Utöver The Cardigans ingår Persson i gruppen A Camp. A Camp startade som ett soloprojekt men består nu utöver Persson även av Nathan Larson och Niclas Frisk. 2001 släppte gruppen albumet A Camp. Nina Persson medverkar som gästsångerska på Manic Street Preachers album Send Away the Tigers (2007), på låten "Your Love Alone Is Not Enough",[7] samt på Jill Johnsons coveralbum Music Row samma år på låten "Why'd You Come in Here Looking Like That".[8]

Persson hade också en av huvudrollerna i filmen Om Gud vill från 2006, regisserad av Amir Chamdin, som även hade den andra huvudrollen i filmen.[9] Chamdin har regisserat många av The Cardigans videor, och är också vän med Persson. Hon medverkar även i dokumentärfilmen Jag är min egen Dolly Parton.[10]

Den 29 januari 2014 gav Nina Persson ut sitt första soloalbum i eget namn, Animal Heart.[11] Från albumet gick låten "Animal Heart" in på Svensktoppen 26 januari[12] och "Dreaming of Houses" in på samma topplista 23 mars.[13]

Hon är gift med musikern Nathan Larson sedan 2001. Tillsammans har de en son. Paret är bosatt i Malmö och New York.[14]

Diskografi

Album
Singlar
  • Desafinado (1996) (utgiven i Japan)
  • Theme From Randall & Hopkirk (Deceased) - (2000) (med David Arnold)
  • Animal Heart - (2013)
  • Dreaming of Houses - (2014)
Övrigt
  • Om Gud Vill / God Willing [Original Soundtrack] - (2006) (Nathan Larson / Nina Persson)[15]

Se även diskografi The Cardigans och A Camp.

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ Sveriges Radio P4 Jönköping, läs online, läst: 15 juni 2011.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Grammisvinnare 1969-2014, IFPI Sverige, läs online, läst: 23 januari 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Skåne Music Award till Nina Persson, Sveriges Radio, 26 juni 2015, läs online, läst: 22 januari 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ Grammis, "Grammisnominerade 2016", läs online, läst: 15 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Jonas Gillberg, Nina Persson får kulturpris, Sydsvenskan, 29 april 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
  7. ^ ”Manic Street Preachers ‎– Send Away The Tigers” (på engelaka). Discogs. http://www.discogs.com/Manic-Street-Preachers-Send-Away-The-Tigers/release/979401. Läst 22 januari 2016. 
  8. ^ ”Jill Johnson ‎– Music Row” (på engelaka). Discogs. http://www.discogs.com/Jill-Johnson-Music-Row/release/2811519. Läst 22 januari 2016. 
  9. ^ ”Cardigans-Nina blir filmstjärna”. Expressen. 5 augusti 2005. http://www.expressen.se/noje/musik/cardigans-nina-blir-filmstjarna/. Läst 22 januari 2016. 
  10. ^ ””Jag är min egen Dolly Parton””. Dagens Nyheter. 11 mars 2011. http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/jag-ar-min-egen-dolly-parton/. Läst 22 januari 2016. 
  11. ^ ”Nina Persson Animal Heart”. kritiker.se. http://kritiker.se/skivor/nina-persson/animal-heart/. Läst 22 januari 2016. 
  12. ^ ”Svensktoppen Söndag 26 januari 2014”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/topplista.aspx?programid=2023&date=2014-01-26. Läst 22 januari 2016. 
  13. ^ ”Svensktoppen Söndag 23 mars 2014”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/topplista.aspx?programid=2023&date=2014-03-23. Läst 22 januari 2016. 
  14. ^ ”Nina Persson nybliven mamma”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/familj/nina-persson-nybliven-mamma/. Läst 25 september 2012. 
  15. ^ ”Nathan Larson & Nina Persson ‎– God Willing” (på engelska). Discogs. http://www.discogs.com/Nathan-Larson-Nina-Persson-God-Willing/release/1837781. Läst 22 januari 2016. 
  16. ^ ”Sveriges Radio P4 Jönköping”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2267&grupp=13269&artikel=4391720. Läst 15 juni 2011. 
  17. ^ ”ELLE-galan: Alla vinnare genom åren”. Elle. http://www.elle.se/elle-galan-alla-vinnare-genom-aren/. Läst 22 januari 2016. 
  18. ^ [a b c d] ”Grammisvinnare 1969-2014” (pdf). Ifpi. http://www.ifpi.se/wp-content/uploads/Vinnare-1969-2014.pdf. Läst 23 januari 2016. 
  19. ^ SKAP 12 juni 2012, "Nina Persson får SKAP:s pris till Kai Gullmars minne"
  20. ^ ”Skåne Music Award till Nina Persson”. Sveriges Radio. 26 juni 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6199683. Läst 22 januari 2016. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nina_Persson&oldid=32753825”