Non-juror

Non-juror är en engelsk benämning (bokstavligen icke-svärjare, svensk term edsvägrare), på de jakobiter, särskilt präster inom engelska kyrkan, vilka efter Jakob II:s fördrivande genom revolutionen 1688 och hans måg Vilhelm III:s uppstigande på tronen vägrade avlägga tro- och huldhetsed till den nye regenten.

Bland dem märktes ärkebiskop William Sancroft av Canterbury, åtta andra biskopar, kyrkohistorikern Jeremy Collier och historieprofessorn Henry Dodwell.

De betraktade Jakob II som alltjämt rättmätig konung, med förnekande av undersåtars rätt till motstånd mot monarken (non-resistance-doktrinen), och ville åt Vilhelm III endast inrymma en usurperad makt, liknande den Cromwell innehaft.

Deras läror framkallade en vidlyftig polemisk litteratur. Regeringen sökte först genom biskop Burnet försona dem med den nya regeringen; när dessa försök strandade, avsattes de (från 1690) från sina ämbeten.

Ärkebiskop Sancroft och övriga edsvägrande biskopar gjorde anspråk på att representera den sanna kyrkan i England, och deras anhängare bildade längre fram ett slags sekt, genom nyvigning av biskopar sammanhållen till den siste edsvägrande biskopens död, 1805; först 1875 anses sektens siste medlem ha avlidit.

Lista över deltagande biskopar

De nio edsvägrande engelska biskoparna var:

William Sancroft*	Ärkebiskop av Canterbury
Thomas Ken*	Biskop av Bath och Wells
John Lake*	Biskop av Chichester
Francis Turner*	Biskop av Ely
Thomas White*	Biskop av Peterborough
Thomas Cartwright	Biskop av Chester
Robert Frampton	Biskop av Gloucester
William Lloyd	Biskop av Norwich
William Thomas	Biskop av Worcester
*Bland de sju biskoparna

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Non-jurors, 1904–1926.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia