Norberg
| Norberg | |
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Västmanlands län |
| Kommun | Norbergs kommun |
| Församling | Norbergs församling |
| Koordinater | 60°3′53″N 15°55′29″Ö / 60.06472°N 15.92472°V |
| Area | |
| - tätort | 8,09 km² (2010) |
| - kommun | 447,67 km² (2012-01-01) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 4 518 (2010)[1] |
| - kommun | 5 590 (2013)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 558,5 invånare/km² |
| - kommun | 12,5 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 6292 |
  Norbergs läge i Västmanlands län
|
|
Norberg är den enda tätorten och centralort i Norbergs kommun i Västmanlands län.
Norberg består av två huvuddelar, det egentliga Norberg i söder och Kärrgruvan i norr.
Innehåll |
Historia [redigera]
Järnframställningen i Nora kan spåras tillbaka till 500-talet, men området har varit befolkat sedan nordisk stenålder.
Masugnsanläggningen vid Lapphyttan, troligen från 11-1200-talet (idag under rekonstruktion på annan plats), visar början på det gruvsamhälle som växte fram i Bergslagen. I Norberg fanns redan på medeltiden en marknadsplats där bergsmännen i de omkringliggande trakterna samlades. Den äldsta bevarade bebyggelsen i Norberg ligger samlad vid Norbergsån nära Norbergs kyrka med gårdar som härstammar från medeltiden, men många nuvarande byggnader är från 1700-talet. De äldsta delarna av Norbergs kyrka, bland annat valven, är från 13-1400-talen. Interiören förändrades efter en brand 1727. Kyrktornet byggdes om 1904. På kyrkogården finns en benkammare från 1700-talet.
Trots en omfattande brand, i mitten av 1700-talet, kan man fortfarande se det ursprungliga bebyggelsemönstret med bodar, tvättstugor och brygghus utmed ån, medan mangårdsbyggnader och bostadshus låg en bit ifrån.
Spännarhyttans masugn stängdes för gott 1981
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Norbergs var och är kyrkby i Norbergs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norbergs landskommun där Norbergs municipalsamhälle inrättades för orten 30 september 1889. 1952 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Norbergs köping där utredningen av samhällets bebyggelse bara upptog en mindre del av köpingskommunens yta. 1971 uppgick i köpingen i i Norbergs kommun med Norberg som centralort.[3]
I kyrkligt hänseende hörde orten till Norbergs församling som 2010 uppgick i Norberg-Karbennings församling. [4]
Judiciellt ingick Norberg i samma tingslag och tingsrätter som Norbergs socken/Gamla Norbergs bergslag.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Norberg 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 5 605 | |||
| 1965 | 5 505 | |||
| 1970 | 5 392 | |||
| 1975 | 5 438 | |||
| 1980 | 5 658 | |||
| 1990 | 5 310 | 802 | ||
| 1995 | 5 103 | 803 | ||
| 2000 | 4 644 | 808 | ||
| 2005 | 4 634 | 808 | ||
| 2010 | 4 518 | 809 | ||
Stadsbild [redigera]
Skinnarängs kvarn ligger intill ån och inte långt från kyrkan. Strax intill ligger Kornettgården från tidigt 1700-tal. Längs Kvarngatan ligger flera bergsmansgårdar, som fortfarande ligger på sina ursprungliga platser med uthus, loftbodar och tvättstugor nere vid ån.
Vid Fagerstavägen ligger Abrahamsgården, som fungerar som hantverkscentrum med verkstäder och utställningslokaler. Där Fagerstavägen korsar Norbergsån via en stenvälvd bro, på nuvarande parkeringsplatsen vid kommunhuset, låg en gång det medeltida torget med samhällets dåtida handelscentrum. I den smala passagen mellan Stora och Lilla Höijen ligger en länga av bodar med ålderdomligt utseende, som kan ge en liten antydan om hur bebyggelsen runt torget såg ut. Utmed fortsättningen av Fagerstavägen är bebyggelsen yngre. De stora mangårdsbyggnaderna till de forna gårdarna är här från 1800-talets mitt. Fagerstavägen åt andra hållet leder till "torget", vilket flyttade hit i slutet av 1800-talet. Här ligger Elsa Andersons Konditori inhyst i en före detta kaptensbostad, hitflyttat från Västerfärnebo socken, men under 1800-talet var det ett gästgiveri i huset. Mitt emot Elsas konditori finns Värdshuset Engelbrekt, som varit gästgiveri från 1600-talet, även om den nuvarande byggnaden restes år 1824.
Näringsliv [redigera]
Näringslivet består numera av småföretag inom olika branscher och kommunens satsning på turism.
Utbildning [redigera]
Norbergs skolor heter Källskolan, F-6 med cirka 325 elever, Kärrgruvans skola och Centralskolan, med cirka 180 elever och 50 lärare och annan personal. Närmaste gymnasieskola är Brinellskolan i Fagersta.
I Norberg finns ett lärcenter där Komvux har sina lokaler. Sedan augusti 2010 finns även Bergslagens folkhögskola.
Evenemang och sevärdheter [redigera]
I Norberg anordnas årligen festivalen för elektronisk musik, Norbergfestival.
Ett annat evenemang är 144 timmar som i början av juli anordnas av Önskebrunnen i Norberg med bland annat uppträdanden på torget och intilliggande platser i Norberg. Oftast samordnas denna tillställning med Engelbrektslöpet.
En museijärnväg till Ängelsberg som trafikeras med rälsbussar på somrarna är en sevärdhet, liksom Elsa Andersons Konditori. Evelyns bageri har också blivit blivit tillägnad en hyllningsdikt av författaren Lars Gustafsson för TV-programmet Babel.
Vid Klackbergs gruvfält går det att vandra bland de gamla dagbrotten, "blå grottan" är ett brott där man kan gå in i mynningen av en stollgång och gå fram till det alldeles klarblåa vattnet. Man även beskåda de två lavarna i slaggsten från 1880-talet, varav den ena, Gröndalslaven är bevarad med fungerande maskinutrustning från 1920-talet såsom hissmaskineri och kompressor.
Sport [redigera]
Norbergs BK är en fotbollsförening. En tidigare framstående back i denna förening är Kenneth Östberg som fram tills nyligen var Norbergs kommunalråd.
Norbergs SK är en längdskidklubb som har skidstadion uppe i Klackberg. Norbergs CK är en cykelklubb som har sin klubblokal i Nordansjö. Norbergs FK är en flygklubb som håller till uppe på Norbergs flygfält eller som det också kallas Bålsjö Fält.
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||
