Nord SS.12

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
SS.12
Typ Attackrobot/Sjömålsrobot
Ursprungsland  Frankrike
Servicehistoria
Brukstid 1960 –
Används av Argentina, Brunei, Chile, Elfenbenskusten, Etiopien, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Iran, Irak, Kuwait, Libyen, Malaysia, Senegal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tunisien, Turkiet
Medverkan i krig Falklandskriget
Produktionshistoria
Designdatum 1955 – 1957
Tillverkare Nord Aviation
Produktionsperiod 1957 – 1982
Antal tillverkade ca 8100
Varianter SS.12, AS.12, SS.12M
Specifikationer
Längd 1870 mm
Vikt 76 kg
Spännvidd 650 mm
Diameter 180 mm (raket)
210 mm (laddning)
Stridsspets Splitterladdning, halvpansarbrytande eller riktad sprängverkan
Stridsspetsvikt 30 kg
Tändrör Anslagsrör
Motor SNPE
Brinntid 2,2 s (startmotor)
28 s (banmotor)
Styrsystem MCLOS via styrkabel
Prestanda
Räckvidd 8 km
Maxhastighet 370 km/h

SS.12 var en robot utvecklad av Nord Aviation under 1950-talet. Roboten var betydligt större än sin föregångare SS.11 och var tänkt att användas mot befästningar och fartyg snarare än stridsvagnar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den flygburna varianten AS.12 togs i tjänst 1960 som beväpning på Franska flottans Breguet Alizé och Alouette II. 1966 togs den marina varianten SS.12M i tjänst på patrullbåtar av La Combattante-klass tillverkade för Libyen. Roboten visade sig kunna ge även små fartyg stor eldkraft och kom att exporteras till ett flertal länder, bland annat Sverige där den användes inom kustartilleriet med beteckningen Robot 54.

Roboten användes av båda sidor under Falklandskriget. Bland annat avfyrade Brittiska flottans Westland Wasp-helikoptrar åtta AS.12-robotar mot den argentinska ubåten ARA Santa Fe i Grytviken 25:e april 1982. Fyra av robotarna träffade, två av dem exploderade dock först efter att de slagit igenom ubåtstornet och kommit ut på andra sidan. Ubåten blev så illa skadad att den övergavs av sin besättning och sedan sjönk på grunt vatten intill kajen.

11:e juni avlossades två robotar från en Westland Wessex mot stadshuset i Port Stanley där ledningen för den argentinska ockupationsstyrkan hade morgonmöte. Båda robotarna missade.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Roboten har en tvåstegsmotor med en startraket som driver upp roboten i 300 km/h och en banmotor som håller den hastigheten i en halv minut. De fyra fenorna är vinklade 1° för att få roboten att rotera, vilket ger ökad stabilitet.

Roboten är trådstyrd och skytten styr den med en joystick. För att skytten ska se roboten tydligt har den två spårljus. Roboten kan förses med tre olika stridsladdningar.

Halvpansarbrytande är den vanligaste laddningen mot sjömål och den kan slå igenom 40 mm stålplåt och detonera med kort fördröjning innanför. Riktad sprängverkan används mot befästningar och splitterladdning mot oskyddade fordon och trupp.

Källor[redigera | redigera wikitext]