Nordens Ark
| Nordens Ark | |
 En obelisk som står vid ingången till parken | |
| Fakta | |
|---|---|
| Plats | Åby säteri, Sotenäs kommun |
| Land | Sverige  |
| Öppningsår | 1989 |
| Ägare | Stiftelsen Nordens Ark |
| Antal arter | 80 |
| Koordinater | 58°26′11″N 11°26′5.28″Ö / 58.43639°N 11.4348000°Ö |
| Karta | |
  Nordens Arks läge i Sverige | |
| Övrigt | |
| Medlemskap | Europeiska Djurparksföreningen EAZA (Europeisk förening)
World Association of Zoos and Aquariums WAZA (Internationell förening) IUCN Internationella naturvårdsunionen (Internationellt organ) GIVA Sverige (Välgörenhetsorganisation) 90konto - Svensk insamlingskontroll |
| Webbplats | http://www.nordensark.se |
| Commons | Nordens Ark |
Nordens Ark är en djurpark, belägen intill väg 171 och nära väg 162 i Sotenäs kommun, på Åby säteris ägor vid Åbyfjorden. Platsen ligger mellan Lysekil, Munkedal och Kungshamn/Smögen i Västra Götalands län. Anläggningen drivs av Stiftelsen Nordens Ark som avelsanläggning för hotade djur. Nordens Ark har en publik del som är öppen för besökare året runt och antalet besökare på avelsanläggningen är cirka 100 000 per år. Namnet Nordens Ark är baserat på en ordlek med Bibelns berättelse om Noaks ark.
På Nordens Ark finns ett sextiotal - enligt IUCN - hotade arter som Nordens Ark säger sig vill rädda och bevara. På avelsanläggningen Nordens Ark finns främst hotade arter som däggdjur från norra halvklotets tempererade klimatzoner, fåglar, amfibier, reptiler och även hotade nordiska lantraser. Anläggningen för amfibier, ormar, fåglar och malar invigdes av kronprinsessan Victoria 2008. Kronprinsessan invigde den nya anläggningen genom att släppa ut en mal i en damm. Från denna damm har man den 12 juli 2011[1] hämtat 22 starkt utrotningshotade malar som man den 13 juli 2011 släppt ut i Helge å. Ån utvaldes eftersom malen numera endast finns där och i två andra vattenområden i Sverige.[2] En fjällgåsfamilj med sex ungar skickades den 11 augusti 2011 från Nordens ark till Porsangerfjorden i norska Finnmark fylke. För att rädda den utrotningshotade fjällgåsen har det bildats ett projekt. Förr var gåsen vanlig, men jagades hårt och blev sällsynt.[3]. Under 2013 och 2014 sattes flera fjällgäss ut med gps-sändare. Under 2014 förseddes fem fjällgäss med sändare och de har gett ovärderlig information om gässens förehavanden i det vilda.
På Nordens Ark finns även en del dit besökare saknar tillträde. Där bedrivs forskning och avel på bland annat olika hotade svenska insekter och groddjur.[4]
Förutom anläggningen, avel och återinplaneringsprogram bedriver Nordens Ark även högskole- och gymnasieeutbildningar i samarbete med Göteborgs universitet och Uddevalla kommuns Östrabogymnasium respektive naturbruksgymnasiet i Dingle. Sedan 2005 finns även ett hotell med konferensanläggning i anslutning till parken. Hela djurparken ingår i Åby naturvårdsområde.
Nordens Arks historia[redigera | redigera wikitext]
Området där parken ligger tillhörde under medeltiden tillhörde de norska frälseätterna Kane, Galde (också stavat Galle) och Hjerne, och för cirka 400 år sedan Margareta Hvitfeldt. När hon dog 1683 visade det sig att hon hade testamenterat markerna med anläggningarna, som heter Åby säteri, till Hvitfeldska stipendieinrättningen. 1975 köptes Åby säteri av Hushållningssällskapet. 1989 invigdes Nordens Ark. 1996 såldes Åby säteri med 383 hektar mark till stiftelsen Nordens Ark.[5][6]
Den 6 juni 2006 fick parken ett nytillskott i form av amurtiger.
Nordens ark fick våren 2011 en ny art pallaskatten[4] Pallaskatterna ingår i det europeiska avelsprogrammet för hotade djurarter (EEP).[7]
Sommaren 2014 flyttade ett par av persisk leopard in i parken. I samband med detta bygges också en ny väg i parken som knyter ihop alla kattdjur, en så kallad cat walk.
I juni 2023 invigdes SköldpaddsArken som är en anläggning för hotade sköldpaddor, främst från Sydostasien. Även denna gång var det kronprinsessan Victoria som invigde.
Hotade vilda djur på Nordens Ark[redigera | redigera wikitext]
Utrotningshotade djur från norra halvklotets tempererade klimatzoner går ute året runt i mycket stora hägn. Detta för att djuren skall må så bra som de kan göra i fångenskap och för att återskapa så mycket som möjligt deras naturliga levnadsmiljöer.
Lantraser[redigera | redigera wikitext]
Nordens Ark har flera lantraser, som fjällnära ko, väneko, jämtget, värmlandsfår, dalapälsfår, linderödssvin, orusthöna och mellerudskanin. Dessa finns på Nordens Ark Lantgård i den norra delen av anläggningen, väster om länsväg 171.
Stiftelsen Nordens Ark[redigera | redigera wikitext]
Nordens Ark drivs av Stiftelsen Nordens Ark och stöds bland annat av fodervärdar, faddrar, gåvor och donationer från privatpersoner och företag.
Stödföreningen Nordens Arks Vänner[redigera | redigera wikitext]
Nordens Ark har en stödförening som heter Nordens Arks Vänner. 2014 slog den rekord med närmare 9 000 medlemmar.[8]
Djuren som finns på Nordens Ark [9][redigera | redigera wikitext]
Amfibier: Grönfläckig padda (Bufotes viridis) Gölgroda (Pelophylax lessonae) Neurergus kaiseri Kycklinggroda (Leptodactylus fallax) Lemurlövgroda (Agalychnis lemur; endast uppfödning)
Reptiler: Europeisk kärrsköldpadda (Emys orbicularis) Grekisk landsköldpadda (Testudo hermanni) Huggorm (Vipera berus) McCords ormhalssköldpadda (Chelodina mccordi) Vietnamesisk kärrsköldpadda (Mauremys annamensis) Storhuvudsköldpadda (Platysternon megacephalum)
Däggdjur: Amurleopard (Panthera pardus orientalis), Amurtiger (Panthera tigris altaica), Asiatisk vildhund (Cuon alpinus), Järv (Gulo gulo), Lodjur (Lynx lynx), Manvarg (Chrysocyon brachyurus), Pallaskatt (Otocolobus manul), Persisk leopard (Panthera pardus saxicolor), Przewalskis häst (Equus ferus przewalskii), Röd panda (Ailurus fulgens), Sisel (Spermophilus citellus), Skogsren (Rangifer tarandus fennicus), Europeisk vildkatt (Felis silvestris silvestris), Skruvhornsget (Capra falconeri), Snöleopard (Uncia uncia), Urial (Ovis vignei bochariensis) Visent (Bison bonasus)
Fåglar: Berguv (Bubo bubo), Fujiantragopan (Tragopan caboti), Eremitibis (Geronticus eremita), Fjällgås (Anser erythropus), Glasögontrana (Antigone vipio), Japansk trana (Grus japonensis), Lappuggla (Strix nebulosa), Vit stork (Ciconia ciconia), Vitryggig hackspett (Dendrocopus leucoto)
Ryggradslösa djur: Bredbandad ekbarkbock (Plagionotus detritus; endast uppfödning), Mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne; endast uppfödning), Nordiskt bi (Apis mellifera mellifera), Större ekbock (Cerambyx cerdo; endast uppfödning), Trumgräshoppa (Psophus stridulus; endast uppfödning), Alpbock (Rosalia alpina; endast uppfödning)
Svenska lantraser: Bohuslän-Dals svarthöna, Dalapälsfår, Fjällnära ko, Gammalsvensk dvärghöna, Gotlandskanin, Gutefår, Jämtget, Linderödssvin, Mellerudskanin, Nordsvensk brukshäst, Orusthöna, Rödkulla, Svensk blå anka, Väneko, Värmlandsfår, Ölandsgås, Svensk ardenner
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”22 Arkmalar flyttar till Helge å”. GP.se. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719133625/http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.673580-22-arkmalar-flyttar-till-helge-a. Läst 20 juli 2011.
- ^ ”22 unga malar släpps ut i Helge å”. GP.se. Arkiverad från originalet den 23 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140523133639/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.674258-22-unga-malar-slapps-ut-i-helge-a. Läst 20 juli 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140523133645/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.695486-ryska-gass-fran-bohuslan-till-norge. Läst 14 augusti 2011.
- ^ [a b] ”Pallaskatt ny art på Nordens Ark”. SVT.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/pallaskatt-ny-art-pa-nordens-ark. Läst 20 juli 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100828112252/http://www.vastsverige.com/sv/sotenas/products/47665/Nordens-Ark-Smogen/. Läst 22 augusti 2010.
- ^ ”Historik”. Nordens Ark. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006092925/http://www.nordensark.se/historik/. Läst 2 oktober 2014.
- ^ ”Europeiska avelsprogrammet för hotade djurarter (EEP)”. Arkiverad från originalet den 19 december 2011. https://web.archive.org/web/20111219164436/http://www.svenska-djurparksforeningen.nu/EEP-projekt.htm. Läst 27 november 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120127202051/http://bohuslaningen.se/nyheter/bohuslandal/1.1488759-spaning-efter-spar-pa-nordens-ark. Läst 10 augusti 2012.
- ^ https://nordensark.se/djuren/
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Berg-Frykholm, Annika (1998). ”Nordens Ark: fristad för hotade djur”. Turist 1998:3,: sid. 48-50 : ill. ISSN 0041-4190. Libris 8552031
- Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 42-45. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
- ”Djurparksarkeologi: ett nytt forskningsfält inom arkeologin”. In situ (Göteborg) (1998-) 2003,: sid. 59-78 : ill.. 2003. 1403-4964. ISSN 1403-4964. Libris 10189571
- Guidebok : Nordens ark, Åby säteri. Hunnebostrand: Nordens ark. 1996. Libris 2310444
- Lindberg, Gunilla (1991). ”Nordens Ark med tonvikt på det exotiska”. Bygd och natur (Tidskrift) (Stockholm : Sveriges hembygdsförbund (SHF), 1939-) 1991:5,: sid. 4-7 : färgill.. ISSN 0345-7982. Libris 8903602
- Lindén, Lena M (2014). Med näbbar och klor : Nordens ark och kampen för hotade djur. Karlstad: Votum. Libris 15196454. ISBN 9789187283468
- Mattsson, Kjell A.; Lindén, Lena M. - "Nordens ark - fristad för hotade djur." - 1991. - Bohuskust. - 1991. - (Svenska turistföreningens årsbok, ISSN 0349-229x ; 1992). ; s. [170]-179 : ill. (vissa i färg)
- Nordens ark (1997). Guide- och informationsbok. Hunnebostrand: Nordens ark. Libris 2855419
- Nyström, Louise (2007). 49 byggnader berättar : Västra Götalands län från 1943 till idag. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län. sid. 102-103. Libris 10671077. ISBN 9789197719407
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||