Nordstjärneorden

Från Wikipedia
Kungliga Nordstjärneorden
Stora ordenstecknet och storkorskraschan.
Utdelas avSveriges monark
TypStatsorden, Kunglig förtjänst- och riddarorden
BandEfter 1974: Blått, med gula kanter
Före 1975: Svart
MottoNescit Occasum
Dag28 april
BehörighetFöre 1975: svenska och utländska medborgare samt Svenska kungahuset
Efter 1975: Svenska kungahuset, utländska medborgare och statslösa
Utdelas förFöre 1975: För medborgerliga förtjänster, ämbets- eller tjänstemannagärning, vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar.
Efter 1975: Personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse
StatusAktiv
StormästareKung Carl XVI Gustaf
KanslerIngemar Eliasson
Grader5
Förkortning(ar)NO
Statistik
Instiftad1748
Första utdelning1748
Rang
Nästföljande (högre)Svärdsorden
Nästföljande (lägre)Vasaorden
Nordstjärneordens släpspänne 1748-1974
Nordstjärneordens släpspänne 1748-1974

Nordstjärneordens släpspänne 1975-
Nordstjärneordens släpspänne 1975-
Nordstjärneordens släpspänne 1748-1974 (svart) 1975- (blågult).

Nordstjärneorden är en svensk kunglig orden som utdelas till medlemmar av det svenska kungahuset samt, på beslut av regeringen, till utländska medborgare eller statslösa personer som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse. Orden delas formellt ut av Kungl. Maj:ts orden som är de svenska statsordnarnas gemensamma organisation. Stormästare för Nordstjärneorden är Sveriges monark.

Nordstjärneorden har fem värdigheter och blått band med gula kanter. Ordens devis är Nescit Occasum (latin: "den vet inte av någon nedgång") vilket syftar på Polstjärnan (Nordstjärnan) som är fixerad på himlavalvet. Till orden hör även Nordstjärnemedaljen.

Historia

Nordstjärneorden instiftades 1748 tillsammans med Serafimerorden och Svärdsorden efter beslut av sekreta utskottetkanslipresident Carl Gustaf Tessins initiativ. Den 23 februari 1748 skrevs de av riksrådet utarbetade statuterna under av kung Fredrik I. Nordstjärneorden var tänkt att vara en belöning för medborgerliga förtjänster, ämbets- eller tjänstemannagärning, vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar. Den hade ursprungligen två grader, kommendör och riddare, och svart band. Genom ordensreformen 1952 kan orden även utdelas till kvinnor, dessa benämns dock inte som riddare, utan som ledamot.

I och med ordensreformen 1975 upphörde förlänandet av ordnar till svenska medborgare och Nordstjärneorden blev en belöning exklusivt för utlänningar. Sedan 1995 kan orden delas ut även till medlemmar av kungahuset. Berömda mottagare av orden har varit Christopher Polhem (kommendör 1748),[1] Jonas Alströmer (riddare 1748),[2] Carl von Linné (riddare 1753), H.C. Andersen (1878), Olof Molander (kommendör 1953), Greta Garbo (kommendör 1983),[3] Susan Sontag (2004), Jennifer Granholm (kommendör av första klassen 2010) och Christopher O'Neill (kommendör 2013) [4].

Se även Lista över mottagare av Nordstjärneorden

Insignier

  • Kedjan består av elva par blå ryggställda F (för Fredrik I) krönta med kunglig krona förenade med vita nordstjärnor. Kedjan bärs över axlarna.
  • Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver belagt med en nordstjärna och med strålknippen utgående från vinklarna. Kommendörskraschanen är likadan bortsett från att den saknar strålknippen.
  • Ordenstecknet är ett vitt malteserkors med öppna kronor i vinklarna och belagd med en blå glob på vilken är anbragt en vit nordstjärna med omskriften Nescit Occasum och krönt med kunglig krona. Ordenstecknet finns i två storlekar.
  • Ordensbandet - Ordensbandets färg var innan 1975 svart, detta då det swarta är thet okunskapens mörker stiernans stråålar will genomlysa. Sedan 1975 är bandet blått med gula kanter (detta då man ville att det skulle synas, att orden är svensk), ordenstecken utdelade före 1975 får fortfarande bäras i svart band.[5] Sedan 2013 bärs orden, enligt beslut av Konungen, i svart band även av prinsar inom det Kungliga Huset.[6]

Vid mottagares död

När en mottagare av Nordstjärneorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[7]

Briljanterade ordenstecken

En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort Konungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning. Dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till Kungen vid innehavarens död dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.

Mottagare av briljanterade ordenstecken

Grader

Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte Riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor. Nordstjärneorden har fem grader:[5]

Ordenstecken Kraschan Kedja Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Kommendör med stora korset (KmstkNO) 1772
Kommendör av 1. klass (KNO1kl) 1748
Kommendör (KNO) 1772
Riddare av 1. klass (RNO1kl) 1748
Riddare (RNO) 1975
  • Kommendör med stora korset (KmstkNO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst.
  • Kommendör av första klassen (KNO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
  • Kommendör (KNO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
  • Riddare eller ledamot av första klassen (RNO1kl/LNO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
  • Riddare eller ledamot (RNO/LNO) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.

Ordenshärold

Norstjärneordens häroldskåpa med ordens härskri på ärmarna Nescit Occasum samt dess ordenstecken i mitten.

När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Nordstjärneordens härold har varit obesatt sedan 1868.[8]

Härolderna bar speciella Häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en Rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.[9]

Ordensdräkt

De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Nordstjärneordens dräkt som fastställdes 1762 var i rött siden, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i rött med vita kanter i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i vitt. Från 1778 fick dräkten samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III. [10]

Nordstjärneordens dräkt, ca år 1820, för en kommendör med stora korset - Livrustkammaren

Bildgalleri

Se även

Referenser

Externa länkar