Nordstjernan AB
| Nordstjernan AB | |
Nordstjernans huvudkontor vid Stureplan i Stockholm.
|
|
| Huvudkontor | |
|---|---|
| Nyckelpersoner | Antonia Ax:son Johnson (ledamot) |
| Historia | |
| Grundat | 1890 |
| Grundare | Axel Johnson |
Nordstjernan AB är ett familjeföretag i fjärde generationen som kontrolleras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelser. Ursprunget är Rederiaktiebolaget Nordstjernan grundat 1890.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Rederiaktebolaget
Grundaren, Axel Johnson (1844-1910), byggde upp ett kapital genom aktieaffärer. År 1890 bildade han Rederiaktiebolaget Nordstjernan som expanderade snabbt. Hans affärssinne, i kombination med personliga kontakter med den ekonomiska eliten, gjorde att förutsättningarna för att utveckla affärsidén i kombination med god finansiering förelåg.
1904 påbörjade rederiet reguljär trafik till Sydamerika med den s.k. La Plata-linjen.[1] Av rederiets 14 ångfartyg, gick 6 av dessa på La Platalinjen, ångfartygen Axel Johnson, Annie Johnson, Kronprinsessan Victoria, Prinsessan Ingeborg, Oscar Fredrik och Oscar II. Sveriges export till Argentina, Brasilien och Uruguay ökade drastiskt tack vare Nordstjernans trafik, från 0,6 miljoner kr 1903 till 12,7 miljoner kr år 1912. Importen till Sverige ökade med ännu större siffror.
[redigera] Expansion
Under början av 1960-talet expanderade och internationaliserades Nordstjernan, i likhet med övrig svensk industri. Detta kunde ske tack vare försprånget som man fått genom att Sverige stått utanför andra världskriget. Nya marknader öppnades och handeln liberaliserades. Nordstjernan växte till ett vidsträckt konglomerat.
[redigera] Ekonomisk kris
Under 1970-talet återspeglades sveriges kris i Nordstjernans alla branschområden. Långsiktiga strukturförändringar och konjunkturer förorsakade stora förluster inom flertalet av de rörelser som koncernen bedrev: sjöfarten, verkstäderna, oljan och stålet. 1970-talets kris tvingade Nordstjernan att bryta mot den heliga principen om totalt oberoende och man började diskutera marknadsnoteringar av delar av koncernen i syfte att få tillgång till mer kapital. Strukturomvandlingen och koncentrationen till en kärnverksamhet är något av ett rekord inom svenskt näringsliv. 180 företag och legala enheter såldes av under de närmaste åren. Fem bolag börsnoterades: Avesta (1987), Databolin (1987), Silja Line (1990), NK (1987 och 1997) och Linjebuss (1992). Denna renodling skapade möjligheter för bygg- och fastighetsbolaget NCC att expandera. Detta företag börsintroducerades ursprungligen som Nordstjernan, men firmaändrade till NCC efter att ha förvärvat ABV 1988.
[redigera] Börsnotering
Nordstjernan förvandlades under 1980-talet från ett slutet familjeföretag och industriellt konglomerat till ett börsnoterat, nordiskt bygg- och fastighetsbolag, NCC. Efter förvärvet av SIAB våren 1997, som blev Bo Ax:son Johnsons sista affär, hade målet att bli det största och marknadsledande byggföretaget i Norden förverkligats. Nordstjernan är alltjämt huvudägare i NCC.
[redigera] Ny expansion
Efter Bo Ax:son Johnsons bortgång 1997 tog kusinerna Antonia Ax:son Johnson (1943-) och Viveca Ax:son Johnson (1963-) över ansvaret för Nordstjernan. En ny styrelse och företagsledning utsågs och Nordstjernan befinner sig åter i en investerings- och expansionsfas.
[redigera] Idag
Idag är NCC bolagets största investering. Sedan några år tillbaka ingår i Nordstjernangruppen även innehav i maskintillverkaren KMT, företaget Exel, som tillverkar produkter i kol- och glasfiber, golvteknikutvecklingsföretaget Välinge samt Engelsberg Industriutveckling AB som investerar i och utvecklar mindre industriella tillväxtföretag. Sedan 2004 är Nordstjernan huvudägare i maskinuthyrningsföretaget Ramirent och plastdetaljtillverkaren GP Plastindustri. Sirius Machinery, som tillverkar förpackningsmaskiner, köptes 2004 och såldes 2008.
Nordstjernan äger även världsarvet Engelsbergs bruk som ligger utanför Fagersta.
[redigera] Dotterbolag
Nordstjernan är delägare/ägare i dessa företag:
- Nordic Construction Company
- Ramirentkoncernen
- KMT Group
- Exel
- Välinge Innovation
- Engelsberg Industriutveckling AB
- GP Plastindustri
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ Almanack för alla 1915, sid. 169.