Normalitet (kemi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Normalitet (N) är ett begrepp inom kemin som numera till stor del har undanträngts av molaritet.

I vissa fall används dock fortfarande normalitet, som till exempel vid hantering av syror och baser.
Normalitet (N) ger då koncentrationen av aktiva specier i lösningen genom N = n*c där c är lösningens molaritet och n är antalet aktiva specier ämnet genererar. För syror innebär detta antalet protoner som avges från syran.

För HCl är n=1, vilket ger 1M HCl = 1N HCl
För H2SO4, är n=2, vilket ger 1M (H2SO4), = 2N (H2SO4).
För H3PO4 är n=3, vilket ger 1M H3PO4 = 3N H3PO4

Se även[redigera | redigera wikitext]