Norra länken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°21′3.6″N 18°2′32.1″Ö / 59.351000°N 18.042250°Ö / 59.351000; 18.042250

Vy österut, från Solnabron, maj 2006.
Vy västerut vid Karolinska sjukhuset, maj 2012.

Norra länken är en stadsmotorväg i Stockholm som fullt utbyggd kommer att sträcka sig från Essingeleden vid Karlberg i nordväst till Värtahamnen i nordost, sett från Stockholms centrum. Sträckan mellan Karlberg och Norrtull invigdes 1991 (då genomfartstrafiken upphörde på Norra Stationsgatan i Vasastan), och resterande 4 kilometer till Värtahamnen är under utbyggnad (byggstart 2007). Vintern 2014-2015 planeras delen Norrtull-Frescati-Värtan att öppnas för trafik och binder därmed samman trafiklederna norr om Stockholm. Omläggningar och överdäckningar av motorväg och järnväg inför fortsatt utbyggnad av Hagastaden (f.d. Norra stationsområdet) fortsätter dock under 2015-2019.[1]

Vägen är en del av E20 och kommer till största delen att gå i tunnlar.[2] Den totala kostnaden för bygget beräknas uppgå till 11,6 miljarder kronor i 2007 års penningvärde. Norra Länken är en del av Trafiksatsning Stockholm.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Den existerande delen av Norra länken går i det dike som bildar gräns mellan Stockholms och Solna kommuner. Den är planerad att delvis överdäckas i och med en större ombyggnad av Norra stationsområdet inklusive byggandet av nya Karolinska Sjukhuset. Flytt av motorvägen har påbörjats under 2010.[3]

Norra länkens tunnlar kommer att bestå av två tunnelrör med tre körfält vardera. Tunnelrörens totala längd blir 11 km, varav 9 km är bergtunnlar och 2 km betongtunnlar. Totalt planeras tre ventilationstorn. För länken byggs även tre arbetstunnlar. Den invändiga konstnärliga gestaltningen kommer att påminna om Södra länkens formgivning. Den totala kostnaden för bygget beräknas uppgå till 11,6 miljarder kronor i 2007 års penningvärde.[4] Staten (Trafikverket) kommer att svara för 75% av kostnaden och Stockholms kommun för 25%.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Norra länken är det norra delavsnittet i Ringled Stockholm

Norra länken presenterades först som en länk mellan den planerade Essingeleden vid Karlberg och Valhallavägen i 1960 års trafikledsplan. I 1967 års plan hade Norra länken förlängts till Värtahamnen eftersom man nu planerade ringleden så att Valhallavägen inte längre skulle ingå. Redan 1970 invigdes en kortare sträcka från Tomteboda till Norra Stationsgatan tillsammans med den nordligaste delen av Essingeleden under namnet Pampaslänken. Under 70-talets ekonomiska kriser avstannade dock utbyggnaden av Stockholms trafikleder och först i slutet av 80-talet påbörjades bygget av Norra länken igen. 1991 invigdes delsträckan mellan Karlberg och Norrtull. Den resterande delen av Norra länken blev en del i det så kallade Dennispaketet. Den 13 november 1995 sade Stockholms kommunfullmäktige ja till det fortsatta bygget av Norra länken. Bygget av Norra länken skulle då inledas i augusti 1996 och binda samman Norrtull med Värtahamnen, genom en tunnel med två tunnelrör. Fullmäktige sade samtidigt nej till en folkomröstning i frågan, något som flera partier hade krävt.[6] Detaljplanen för Norra länken överklagades, bland annat då bygget ansågs inverka negativt på Bellevueparken som ingår i Ekoparken.[7] I januari 1997 upphävde Regeringsrätten detaljplanen för Norra länken.[8] Efter Regeringsrättens dom var det en tid oklart vad som skulle ske med Norra länken.

Efter kommunalvalet i Stockholm på hösten 1998 bildades en koalition mellan Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Stockholmspartiet. I uppgörelsen mellan de fyra partierna ingick bland annat att man inte skulle bygga Norra länken-tunneln enligt tidigare förslag. Istället skulle trafiken ledas i en tunnel mellan Lill-Jansskogen och Cedersdalsgatan.[9] Enligt Vägverket kunde man inte räkna med byggstart för det alternativet före 2005.[10]

År 2001 beslöt regeringen stödd av miljöpartiet tillsammans med de styrande partierna i Stockholms kommun att skjuta upp planerna och utreda en alternativ dragningen av Norra länken. Tunneln tänktes istället dras söder om Bellevueparken men norr om Cedersdalsgatan.[11] Förslaget befanns otillräckligt och koalitionen mellan de fyra partierna i kommunen sprack efter att man åter gjort en uppgörelse med staten om finansiering enligt tidigare planer. Varken miljöpartiet eller Stockholmspartiet ville gå med på att Norra länken drogs i tunnel under Bellevueparken. Enligt uppgörelsen skulle staten betala 75 procent av kostnaden för bygget som beräknades till 6,2 miljarder kronor.[12]

I april 2006 gav regeringen klartecken till att återuppta bygget av Norra länken.[13] I februari 2007 avvisade Regeringsrätten de överklaganden som fanns mot regeringens detaljplan.

Under arbetet gång (2010) togs även beslutet att bygga om den 20 år gamla delsträckan förbi Norra Station genom "intunnling" av både vägen och järnvägen.[14] Detta beräknas vara färdigt 2017 och för närvarande (2011) pågår omfattande anläggningsarbeten på sträcken mellan Pampaslänken och Norrtull med trafikstopp för sprängningar och omläggningar av körbanorna. Här ska den nya stadsdelen Hagastaden byggas och storsjukhuset Nya Karolinska Solna.

Sträckningen[redigera | redigera wikitext]

Till vänster syns Norra länkens västra, delvis befintliga avsnitt mellan Pampaslänken och Norrtull.  Norra länkens östra avsnitt med tunneldragningen under Norra Djurgården fram till Lidingövägen syns till höger på kartan. Nertill i kartbilden syns delar av Vasastan, Östermalm och Gärdet i Stockholms innerstad.
Till vänster syns Norra länkens västra, delvis befintliga avsnitt mellan Pampaslänken och Norrtull.
Norra länkens östra avsnitt med tunneldragningen under Norra Djurgården fram till Lidingövägen syns till höger på kartan. Nertill i kartbilden syns delar av Vasastan, Östermalm och Gärdet i Stockholms innerstad.


Norrtull[redigera | redigera wikitext]

Vid Norrtull kommer Norra länken att ansluta till den delen som öppnades för trafik 1991, samt till Uppsalavägen. Järnvägsbron för Värtabanan har rivits och ersatts med två provisoriska broar. En ny 200 meter lång järnvägsbro för Värtabanan i ursprungligt läge har uppförts, utformad med icke ekvidistanta pelare. Norrtull kommer att utformas som en öppen cirkulationsplats, där de gamla tullhusen får en mera framträdande roll i stadsbilden. Arbetena beräknas slutföras i mitten av 2014.[15]

Bellevueparken[redigera | redigera wikitext]

Norra länkens tunnlar går delvis under Ekoparken, exempelvis under Bellevueparken. Parkens västra del består av grus, varför ett tunnelbygge i öppet schakt föreslogs. Enligt gällande lagstiftning för Nationalstadsparken får dock inga markingrepp göras i parken. Vägverket lät därför göra ett fullskaleförsök som skulle skona parkens markyta. Fullskaleförsöket visade dock att genomförandet var mer tekniskt komplicerat och mycket dyrare än planerat, varför man hos regeringen ansökt om en lagändring som tillåter tillfälliga markingrepp i Nationalstadsparken under förutsättning att det historiska landskapet återställs. Byggstart för denna del skedde vid årsskiftet 2009/2010 och beräknad trafiköppning är år 2015.[16]

Man har schaktat sig ner i jorden under grundvattennivån sedan sidorna stabiliserats med spontväggar av jetpelare och hydrauliska stag. I botten har en tätning mot grundvattnet gjutits. Därefter pumpades vattnet ur och slutligen har betongtunneln byggts.[17]

Tre 1700-talslindar intill Värtabanan på gränsen mellan bergtunneln och betongtunneln fordrar extra åtgärder i form av en cirka tjugo meter lång så kallad rörskärmstunnel som stabiliserar jorden för att skydda trädens rötter. Att rädda de tre lindarna på detta sätt kostar mellan 50 och 100 miljoner kronor. Ytterligare en gammal lind i området räddas för runt 10 miljoner kronor.[18]

Roslagstull[redigera | redigera wikitext]

Strax norr om Roslagstull, under Albanoberget, har en stor underjordisk trafikplats byggts i olika nivåer med en anslutning till Roslagsvägen vid Frescati. Här korsar länkens tunnlar tunnelbanans tunnel och en fjärrvärmetunnel.[19]

Värtan[redigera | redigera wikitext]

I öster, vid Värtahamnen och Hjorthagen, mynnar Norra länkens tunnlar strax nordväst om Kungliga tennishallen. Där övergår tunneln i en 700 meter lång sträcka ovan jord och ansluts med en ny trafikplats till Lidingövägen. Här uppförs ett av tre ventilationstorn, utfört som en vriden torso. Under arbetet med Norra länken i öppet schakt gick Värtabanan i tillfällig sträckning över en provisorisk bro. Sedan schaktets tak gjutits har bron tagits bort och järnvägen återtagit ursprunglig sträckning.[20]

Sifferdata[redigera | redigera wikitext]

Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 18 och 24

  • Utsprängning av cirka 1 miljon m3 bergmassor som körs till stenkross och återanvänds
  • 140 000 m2 asfalterade ytor i tunnel och 60 000 m2 utanför
  • 13 driftstunnlar för elektricitet
  • 140 fläktar
  • 100 utrymningsvägar med maximalt 150 meter mellan dessa
  • 2 km ombyggda respektive nya vägar utanför tunneln samt 1,5 km nya gång och cykelbanor
  • Cirka 40 olika entreprenader upphandlas

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Norra länken”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/norralanken/. Läst 2014-03-18. 
  2. ^ ”Nu bygger vi Norra länken”. Vägverket. Arkiverad från originalet den 17 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140717195159/http://www.trafikverket.se/PageFiles/19298/norra_lanken_broschyr_webb_2.pdf. Läst 2008-06-25. 
  3. ^ DN - Stockholms innerstad marscherar norrut
  4. ^ Uppgift eligt Dagens Nyheter av den 2008-01-02
  5. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 2
  6. ^ Maria Ullsten. "Norra länken ska byggas", Aftonbladet 14 november 1995, s. 19
  7. ^ Peo Österholm. "Han får regeringsrätten att pröva Norra länken-dragning", Svenska Dagbladet 18 juni 1996, s. 16
  8. ^ Lena Hennel. "Dennispaketet börjar präglas av vånda", Svenska Dagbladet 1 februari 1997
  9. ^ "Trafiklöfte ger borgerligt styre", Svenska Dagbladet 5 oktober 1998
  10. ^ Peo Österholm. "Norra länken byggs inte före 2005", Svenska Dagbladet 6 oktober 1998, s. 8
  11. ^ Ola Billger. "Ny sträckning av Norra länken utreds", Svenska Dagbladet 27 april 2001, s. 6
  12. ^ "Norra länken byggs - under Bellevue", Aftonbladet 3 september 2002, s. 19
  13. ^ Ulrica Messing. "Startklart för Norra länken", Svenska Dagbladet 6 april 2006, s. 25
  14. ^ ”Utställning för ombyggnad och intunnling av E4/E20 Tomteboda - Haga Södra”. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E20-norra-lanken/Aktuellt/2011-03/Utstallning-om-planerna-for-ombyggnad-och-Intunnling-av-E4E20-Tomteboda---Haga-Sodra/. Läst 2011-10-22. 
  15. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 6
  16. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 9
  17. ^ Här bygger vi Norra Länken
  18. ^ Dagens Nyheter 2010-05-31: Dyrt rädda lindar i Bellevueparken
  19. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 10
  20. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 14

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]