Norra länken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°21′3.6″N 18°2′32.1″Ö / 59.351000°N 18.042250°Ö / 59.351000; 18.042250

Norra länkens Trafikplats "Vinter", november 2014.
Norra länkens byggplats vid Hagastaden, mars 2014.

Norra länken är en stadsmotorväg i Stockholm och del av E20, som sträcker sig från Essingeleden vid Karlberg i nordväst till avfarten mot Värtahamnen och Lidingö i nordost, sett från Stockholms centrum. Sträckan mellan Karlberg och Norrtull invigdes 1991 (då genomfartstrafiken upphörde på Norra Stationsgatan i Vasastan), och sträckan mellan Norrtull och Värtahamnen den 30 November 2014. För närvarande (2014) pågår dock överdäckningsarbeten av stationsområdet och vägen vid Norra Station, varför de direkta förbindelserna mellan länkens båda delar ännu ej öppnats.

Den 30 november 2014 invigdes delen Norrtull-Frescati-Värtan av kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria. Öppning för trafik skedde kl 14:00. Vägsträckan, som huvudsakligen består av ett system av bergstunnlar binder därmed samman trafiklederna norr om Stockholm. Byggkostnaden blev 9,3 miljarder (2,6 miljarder under budget) och har finansierats till en fjärdedel av Stockholms stad och till tre fjärdedelar av staten och EU (varav EU cirka en halv miljard).[1]

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Den existerande delen av Norra länken går i det dike som bildar gräns mellan Stockholms och Solna kommuner. Den är planerad att delvis överdäckas i och med en större ombyggnad av Norra stationsområdet inklusive byggandet av nya Karolinska Sjukhuset. Flytt av motorvägen har påbörjats under 2010.[2]

Norra länkens tunnlar kommer att bestå av två tunnelrör med tre körfält vardera. Tunnelrörens totala längd blir 11 km, varav 9 km är bergtunnlar och 2 km betongtunnlar. Totalt planeras tre ventilationstorn. För länken byggs även tre arbetstunnlar. Den invändiga konstnärliga gestaltningen kommer att påminna om Södra länkens formgivning. Den totala kostnaden för bygget beräknas uppgå till 11,6 miljarder kronor i 2007 års penningvärde.[3] Staten (Trafikverket) kommer att svara för 75 procent av kostnaden och Stockholms kommun för 25 procent.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Norra länken är det norra delavsnittet i Ringled Stockholm
Det första Norra länkenavsnittet förbi Norra stationsområdet i maj 2006, vy mot ost (öppnade 1991, numera rivet).

Norra länken presenterades först som en länk mellan det planerade Pampaskorset vid Karlberg och Valhallavägen i 1960 års trafikledsplan. Tanken var att en nordsydlig motorväg, med Essingeleden från söder, skulle förenas, dels med en östvästlig motorväg, bestående av Norra länken samt Huvudstaleden, dels med Klarastrandsleden i Pampaskorset. I 1967 års plan hade Norra länken förlängts till Värtahamnen eftersom man nu planerade ringleden så att Valhallavägen inte längre skulle ingå. Redan 1970 invigdes en kortare länk från Tomteboda till Norra Stationsgatan samtidigt med den nordligaste delen av Essingeleden under namnet Pampaslänken. 1970-talets ekonomiska kriser leder dock till att utbyggnaden av Stockholms trafikleder avstannar. Först under första halvan av 80-talet upptas arbetet genom bygget av ramper längs Tomteboda postterminal för länken till Klatastrandsleden och den östvästliga motorvägen.

Vid slutet av 80-talet påbörjas bygget av Norra länken. 1991 invigdes delsträckan mellan Karlberg och Norrtull. Den resterande delen av Norra länken blev en del i det så kallade Dennispaketet. Den 13 november 1995 sade Stockholms kommunfullmäktige ja till det fortsatta bygget av Norra länken. Bygget av Norra länken skulle då inledas i augusti 1996 och binda samman Norrtull med Värtahamnen, genom en tunnel med två tunnelrör. Fullmäktige sade samtidigt nej till en folkomröstning i frågan, något som flera partier hade krävt.[5] Detaljplanen för Norra länken överklagades, bland annat då bygget ansågs inverka negativt på Bellevueparken som ingår i Ekoparken.[6] I januari 1997 upphävde Regeringsrätten detaljplanen för Norra länken.[7] Efter Regeringsrättens dom var det en tid oklart vad som skulle ske med Norra länken.

Efter kommunalvalet i Stockholm på hösten 1998 bildades en koalition mellan Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Stockholmspartiet. I uppgörelsen mellan de fyra partierna ingick bland annat att man inte skulle bygga Norra länken-tunneln enligt tidigare förslag. Istället skulle trafiken ledas i en tunnel mellan Lill-Jansskogen och Cedersdalsgatan.[8] Enligt Vägverket kunde man inte räkna med byggstart för det alternativet före 2005.[9]

År 2001 beslöt regeringen stödd av miljöpartiet tillsammans med de styrande partierna i Stockholms kommun att skjuta upp planerna och utreda en alternativ dragningen av Norra länken. Tunneln tänktes istället dras söder om Bellevueparken men norr om Cedersdalsgatan.[10] Förslaget befanns otillräckligt och koalitionen mellan de fyra partierna i kommunen sprack efter att man åter gjort en uppgörelse med staten om finansiering enligt tidigare planer. Varken miljöpartiet eller Stockholmspartiet ville gå med på att Norra länken drogs i tunnel under Bellevueparken. Enligt uppgörelsen skulle staten betala 75 procent av kostnaden för bygget som beräknades till 6,2 miljarder kronor.[11]

I april 2006 gav regeringen klartecken till att återuppta bygget av Norra länken.[12] I februari 2007 avvisade Regeringsrätten de överklaganden som fanns mot regeringens detaljplan.

Under arbetet gång (2010) togs även beslutet att bygga om den 20 år gamla delsträckan förbi Norra Station genom "intunnling" av både vägen och järnvägen.[13] Detta beräknas vara färdigt 2016 och för närvarande (2014) pågår omfattande anläggningsarbeten längs sträckan för den forna Pampaslänken där nya broar byggs och fram till Norrtull med trafikstopp för sprängningar och omläggningar av körbanorna. Här ska den nya stadsdelen Hagastaden byggas och storsjukhuset Nya Karolinska Solna.

Norra länken invigdes den 30:de november 2014 och ingår i planerna dels för en östvästlig motorväg i norra Stockholm tillsammans med Huvudstaleden, dels för Stockholms ringled. Någon tidsplan för när dessa projekt skall färdigställas finns dock för närvarande (2014) inte.

Sträckningen[redigera | redigera wikitext]

Till vänster syns Norra länkens västra, delvis befintliga avsnitt mellan Pampaslänken och Norrtull.  Norra länkens östra avsnitt med tunneldragningen under Norra Djurgården fram till Lidingövägen syns till höger på kartan. Nertill i kartbilden syns delar av Vasastan, Östermalm och Gärdet i Stockholms innerstad.
Till vänster syns Norra länkens västra, delvis befintliga avsnitt mellan Pampaslänken och Norrtull.
Norra länkens östra avsnitt med tunneldragningen under Norra Djurgården fram till Lidingövägen syns till höger på kartan. Nertill i kartbilden syns delar av Vasastan, Östermalm och Gärdet i Stockholms innerstad.


Norrtull[redigera | redigera wikitext]

Vid Norrtull kommer Norra länken att ansluta till den delen som öppnades för trafik 1991, samt till Uppsalavägen. Järnvägsbron för Värtabanan har rivits och ersatts med två provisoriska broar. En ny 200 meter lång järnvägsbro för Värtabanan i ursprungligt läge har uppförts, utformad med icke ekvidistanta pelare. Norrtull kommer att utformas som en öppen cirkulationsplats, där de gamla tullhusen får en mera framträdande roll i stadsbilden. Arbetena beräknas slutföras i mitten av 2014.[14]

Byggarbeten vid Norrtull

Bellevueparken[redigera | redigera wikitext]

Norra länkens tunnlar går delvis under Ekoparken, exempelvis under Bellevueparken. Parkens västra del består av grus, varför ett tunnelbygge i öppet schakt föreslogs. Enligt gällande lagstiftning för Nationalstadsparken får dock inga markingrepp göras i parken. Vägverket lät därför göra ett fullskaleförsök som skulle skona parkens markyta. Fullskaleförsöket visade dock att genomförandet var mer tekniskt komplicerat och mycket dyrare än planerat, varför man hos regeringen ansökt om en lagändring som tillåter tillfälliga markingrepp i Nationalstadsparken under förutsättning att det historiska landskapet återställs. Byggstart för denna del skedde vid årsskiftet 2009/2010 och beräknad trafiköppning är år 2015.[15]

Man har schaktat sig ner i jorden under grundvattennivån sedan sidorna stabiliserats med spontväggar av jetpelare och hydrauliska stag. I botten har en tätning mot grundvattnet gjutits. Därefter pumpades vattnet ur och slutligen har betongtunneln byggts.[16]

Tre 1700-talslindar intill Värtabanan på gränsen mellan bergtunneln och betongtunneln fordrar extra åtgärder i form av en cirka tjugo meter lång så kallad rörskärmstunnel som stabiliserar jorden för att skydda trädens rötter. Att rädda de tre lindarna på detta sätt kostar mellan 50 och 100 miljoner kronor. Ytterligare en gammal lind i området räddas för runt 10 miljoner kronor.[17]

Byggarbeten vid Bellevueparken

Roslagstull[redigera | redigera wikitext]

Strax norr om Roslagstull, under Albanoberget, har en stor underjordisk trafikplats byggts i olika nivåer med en anslutning till Roslagsvägen vid Frescati. Här korsar länkens tunnlar tunnelbanans tunnel och en fjärrvärmetunnel.[18]

Byggarbeten vid Roslagstull

Värtan[redigera | redigera wikitext]

I öster, vid Värtahamnen och Hjorthagen, mynnar Norra länkens tunnlar strax nordväst om Kungliga tennishallen. Där övergår tunneln i en 700 meter lång sträcka ovan jord och ansluts med en ny trafikplats till Lidingövägen. Här uppförs ett av tre ventilationstorn, utfört som en vriden torso. Under arbetet med Norra länken i öppet schakt gick Värtabanan i tillfällig sträckning över en provisorisk bro. Sedan schaktets tak gjutits har bron tagits bort och järnvägen återtagit ursprunglig sträckning.[19]

Byggnadsarbeten vid Värtan

Sifferdata[redigera | redigera wikitext]

Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 18 och 24

  • Utsprängning av cirka 1 miljon m3 bergmassor som körs till stenkross och återanvänds
  • 140 000 m2 asfalterade ytor i tunnel och 60 000 m2 utanför
  • 13 driftstunnlar för elektricitet
  • 140 fläktar
  • 100 utrymningsvägar med maximalt 150 meter mellan dessa
  • 2 km ombyggda respektive nya vägar utanför tunneln samt 1,5 km nya gång och cykelbanor
  • Cirka 40 olika entreprenader upphandlas
Norra länken 2014, innan vägavsnittet öppnats för trafik

Konstnärlig utsmyckning[redigera | redigera wikitext]

Trafikplatsernas konstnärer (fr.vä.) Mattias Klum, Ann-Margret Fyregård, PeGe Hillinge och Pål Svensson.

Norra länkens trafikplatser fick en konstnärlig utsmyckning och gestaltning genom Mattias Klum, Ernst Billgren, Ann-Margret Fyregård, Pål Svensson och PeGe Hillinge. Varje trafikplats har sin egen identitet med naturen och de fyra årstiderna som tema. Närheten av Nationalstadsparken återkommer i motiven.

De sex trafikplatserna under jord kallas: Ängen, Vassen, Vatten, Skogen, Vinter och Öppna landskap. Liksom i Södra länken underlättar gestaltningen identifikationen och orienteringen för de som färdas i tunnelsystemet. Mattias Klum svarar för fotounderlag till nischen i Ängen samt till fotoskärmarna på platserna Vassen, Vinter, Skogen och Vatten. Han svarar även för filmunderlag till LED-skärmen på platsen Vatten.[20]

  • Ängen av Ann-Margret Fyregård: fjärilar som virvlar i luften associerar till Carl Michael Bellmans ”Fjäril´n vingad syns på Haga” med en luta intill. Materialen är betong och rostfritt stål.
  • Vassen av Pål Svensson: mellan körbanorna står hundratals vasstrån i plexiglas som gungar när tunga fordon kör förbi. Taket är belyst i grön färg.
  • Vatten av PeGe Hillinge och Pål Svensson: mellan körbanorna finns en storbildskärm visande vattenmotiv. Taket är belyst i blå färg.
  • Skogen av Pål Svensson: mellan körbanorna återfinns en stor ek i cortenstål som framträder som en siluett. Bakgrunden och taket är belyst i höstlig gyllenbrun kulör.
  • Vinter av Pål Svensson och PeGe Hillinge: En stor snöboll mellan körbanorna symboliserar vintern. Snöbollens yta är täckt av riktig rimfrost som alstras av ett frysaggregat. Taket är mörkt och täcks av glittrande ljuspunkter som för tanken till snöflingor.
  • Öppna landskap av Ernst Billgren: en mörk tunnel ”förvandlas till ett av människan orört skymningslandskap där bilarnas lyktor ersätter solens och månens sken”. Billgrens egen tolkning: Med hjälp av speglingar har jag sökt lösa upp tunnelns slutna rum och släppa in det svenska landskapet där det har stängts ute.
Konstnärlig utsmyckning

Invigning[redigera | redigera wikitext]

Kungen, kronprinsessan, Karin Wanngård, Gunnar Malm och Anna Johansson trycker på knappen

Den 30 november 2014 invigdes Norra länkens deletapp (Norrtull-Frescati-Värtan) av kung Carl XVI Gustaf och Kronprinsessan Victoria under högtidliga former. För kungen och kronprinsessan samt inbjudna politiker och media arrangerades en guidad visning av tunnelsystemet, där fotograf Mattias Klum, arkitekt PeGe Hillinge och konstnärerna Pål Svensson och Ann Margrete Fyregård berättade om sitt arbete med den konstnärliga gestaltningen av Norra länkens trafikplatser.

Invigningsceremonin började med underhållning på en scen vid slätten bakom Haga tingshus. Därefter följde invigningstal av infrastrukturminister Anna Johansson, Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm, kommunstyrelsens ordförande i Stockholms stad Karin Wanngård och kung Carl XVI Gustaf. Sedan tryckte samtliga fem gemensamt på en symbolisk knapp som öppnade avspärrningsbommarna vid Frescati och trafiken kunde släppas på klockan 12:00.[21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Norra länken”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E20-norra-lanken/Aktuellt/2014-11/Norra-lanken-invigdes-i-kunglig-glans/. Läst 2014-12-02. 
  2. ^ DN - Stockholms innerstad marscherar norrut
  3. ^ Uppgift enligt Dagens Nyheter av den 2008-01-02
  4. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 2
  5. ^ Maria Ullsten. "Norra länken ska byggas", Aftonbladet 14 november 1995, s. 19
  6. ^ Peo Österholm. "Han får regeringsrätten att pröva Norra länken-dragning", Svenska Dagbladet 18 juni 1996, s. 16
  7. ^ Lena Hennel. "Dennispaketet börjar präglas av vånda", Svenska Dagbladet 1 februari 1997
  8. ^ "Trafiklöfte ger borgerligt styre", Svenska Dagbladet 5 oktober 1998
  9. ^ Peo Österholm. "Norra länken byggs inte före 2005", Svenska Dagbladet 6 oktober 1998, s. 8
  10. ^ Ola Billger. "Ny sträckning av Norra länken utreds", Svenska Dagbladet 27 april 2001, s. 6
  11. ^ "Norra länken byggs - under Bellevue", Aftonbladet 3 september 2002, s. 19
  12. ^ Ulrica Messing. "Startklart för Norra länken", Svenska Dagbladet 6 april 2006, s. 25
  13. ^ ”Utställning för ombyggnad och intunnling av E4/E20 Tomteboda - Haga Södra”. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E20-norra-lanken/Aktuellt/2011-03/Utstallning-om-planerna-for-ombyggnad-och-Intunnling-av-E4E20-Tomteboda---Haga-Sodra/. Läst 2011-10-22. 
  14. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 6
  15. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 9
  16. ^ Här bygger vi Norra Länken
  17. ^ Dagens Nyheter 2010-05-31: Dyrt rädda lindar i Bellevueparken
  18. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 10
  19. ^ Uppgifter enligt Vägverkets broschyr "Nu bygger vi tunneln", april 2008, sida 14
  20. ^ Trafikverket: Billgren och Klum gestaltar Norra länken konstnärligt.
  21. ^ Trafikverket: Kungen och Kronprinsessan inviger Norra länken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]