Norrbottens län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrbottens län
Län
Norrbotten län vapen.svg
Norrbottens läns vapen
Land  Sverige
Länsbokstav BD
Länskod 25
Landskap Norrbotten och Lappland
Residensstad Luleå
Area Rankad 1:a
 - Totalt 98 911 km²
 - Andel vatten 7,3 % km²
Folkmängd Rankad 15:e
 - Totalt 248 556 (2011-09-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 2,51 invånare/km²
Inrättat 1810
Landsting Norrbottens läns landsting
Landshövding Per-Ola Eriksson
SverigesLän2007Norrbotten.svg
Norrbottens län och dess kommuner
Gamla länsdragningar för Västerbottens län.
Arvidsjaur & Arjeplog tillhörde Västerbottens län till 1837, därefter Norrbottens län.
Malå, Tidigare del av Arvidsjaur socken. Nordmaling och Bjurholms överfördes från Västernorrlands län till Västerbottens 1810.
Kommunindelningen i Norrbottens län 1952. Länsgränsen är den samma idag som då.

Norrbottens län, beläget i norra Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810-1855) var Piteå länets huvudstad.

Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den före detta norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland. Länet har 14 kommuner. Störst arealmässigt är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun.

Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Norrbottens län är kontrasternas län. Här finns landets högsta fjäll, Kebnekaise, och landets djupaste sjö, Hornavan, 232 meter. Samtidigt som det är permafrost i fjällområden strömmar turister till havsbaden vid Bottenvikskusten.

Innehåll

[redigera] Historik

Norrbottens län skapades den 21 maj 1810 av den norra delen av Västerbottens län [2]. Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) ingick till en början inte i det nya länet, utan överfördes från Västerbotten först 1837. Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur, och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869. Sedan dess har Norrbottens länsgränser varit oförändrade.

[redigera] Länsvapnet

Blasonering: Kvadrerad sköld: i fält I och IV Västerbottens vapen, i fält II och III Lapplands vapen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län använde till att börja med Västerbottens landskapsvapen i den utformning det då hade. [3]. Länsvapen fastställdes inte officiellt förrän med början under 1930-talet och en viss konflikt utbröt med länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta vapen kom inte att fastställas förrän 1949. Landskapet Norrbotten har senare (1995) fått ett eget landskapsvapen, men någon förändring av länsvapnet i enlighet med detta har inte skett. Ända sedan början av 1990-talet har en förändring av länsindelningen varit uppe för diskussion, nu senast av den så kallade Ansvarskommittén. Därför får troligen en sådan förändring anstå.

[redigera] Geografi

[redigera] Tätorter

Följande tätorter är de fem största i länet enligt SCB år 2010

# Tätort Folkmängd
1 Luleå 46 607
2 Piteå 22 913
3 Boden 18 277
4 Kiruna 18 148
5 Gällivare 8 449

Residensstaden är i fet stil

Se även Lista över tätorter i Norrbottens län

[redigera] Politiska majoriteter i Norrbottens län

Landsting Majoritet Landstingsstyrelsens ordf Opposition Oppositionsråd
Norrbottens läns landsting (s)+(v)+(mp) Kent Ögren (s) (ns)+(m)+(c)+(fp) Kenneth Backgård (ns)
Kommun Majoritet Kommunstyrelsens ordf
Arjeplog (s) Britta Flinkfeldt Jansson (s)
Arvidsjaur (s)+(v) Jerry Johansson (s)
Boden (s)+(v) Torbjörn Lidberg (s)
Gällivare (s) Tommy Nyström (s)
Haparanda (s) Gunnel Simu (s)
Jokkmokk (s)+(fjk) Stefan Andersson (s)
Kalix (s)+(mp) Ellinor Söderlund (s)
Kiruna (s)+v)+(sl) Kristina Zakrisson (s)
Luleå (s) Karl Petersen (s)
Pajala (s) Kurt Wennberg (s)
Piteå (s) Peter Roslund (s)
Älvsbyn (s)+(v) Bill Nilsson (s)
Överkalix (s) Birgitta Persson (s)
Övertorneå (s) Roland Kemppainen (s)

[redigera] Trafik

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Däremot ansvarar kommunerna för stadsbussar med separata biljettsystem. Tågen inom länet sköts av SJ, men från 2011 kommer länstrafikbolaget Norrtåg ta över dagtågen (Luleå-Narvik och Luleå-Umeå), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige. Det finns fem flygplatser i länet: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Norrbottens län är det enda länet i Sverige med flyglinjer inom länet, nämligen Luleå-Kiruna och Luleå-Pajala.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Fotnoter

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167885.aspx. Läst 12 november 2011. 
  2. ^ World Statesmen
  3. ^ Nevéus, de Wærn: Ny svensk vapenbok, 1992

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk