Norrköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrköpings kommun
Kommun
Norrköpings rådhus (kommunhus)
Norrköpings rådhus (kommunhus)
Norrköping vapen.svg
Land  Sverige
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland och Södermanland
Domsaga Norrköpings domsaga
Läge 58°35′31″N 16°11′8″Ö / 58.59194°N 16.18556°Ö / 58.59194; 16.18556Koordinater: 58°35′31″N 16°11′8″Ö / 58.59194°N 16.18556°Ö / 58.59194; 16.18556
Centralort Norrköping
Areal 1 603,7 km² (2013-01-01)[1]
66:e största (av 290)
 - land 1 495,05 km²
 - vatten 108,65 km²
Folkmängd 134 527 (2014-06-30)[2]
8:e största (av 290)
 - centralort 83 561 (2005)10:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 89,98 invånare/km²[2][1]
60:e högsta (av 290)
Kommunkod 0581
Norrköping Municipality in Östergötland County.png
Webbplats: www.norrkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Norrköpings norra förstads municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna till de nya kommunerna: Kolmården, Norsholm, Skärblacka, Västra Vikbolandet och Östra Vikbolandet. Dessutom utökades Kvillinge landskommun med Simonstorps landskommun och Norrköpings stad med Styrstads och Tingstads landskommuner. 1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.

Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.[3]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Dena bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot öst, går Motala ström, ett vattendrag som haft stor betydelse för Norrköpings industriella framväxt. Strömmen avvattnar Vättern och en stor del av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Motala ström genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström, men i samband tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala, började namnet Motala ström att användas.[källa behövs]

Skogsbygden[redigera | redigera wikitext]

Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bl.a. Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hults Bruk, Jakobsdalsberget, 171 meter över havet. Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90% av dessa inom detta område. I detta område finns bl.a orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge, Krokek och Kolmården.

Slättbygden[redigera | redigera wikitext]

Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft

Mellanbygden[redigera | redigera wikitext]

Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bl.a runt Norsholm och Kimstad.

Skärgården[redigera | redigera wikitext]

Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längs kusten utgör Norrköpings skärgård.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.

Forntiden[redigera | redigera wikitext]

Olika ristningar från Himmelstalund

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 - 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hults Bruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.

Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.

Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.

Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm.

1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.

3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

1915 så invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Åby, Getå och Krokek.

1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.

1986 lades papperstillverkningen i centrala Norrköping ned, och tillverkningen flyttades till det nybyggda Bravikens PappersbrukMalmölandet norr om staden. Det toppmoderna pappersbruket har idag en kapacitet på över 700 000 ton tidnings- och telefonkatalogpapper varje år och över 90% av tillverkningen exporteras

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
120 959
1975
  
119 169
1980
  
119 238
1985
  
118 567
1990
  
120 522
1995
  
123 795
2000
  
122 199
2005
  
124 642
2010
  
130 050
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna styr kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Kommunfullmäktiges presidium[redigera | redigera wikitext]

Gruppledare[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Norrköpings kommun 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 43 11 11 11
43 11 11 11
79 87,3
64 15
1973 3 43 19 6 14
43 19 6 14
85 89,5
65 20
1976 3 42 17 8 15
42 17 8 15
85 89,4
63 22
1979 5 42 11 8 19
5 42 11 8 19
85 87,8
59 26
1982 5 45 9 4 22
5 45 9 4 22
85 88,9
55 30
1985 4 43 6 10 22
4 43 6 10 22
85 87,2
56 29
1988 4 39 5 8 9 1 19
4 39 5 8 9 19
85 82,5
47 38
1991 4 34 1 4 5 8 7 22
4 34 4 5 8 7 22
85 83,4
54 31
1994 4 42 4 5 4 2 24
4 42 4 5 4 24
85 83,7
48 37
1998 9 34 4 2 2 3 8 23
9 34 4 8 23
85 76,74
50 35
2002 7 35 4 2 4 8 7 18
7 35 4 4 8 7 18
85 76,41
49 36
2006 5 32 5 2 2 5 5 6 23
5 32 5 5 5 6 23
85 78,96
52 33
2010 5 31 7 4 4 6 4 24
5 31 7 4 4 6 4 24
85 81,22
48 37
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Största arbetsgivare[redigera | redigera wikitext]

Förutom kommunen och landstinget finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter i Norrköpings kommun 2010. För orter som tillkommit som ny tätort 2010 har det angetts inom parentes. De fem största tätorterna i kommunen är Norrköping, Åby, Lindö, Krokek och Skärblacka.[5]

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Församlingar/Samfälligheter i kommunen 2006:

Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Borgs kyrka finns i Norrköpings kommun
Matteus kyrka

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:


Utanför Norden:

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Tätorter 2010” (PDF). http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/publikationer/fokus-statistik/FS_120216_Tatorter-2010-(daterad-2012-02-20).pdf. Läst 10 oktober 2013.