Norrköpings kommun

Norrköpings kommun
Kommun
Norrköpings rådhus (kommunhus)
Norrköpings kommunvapen
Land	Sverige
Län	Östergötlands län
Landskap	Östergötland och Södermanland
Domsaga	Norrköpings domsaga
Koordinater	58°35′31″N 16°11′8″Ö
Centralort	Norrköping
Areal	1 603,7 km² (2012-01-01) 66:e största (av 290)
- land	1 495,05 km²
- vatten	108,65 km²
Folkmängd	132 499 (2013-03-31) 8:e största (av 290)
- centralort	83 561 (2005)10:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet	88,63 invånare/km² 61:a högsta (av 290)
Kommunkod	0581
Webbplats: www.norrkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.

Administrativ historik

Kommunens nuvarande område bestod när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, förutom av Norrköpings stad, även av 25 landskommuner.

I den utomgränsbebyggelse som växt upp alldeles utanför staden inrättades 1885 municipalsamhället Norrköpings norra förstad och 1900 Borgs villastad.

År 1917 inkorporerades Östra Eneby landskommun, varvid Norrköpings norra förstäder upplöstes som municipalsamhälle. Året efter inkorporerades Sankt Johannes landskommun och 1936 Borgs landskommun inklusive Borgs villastad.

Kommunreformen 1952 innebar bildandet av storkommunerna Kolmården, Kvillinge, Norsholm, Skärblacka samt Västra och Östra Vikbolandets landskommuner. Dessutom fördes kommunerna Styrstad och Tingstad till Norköpings stad. Redan 1962 gick Skärblacka och Norsholm samman. År 1967 lades Västra och Östra Vikbolandet samman till Vikbolandets landskommun.

Norrköpings kommun bildades 1971, när staden lades samman med Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. Kommunen färdigbildades 1974 då även Vikbolandet tillfördes Norrköping.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Dena bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

Natur

Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot ost, går Motala ström vilket var och är av största vikt för kommunens invånare respektive näringsliv. Strömmen avvattnar Vättern och större delen av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Strömmen genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström men tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala fick samtiden att byta namn till Motala Ström.^{[källa behövs]}

Skogsbygden

Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bl.a. Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hults Bruk, Jakobsdalsberget, 171 meter över havet Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90% av dessa inom detta område. I detta område finns bl.a orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge, Krokek och Kolmården.

Slättbygden

Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft

Mellanbygden

Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bl.a runt Norsholm och Kimstad.

Skärgården

Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längs kusten utgör Norrköpings skärgård.

Historia

Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.

Forntiden

Olika ristningar från Himmelstalund

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 - 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hults Bruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.

Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.

Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.

Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.

1600-talet

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm.

1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

1800-talet

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.

3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.

1900-talet

1915 så invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Åby, Getå och Krokek.

1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.

1986 lades papperstillverkningen i centrala Norrköping ned, och tillverkningen flyttades till det nybyggda Bravikens Pappersbruk på Malmölandet norr om staden. Det toppmoderna pappersbruket har idag en kapacitet på över 700 000 ton tidnings- och telefonkatalogpapper varje år och över 90% av tillverkningen exporteras

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2010
År			Invånare
1970			120 959
1975			119 169
1980			119 238
1985			118 567
1990			120 522
1995			123 795
2000			122 199
2005			124 642
2010			130 050
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Politik

Socialdemokraterna styr kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Kommunfullmäktiges presidium

• Li Teske (S), ordförande
• Olle Vikmång (S), vice ordförande
• Jirina Klevstigh (M), andre vice ordförande

Gruppledare

• Socialdemokraterna: Olle Johansson
• Vänsterpartiet: Kerstin Hildebrand
• Miljöpartiet: Mattias Stenberg
• Sverigedemokraterna: Markus Wiechel
• Moderaterna: Päivi Johansson
• Kristdemokraterna: Bengt Ekström
• Centerpartiet: Karin Jonsson
• Folkpartiet: Mathias Sundin

Mandatfördelning i Norrköpings kommun 1970–2010

Valår	V	S	MP	SPI	SD	NYD	C	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	3	43					11	11		11	43 11 11 11	79	87,3	64 15
1973	3	43					19	6		14	43 19 6 14	85	89,5	65 20
1976	3	42					17	8		15	42 17 8 15	85	89,4	63 22
1979	5	42					11	8		19	5 42 11 8 19	85	87,8	59 26
1982	5	45					9	4		22	5 45 9 4 22	85	88,9	55 30
1985	4	43					6	10		22	4 43 6 10 22	85	87,2	56 29
1988	4	39	5				8	9	1	19	4 39 5 8 9 19	85	82,5	47 38
1991	4	34	1			4	5	8	7	22	4 34 4 5 8 7 22	85	83,4	54 31
1994	4	42	4				5	4	2	24	4 42 4 5 4 24	85	83,7	48 37
1998	9	34	4	2			2	3	8	23	9 34 4 8 23	85	76,74	50 35
2002	7	35	4	2			4	8	7	18	7 35 4 4 8 7 18	85	76,41	49 36
2006	5	32	5	2	2		5	5	6	23	5 32 5 5 5 6 23	85	78,96	52 33
2010	5	31	7		4		4	6	4	24	5 31 7 4 4 6 4 24	85	81,22	48 37
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Största arbetsgivare

Förutom kommunen och landstinget finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

• eon AB, ca 750 anställda
• Billerud Skärblacka AB, ca 700 anställda
• Holmen Paper AB, ca 690 anställda
• Luftfartsverket, ca 650 anställda
• Whirlpool Sweden AB, ca 500 anställda
• SMHI, ca 450 anställda
• Fiskeby Board AB, ca 330 anställda
• Telia Sonera Sverige AB, ca 270 anställda
• Kolmårdens Djurpark AB , ca 350 anställda (under sommarsäsongen)

Tätorter

Tätorter 2000 markeras med fetstil.

• Herstadberg
• Kimstad
• Krokek
• Lindö
• Ljunga
• Norrköping
• Norsholm
• Simonstorp
• Skärblacka
• Strömsfors
• Svärtinge
• Åby
• Östra Husby
• Vånga
• Eksund
• Loddby
• Åselstad
• Öbonäs

Församlingar

Församlingar/Samfälligheter i kommunen 2006:

• Kimstads församling
• Krokeks församling
• Kuddby pastorat
  • Dagsbergs kyrka
  • Furingstad kyrka
  • Konungsund kyrka
  • Kuddby kyrka
  • Tåby kyrka
  • Östra Stenby kyrka
  • Å kyrka
• Kullerstads församling
• Kvarsebo församling
• Kvillinge församling
• Norrköpings Borgs församling
• Norrköpings Hedvigs församling
• Norrköpings Matteus församling
• Norrköpings S:t Johannes församling
• Norrköpings S:t Olai församling
• Norrköpings Östra Eneby församling
• Simonstorps församling
• Skärkinds församling
• Styrstads församling
• Svärtinge församling
• Vrinnevi församling
• Vånga församling
• Ås församling
• Östra Vikbolandets kyrkliga samfällighet
  • Häradshammars kyrka
  • Jonsbergs kyrka
  • Rönö kyrka
  • Östra Ny kyrka
  • Östra Husby kyrka

Kyrkobyggnader

Borgs kyrka finns i Norrköpings kommun

• Borgs kyrka
• Dagsbergs kyrka
• Furingstads kyrka
• Häradshammars kyrka
• Jonsbergs kyrka
• Kimstads kyrka
• Konungsunds kyrka
• Krokek, Kolmårdskyrkan
• Krokeks kyrka
• Kuddby kyrka
• Kullerstads kyrka
• Kvarsebo kyrka
• Kvillinge kyrka
• Kvillinge, Ättetorpskyrkan
• Orten Norrköping:
  • Hedvigs kyrka/Tyska kyrkan
  • Helgeandskapellet
  • Himmelstadlunds och sankt Olovs kapell
  • Sankt Johannes gamla kyrka (Hörsalen)

Matteus kyrka

• • Matteus kyrka, Norrköping
  • Sandbygårdens kyrka
  • Sankt Johannes kyrka, Norrköping
  • Sankt Olai kyrka
  • Söderledskyrkan, Norrköping
  • Lindö Kapell
• Rönö kyrka
• Simonstorps kyrka
• Skärkinds gamla kyrka
• Skärkinds kyrka
• Styrstads kyrka
• Tingstad, Navestads kyrka
• Tingstads kyrka
• Tåby kyrka
• Vånga kyrka
• Å kyrka
• Östra Eneby kyrka
• Östra Eneby: Svärtinge kyrka
• Östra Eneby, Taborsbergskyrkan
• Östra Husby kyrka
• Östra Ny kyrka
• Östra Stenby kyrka

Sevärdheter

• Kolmårdens Djurpark

Vänorter

I Norden:

• Odense, Danmark.
• Kópavogur, Island.
• Tammerfors, Finland.
• Klaksvik, Färöarna.
• Trondheim, Norge.

Utanför Norden:

• Bryssel, Belgien.
• Riga, Lettland.
• Esslingen am Neckar, Tyskland.
• Linz, Österrike.

Externa länkar

• Norrköpings kommun
• Wikimedia Commons har media som rör Norrköpings kommun.
  Bilder & media