Norrköpings spårväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrköpings spårväg
Spårvagn 61 Hospitalsgatan Norrköping april 2005.jpg
Vagn nummer 61, en M97, på linje 3 på väg uppför Drottninggatan.
Allmänt
Plats Norrköping
Organisation
Invigd 1904
Ägare Norrköpings kommun
Banoperatör Norrköpings kommun
Trafikoperatör Veolia Transport
Biljettoperatör Östgötatrafiken
Tekniska fakta
Antal spår Dubbelspår (3 undantag)
Spårvidd 1435 millimeter
Elektrifierad nominellt 750 V[1] likspänning
Matning Luftledning

Norrköpings spårväg öppnades för trafik 1904 och består idag av två spårvägslinjer, linje 2 (röd) och linje 3 (grön). Antal resenärer per år är 3,4 miljoner[2], vilket är 46% av stadstrafiken i Norrköping[3].

Nuvarande trafik[redigera | redigera wikitext]

Linjenätskarta[redigera | redigera wikitext]

Översikt[redigera | redigera wikitext]

I tabellen nedan redovisas den approximativa linjelängden i kilometer räknat. Endast de spår som används i daglig linjetrafik har beräknats, med undantag för övergångsspår, vändslingor och uppställningsspår. Dubbelspår gör ingen skillnad för längden. Om sträckan mellan A och B är 1 km spelar redovisas nedan 1 km oavsett om det är enkelspår eller dubbelspår. Detta betyder att spårlängen är mycket större än linjelängden.

Linje Sträcka Längd Hållplatser Karta
1 Museilinje som sommartid trafikeras av Svenska Spårvägssällskapet. I folkmun Gamla ettan. 4,9 km
2 Fridvalla - Eneby - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Östra Promenaden - Söder Tull - Ljura - Trumpetaregatan (Hageby) - Ringdansen - Kvarnberget 11,8 km 32
Sträckning linje 2
3 Vidablick - Sandbyhov - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Folkets Park - SMHI - Klockaretorpet 9,2 km 26
Sträckning linje 3
Totalt (32 + 26 - 8 gemensamma i daglig trafik) 18,7 km (varav 2,3 km gemensamma) 50

Linje 1[redigera | redigera wikitext]

En av nätets äldsta spårvagnar, som idag (2009) används i museitrafik

Linje 1 utgår normalt från Söder Tull, trafikerar Drottninggatan norrut till Norr Tull för vändning, går via uppställningsspåret i Norra Promenaden tillbaka till Rådhuset och tar medsolsvarvet över Öster åter till Söder Tull. Det är längden av denna sträcka som redovisas i tabellen ovan. Även andra sträckningar förekommer, särskilt vid ombyggnader av spåranläggningen. Linjen trafikeras huvudsakligen sommartid, ofta två gånger i veckan, men sätts även in vid särskilda evenemang i staden som till exempel kulturnatten och julhandeln.

Linje 2[redigera | redigera wikitext]

M67K-vagn (nr 87) på linje 2:s tidigare vändslinga vid Ljura
2 Fridvalla - Hageby - Kvarnberget
Sträckan Hagaskolan - Rådhuset är gemensam med linje 3.
Waterway turning from left Urban track turning from right
Urban junction from left Waterway turning to right
Urban station on track
Fridvalla
Unknown BSicon "uAKRZo"
Bro över E4:an
Urban stop on track
Östra Eneby kyrka
Urban stop on track
Heleneborgsgatan
Urban stop on track
De Geersgatan
Urban stop on track
Eneby centrum
Urban stop on track
Slåttergatan
Urban stop on track
Karlhovsskolan
Urban stop on track
Cedersborgsvägen
Unknown BSicon "uABZgl+l" Unknown BSicon "utSTRq"
linje 3 till/från Vidablick
Urban station on track
Hagaskolan
Unknown BSicon "uBUE"
Plankorsning med gamla E4:an
Urban stop on track
Himmelstalundsvägen
Urban stop on track
Marielund
Urban stop on track
Folkparken
Waterway turning from left Unknown BSicon "uKRZ" Urban track turning from right
Waterway turning to left Unknown BSicon "uABZdg" Waterway turning to right
Urban stop on track
Norr Tull
Waterway turning from left Urban junction to right
Urban straight track Urban stop on track
Resecentrum25 railtransportation.svg
Waterway turning to left Unknown BSicon "uABZlg"
Urban bridge over water
Motala ström
Urban station on track
Rådhuset
Unknown BSicon "utSTRq" Urban junction to right
linje 3 till/från Söder Tull (över Drottninggatan)
Urban stop on track
Nya torget
Urban stop on track
Styrmangsgatan
Urban stop on track
Djäkneparksskolan
Unknown BSicon "uABZgl+l" Unknown BSicon "utSTRq"
vagnhallen
Urban stop on track
Centralbadet
Urban stop on track
Stortorget
Urban station on track
Söder Tull
Unknown BSicon "utSTRq" Urban straight with junctions to and from right
linje 3 till/från Rådhuset (över Drottninggatan)
Urban straight track
Unknown BSicon "utSTRq" Urban junction to right
linje 3 till/från Klockaretorpet
Urban stop on track
Broocmans plan
Urban stop on track
Albrektsvägen
Unknown BSicon "utSTRrg" Urban junction to right
Unknown BSicon "uextDST" Urban straight track
Klingsbergsparken
Unknown BSicon "uPSL" Urban straight track
Unknown BSicon "uextDST" Urban straight track
Klingsberg
Unknown BSicon "uextDST" Urban straight track
Schalegatan
Unknown BSicon "utSTRlf" Urban junction to right
Urban stop on track
Ljura centrum
Urban stop on track
Ljura spårvägsbro
Unknown BSicon "uAKRZo"
Bro över Söderleden
Urban stop on track
Hageby vårdcentral
Urban stop on track
Hageby centrum
Urban stop on track
Hyvlaregatan
Urban junction to left Urban track turning from right
Urban station on track Urban straight track
Trumpetaregatan (Hageby)
Urban junction to left Waterway turning to right
Urban stop on track
Atriumhusen
Urban stop on track
Ringdansens centrum
Urban station on track
Kvarnberget
Waterway turning from left Urban junction to right
Waterway turning to left Waterway turning to right

Sträckan Söder Tull - Kvarnberget trafikeras av linje 2. Den första delen anlades redan 1945 och gick från Söder Tull via Nygatan och Hörngatan till Broocmans plan för att därifrån fortsätta i Trozelligatan till Albrektsvägen där linjen (då i vänstertrafik) gick medsolsvarvet runt Klingsbergsparken.

Inte långt efter att linjen öppnats började diskussionerna om en förlängning av linje 2 söderut till det då nya bostadsområdet Hageby. Av olika anledningar kom det att bli så att inget av det flertal förslag som under decenniernas gång lagts om den tänkta linjesträckningen genomfördes. Först i början av 2000-talet kunde ekonomi och politik förenas i ett beslut fattat 2004 om att avsätta 3 miljoner för att projektera den blivande linjen. Den 19 juni 2006 påbörjades - efter närmare 60 års debatt - byggandet av ett nytt spår från korsningen Albrektsvägen/Trozelligatan över Hagebygatan till en tillfällig vändslinga alldeles norr om Albrektsvägen vid Ljura centrum. Sträckningen till Ljura anlades som en första etapp på några hundra meter av den tänkta fortsättningen till Ringdansen. Ändhållplatsen för linje 2 flyttades den 10 september 2006 från Klingsberg till Ljura. Slingan i Klingsberg finns dock kvar och används av museitrafiken, men också av linje 2 under ombyggnaden av spåren vid Ljura för den blivande förlängningen.

Spårvägsbygget i Hageby i juli 2009

Förlängningen av spårvägen från Ljura till Kvarnberget påbörjades i april 2009 och slutfördes i oktober 2011.[4] Utbyggnaden delades upp i två etapper, varav den första, till Trumpetaregatan, öppnades för trafik den 21 oktober 2010 och den andra, till Ringdansen och Kvarnberget, invigdes ett år senare, den 21 oktober 2011.

Den nya sträckan utgår från Albrektsvägen vid Ljura, fortsätter utmed Ljuragatan, över den nybyggda bron över Söderleden och in i Porten-området på Hagebysidan. Linjen passerar Hageby centrum, varefter den resterande sträckan går linjen utmed Hagebygatan och Navestadgatan fram till Ringdansen och Kvarnberget ytterligare några hundra meter längre söder ut.

Utmed hela sträckan till Kvarnberget planeras en bitvis rätt omfattande nybyggnation av bostäder och butiksområden. Med detta hoppas kommunen dels öka attraktiviteten för de områden spårvägen är tänkt att passera (några av dessa områden har länge brottats med dåligt rykte), dels utöka underlaget för spårvägslinjen. När utbyggnaden är i full drift beräknas 10 spårvagnar räcka för trafiken på hela linje 2. Detta blir möjligt eftersom spårvagnstrafiken till Ringdansen kan integreras med den befintliga trafiken i systemet.

Schematisk linjekarta[redigera | redigera wikitext]

Det råder viss förvirring om vad hållpatserna söder om Albrektsvägen egentligen heter (se Förvirring kring hållplatsnamn). I kartan nedan används de benämningar som återkommer på hållplatsernas realtidsskyltar.


Förvirring kring hållplatsnamn[redigera | redigera wikitext]

På grund av rena missförstånd[5] mellan Norrköpings kommun och Östgötatrafiken blev namnen på hållplatserna längs den nya sträckan mellan Albrektsvägen och Trumpetaregatan i inledningsskedet fel. Det är Norrköpings kommuns namn på hållplatserna som gäller, och de används nedan som referensnamn. Efter hand har de faktiska förhållandena klarnat, men i skrivande stund kvarstår två hållplatser vars namn inte är entydigt. Det är dessa som räknas upp nedan. De övriga hållplatserna har ett och endast ett namn i samtliga användningar. I de fall hållplatsen har samma namn i en annan användning skrivs ett likhetstecken i tabellen nedan. Annars anges det alternativa namnet.

Officiellt namn Geografisk karta
Ljura spårvägsbro Ljura södra
Hyvlaregatan Kv. Niten

Linje 3[redigera | redigera wikitext]

Se schematisk linjekarta

3 Vidablick - Klockaretorpet
Sträckan Hagaskolan - Rådhuset är gemensam med linje 2.
Waterway turning from left Urban track turning from right
Urban junction from left Waterway turning to right
Urban station on track
Vidablick
Urban stop on track
Kapplandsgatan
Urban stop on track
Sandbyhov
Urban stop on track
Breda vägen
Urban stop on track
Blommelundsgatan
Unknown BSicon "utSTRq" Urban straight with junctions to and from right
linje 2 till/från Fridvalla
Urban station on track
Hagaskolan
Unknown BSicon "uBUE"
Plankorsning med gamla E4:an
Urban stop on track
Himmelstalundsvägen
Urban stop on track
Marielund
Urban stop on track
Folkparken
Waterway turning from left Unknown BSicon "uKRZ" Urban track turning from right
Waterway turning to left Unknown BSicon "uABZdg" Waterway turning to right
Urban stop on track
Norr Tull
Waterway turning from left Urban junction to right
Urban straight track Urban stop on track
Resecentrum25 railtransportation.svg
Waterway turning to left Unknown BSicon "uABZlg"
Urban bridge over water
Motala ström
Urban station on track
Rådhuset
Urban junction to left Unknown BSicon "utSTRq"
linje 2 till/från Söder Tull (över Öster)
Urban stop on track
Hospitalsgatan
Urban stop on track
Hörsalen
Urban station on track
Söder Tull
Unknown BSicon "uABZgl+l" Unknown BSicon "utSTRq"
linje 2 till/från Söder Tull (över Öster)
Urban straight track
Urban junction to left Unknown BSicon "utSTRq"
linje 2 till/från Ringdansen
Urban stop on track
Gymnastikgatan
Urban stop on track
Väster Tull
Urban stop on track
Strömbacken
Urban stop on track
Vägträffen
Urban stop on track
Lokegatan
Unknown BSicon "uAKRZo"
Bro över Söderleden
Urban stop on track
Skarphagsgatan
Urban stop on track
Folkets park
Waterway turning from left Urban junction to right
Waterway turning to left Urban junction to right
Urban stop on track
SMHI
Unknown BSicon "uSBRÜCKE"
Urban stop on track
Bastuban
Urban stop on track
Torsten Fogelqvists gata
Urban station on track
Klockaretorpet
Waterway turning from left Urban junction to right
Waterway turning to left Waterway turning to right

Huvudmän[redigera | redigera wikitext]

Huvudman för spårvagnstrafiken i Norrköping är Östgötatrafiken. Vagnarna och infrastrukturen ägs av Norrköpings kommun. Trafikentreprenör är Veolia Transport (före detta Connex Sverige AB).

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Följande spårvagnar rullar numera i Norrköping:

  • M97, ledad, med 3 delar, låggolv, förarplats i ena änden. Inköpta begagnade från Tyskland, och ombyggda.
  • M98, ledad, med 3 delar, 100% låggolv, förarplats i ena änden. Inköpta begagnade från Tyskland.
  • M06, ledad, med 3 delar, förarplats i båda ändar. Nyinköpta.
  • M11, oledad, förarplats i ena änden. Inköpta begagnade från Tyskland (se nedan).

M11[redigera | redigera wikitext]

I början av 2011, i en tid av vagnbrist, fick Norrköping som kompensation för försenade vagnleveranser[6] ta emot sex begagnade spårvagnar, som är byggda i f.d. Tjeckoslovakien av ČKD Tatra på 1980-talet och som tidigare gått i trafik i Berlin. De första vagnarna av denna modell, som i Norrköping fått beteckningen M11, sattes in i linjetrafiken i början av april. Det uppstod dock problem med elspänningen för dessa vagnar, varvid de togs ur trafik helt i slutet av 2011.

Norrköpingsvagnar i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

A34N nr. 34 på Hamngatan i Stockholm

Under 2010-2011 fanns tre av Norrköpings vagnar av typ M06 i Stockholm, på Spårväg City, där kallade A34N. Tillsammans med tre vagnar från Frankfurt am Main (A34F), utgjorde de hela vagnparken där innan Stockholms egna vagnar av samma typ levererades. De A34N som fanns i Stockholm var 33, 34 och 35.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Från tidigt 1950-tal var spårvägen mer eller mindre konstant nedläggningshotad, något som ändrades först i mitten av 1990-talet.

Inledning[redigera | redigera wikitext]

1902 ingick Norrköpings stad ett avtal med AEG om anläggande av ett elektricitetsverk och en spårväg till en kostnad av 1,2 miljoner kronor. AEG byggde systemet och de 12 spårvagnarna kom från ASEA. Av dessa 12 vagnar finns en vagn kvar som museivagn, "Gamla Ettan".

Ända sedan början har spårvagnarna varit gula, en färg som även återfinns på flera byggnader i Norrköping och därför har kallats norrköpingsgult. När Östgötatrafiken i början av 1990-talet ville samordna färgerna på sin trafik genom att ge spårvagnarna en röd färg i bakdelen uppstod något av en folkstorm. Att man samtidigt bytte de grå detaljerna på tak och botten mot grönt reagerade dock ingen på.

1904–1926[redigera | redigera wikitext]

Spårvägen öppnades för allmän trafik den 10 mars 1904. Avgiften för resande var då 10 öre för vuxna och 5 öre för barn. Det gick också att köpa 11 polletter för en krona, ett månadskort för tolv kronor eller ett årskort för 120 kronor.[7]

Stadens första spårväg sträcker sig som en åtta på 4 km enkelspår genom stadens gator. Från korsningen Drottninggatan-Trädgårdsgatan vid Rådhuset går linjen österut förbi Nya torget till Skepparegatan, som den följer söderut till Stortorget. Efter att ha färdats på diagonalen kommer vagnarna in på Nygatan strax före Generalsgatan. Resan fram till Drottninggatan följer Nygatans sträckning. Vid Söder Tull svänger vagnarna norrut för att följa Drottninggatan - förbi startpunkten vid Rådhuset - till Centralstationen. Spåren löper parallellt med Norra Promenaden och vid Norr Tull vidare söderut på Kungsgatan. Bergsbron bjuder på en hänförande utsikt över strömmens strida vatten och de mäktiga byggnaderna i området. Till en början har linjen sin slutpunkt vid Sankt Persgatan, men redan vid slutet av 1904 förlängs banan i Kungsgatan upp till Nygatan för att där ta österut till Söder Tull som blir den nya slutpunkten för linjen. På detta vis begåvas Norrköping med sin första spårvägslinje, en linje som har den märkliga egenskapen att den på sin färd i Drottninggatan passerar båda sina ändpunkter.

1906 byggdes den så kallade Borgslinjen, sträckan från Väster Tull till Kneippbadens station. Samma år byggdes också ett provisoriskt spår till utställningsområdet på Sylten.[7]

Under 1912 flyttas spåren från Skepparegatan till Östra Promenaden för att resenärerna skulle komma närmare Östra station. Härigenom tvingas vagnarna färdas en längre sträcka mellan mötesspåren och hela systemet råkar därmed i ofas. För att råda bot på problemet anläggs under 1913 och 1914 dubbelspår utmed nästan hela linjen. Men det dröjer ända till 1926 innan de sista korta sträckorna blir dubbelspåriga. Från 1914 ingick spårvägarna i Norrköpings kommunala affärsverk, vilket kom att bestå intill 1980, då spårvägarna blev ett självständigt kommunalt verk, Norrköpings Lokaltrafik.

1926–1957[redigera | redigera wikitext]

Samma år, 1926 alltså, överges systemet med en enda linje. I stället införs ett system med två linjer:

1 Ringlinjen: Söder Tull - Östra station - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Kungsgatan - Väster Tull - Söder Tull

2 Västra station - Väster Tull - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Marielund

Den 10 september 1931 tillkom linje 3:

3 Västra station - Väster Tull - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Marielund - Östra Eneby

I samband med att sträckan till Klingsberg öppnas 1945 får linje 2 en ny sträckning:

2 Klingsberg - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Marielund

Under slutet av 1940-talet byggs linjenätet om på norr. Linje 2 tar över trafiken till Fridvalla (Östra Eneby) från linje 3. Linjerna flyttas till Värmlandsgatan för att Riksvägen (sedermera E4:an) ska korsas i rät vinkel. Efter ett antal tillfälliga linjeomläggningar under ombyggnader stabiliseras nätet i slutet av 1950 när utbyggnaden till Breda Vägen är klar. Från 1950 till 1958 har nu nätet tre linjer:

1 Ringlinjen: Söder Tull - Östra station - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Kungsgatan - Väster Tull - Söder Tull 2 Klingsberg - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Marielund - Haga - Fridvalla 3 Västra station - Väster Tull - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Haga - Breda Vägen

1957 var nästa utbyggnad klar, från Taborsbergsvägen till Smedstuguplan i Haga. Den kom att bli en del av linje 4 som gick via Drottninggatan till Klingsberg. På grund vagnsbrist lades den ner redan 1966, och spåren revs upp 1977.

1958 och framåt[redigera | redigera wikitext]

1958 lades Ringlinjen ned och spåren på Kungsgatan revs upp. Samtidigt omlades linje 3 via Östra Promenaden i stället för Drottninggatan, som ersättning för den östra delen av Ringlinjen. I slutet av sjuttiotalet ändrades linjesträckningarna så att linje 3 gick på Drottninggatan och linje 2 via Östra Promenaden.

1967 köptes 25 vagnar av modell M67 in från ASEA. Flera av dessa vagnar renoverades under 1990-talet och gick i ordinarie trafik till 2012. Under 1975 och 1980 byggdes spår från Folkets Park vidare till det nyanlagda området Klockaretorpet. 1994 köptes flera spårvagnar som hade gått i trafik i Duisburg, M94, som därefter byggdes om med låggolvsmittdel och fick beteckningen M97. Man har också köpt in låggolvsvagnar, M98 och M06.

2006-2011 byggdes en förlängning av linje 2 från korsningen Albrektsvägen/Trozelligatan till Kvarnberget.

Särflyttning av spår[redigera | redigera wikitext]

M06 i Vidablick

Norrköpings spårväg byggdes med relativt smalt avstånd mellan spårparen. Detta har senare ställt till problem eftersom man inte kunnat sambeställa vagnar eller lätt köpa begagnade vagnar från andra spårvägar. Med början under mitten av 1990-talet har man därför bit för bit flyttat spåren. I Drottninggatan har en del av dubbelspåret i stället ersatts av slingerspår och vid Albrektsvägen av 30 meter enkelspår.

Historiska linjer[redigera | redigera wikitext]

Spårvägsnätet 1945[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka
1 Ringlinjen: Norr Tull - Centralstationen - Rådhuset - Östra Promenaden - Östra Station - Söder Tull - Väster Tull - Kungsgatan - Norr Tull.
2 Klingsberg - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Marielund - Bråboplan
3 Fridvalla - Snippen - Marielund - Centralstationen - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Väster Tull - Vägträffen - Västra Station - Folkets Park

Kortvarig linje 1957-1966[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka
4 Klingsberg - Drottninggatan - Smedstuguplan

Tillfällig linje 1998[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka
5 Klingsberg - Drottninggatan - Vidablick

Under några månader 1998 trafikerades linje 5 mellan Klingsberg och Vidablick över Drottninggatan. Linjen fungerade som provtrafik för den då nya vagn 21 av typen M98. Den ursprungliga tanken var att vagnen skulle gått på linje 3, men då det visade sig att den Norrköpingska spårgeometrin bjöd på allt för tuffa utmaningar för den långa vagnen var det först nödvändigt att bygga om delar av bansträckningen, vilket skedde under sommaren 1998. För att ändå kunna använda vagnen i trafik beslutade man att inrätta en ny linje. Den grafiska profilen för linje 5 var gul bakgrund med svart text.

Framtida projekt[redigera | redigera wikitext]

Norrköpings stadsbyggnadskontor har tagit fram ett informationsmaterial[8] där möjliga framtida linjer ritats in.

Kungsgatan[redigera | redigera wikitext]

Möjlig framtida linje
Norr Tull - Väster Tull (över Kungsgatan)
Urban straight track
linje 2 och 3 från Norr Tull till Rådhuset
Urban station on track
Norr Tull
Urban transverse track Unknown BSicon "uxABZrf"
linje 2 och 3 från Norr Tull till Hagaskolan
Unknown BSicon "uexHST"
Bråddgatan
Unknown BSicon "uexHST"
Skvallertorget
Unknown BSicon "uexWBRÜCKE"
Motala ström
Unknown BSicon "uexHST"
Kvarngatan
Urban transverse track Unknown BSicon "uxABZlg"
Urban station on track
Väster Tull
Urban straight track
linje 3 till/från Klockaretorpet

Kungsgatan intar en särställning bland satsningarna. Sträckan är ganska kort, ca 1 km, och här har spårväg gått tidigare, mellan 1904 och 1958. I takt med att gatans betydelse ökat har intresset för att återinföra spårvägen blivit allt starkare. Förutom att förse en institutionstät och tätbefolkad del av innerstaden med modern spårvägstrafik skapar länken en genväg mellan Väster Tull och Norr Tull, och därigenom skapas också en andra, mycket hänförande, passage över Motala ström samt en tredje körväg genom innerstaden.

Ektorp/Vilbergen[redigera | redigera wikitext]

Möjlig framtida linje
Söder Tull - Vrinnevisjukhuset
Urban straight track
linje 2 över Öster
Urban straight track
Urban transverse track Urban straight with junctions to and from right
linje 3 över Drottninggatan
Urban station on track
Söder Tull
Urban transverse track Urban junction to right
linje 3 till/från Klockaretorpet
Urban stop on track
Broocmans plan
Unknown BSicon "uxABZlf" Urban transverse track
linje 2 till/från Kvarnberget
Unknown BSicon "uexHST"
Nelinsgatan
Unknown BSicon "uexHST"
Såpkullen
Unknown BSicon "uexHST"
Kaffebacken
Unknown BSicon "uexHST"
Ektorps centrum
Unknown BSicon "uexHST"
Ektorpshallen
Unknown BSicon "uxAKRZo"
Bro över Söderleden
Unknown BSicon "uexHST"
Söderledskyrkan
Unknown BSicon "uexHST"
Vilbergens centrum
Unknown BSicon "uexHST"
Rubinen
Unknown BSicon "uexBHF"
Vrinnevisjukhuset
Unused waterway turning from left Unused waterway with junction to right
Unused waterway turning left Unused waterway turning right

Det finns fler sträckor med spårvägsreservat inlagda i stadsplanen. Det gäller linjen till Ektorp/Vilbergen, som varit uppe för diskussion ända sedan 1960-talet. Denna utbyggnad tycks dock ligga en bit in i framtiden. Linjen tänks ansluta till befintliga linje 2 vid Broocmans plan för att sedan fortsätta väster ut i Gamla Övägen ungefär till Kaffebacken. Där tar linjen av åt norr till Ektorp centrum, och fortsätter på egen banvall på en bro över Söderleden och vidare in i Vilbergen, förbi stadsdelens centrum, för att komma ut vid Vilbergsgatan ungefär mittemellan Pinnmogatan och Gråbergsgatan, och så avslutningsvis det sista hundratalet metrarna till Vrinnevisjukhuset.

Linjen till Ektorp/Vilbergen har aldrig konkretiserats på samma vis som linjen till Ringdansen, så det finns ett antal alternativa sträckningar som varit uppe för diskussion. En påtagligt kortare körväg än den ursprungligt föreslagna via Broocmans plan erbjuder en anslutning ungefär vid Humpgatan, förbi Idrottsparken till Ektorps centrum. Med denna lösning skulle man dels uppnå en bättre täckning av Ektorps tätbebyggda områden, dels få en snabb anslutning till innerstadens västra delar, med Skvallertorget som mittpunkt.

I linjens södra ände finns möjlighet att förlänga linjen till ett planerat nytt bostadsområde söder om Vrinnevisjukhuset. [9]

Söderköping[redigera | redigera wikitext]

Norrköpings kommun[10] och Söderköpings kommun[11] har tillsammans tagit fram en idéstudie[12] om en förlängning av spårvägen från Norrköping till Söderköping.

Banan förlängs från hållplats Atriumhusen mellan Hageby och Ringdansen, korsar E22:an och trafikerar det nya bostadsområdet Brånnestad i Norrköping. Därifrån följer banan ungefär dagens E22, understundom på enkelspår, med fyra till fem hållplatser utmed vägen. Söderköping anluts i det nya bostadsområdet Mariehov strax norr om Göta kanal och därefter vidare in i de centrala delarna av Söderköping. Idéstudien redovisar en översiktlig karta över sträckningen.

Kostnaden för utbyggnaden beräknas bli 590 miljoner kronor, exklusive ytterligare 90 miljoner i s.k. reservkapital. Banans uppläggning möjliggör 10-minuterstrafik, vilket bör räcka till för den beräknade efterfrågan på inledningsvis 375 personer i maxtimmen.

Duospårvagnar till Linköping[redigera | redigera wikitext]

I regionens planer för duospårvagnstrafik[källa behövs] finns möjlighet att ansluta spårvägssystemet till järnvägen vid Bråvalla, Vidablick, centralstationen, Fiskeby och Himmelstalund. Norrköpings spårvägar kan i så fall kopplas samman med ett eventuellt spårvägsnät i Linköping. För det måste förutom ett spårvägsnät i Linköping, även Ostlänken byggas, annars finns inte kapacitet för fler lokala tåg på järnvägen.[13]

Övriga utbyggnader[redigera | redigera wikitext]

Stadskontoret[8] tar upp andra möjliga satsningar på spårvägen (vid sidan av Kungsgatan och linjen till Vrinnevisjukhuset). Projekten räknas upp utan inbördes prioritering och redovisas därför här i ordningen nordväst, norr, nordost, väst, ost, sydväst, syd och sydost.

  • [nordväst] En helt ny linje anläggs från Matteusskolan i Norra Promenaden, förbi Beckershov, Smedstuguplan, Pryssgården, Fiskeby, Bråvalla och Bråvalla Strand till Svärtinge.
  • [norr] Norrut från Resecentrum dras spår genom Butängen förbi Bollspelaren och norra Butängen till Ingelsta.
  • [nordost]när Ostlänken är byggd kan spårvägen förlängas från Vidablick korsa nuvarande järnväg och gå ner till Ingelsta
  • [ost] Från Resecentrum österut i Norra Promenaden går en linje till Östra Saltängen.
  • [väst] Spårvägstrafiken i Kungsgatan återinförs.
  • [ost] Från Djäkneparksskolan byggs en linje i Lindövägen via Oxelbergen, Risängen, Berga, Lindö, Abborreberg och Marby till Unnerstad.
  • [sydväst] I samband med ny bebyggelse i södra Himmelstalund utförs en linje från Folkets park via ny bebyggelse mellan Kneippen och Klockaretorpet och Himmelstalundshallen/Stadium Arena till södra Himmelstalund.
  • [syd] Från Väster Tull dras via Såpkullen, Ektorp och Vilbergen linjen till Vrinnevisjukhuset. Denna förlängs till Södra Vrinnevi i samband med nybyggnation där.
  • [syd] Ett snabbspår från Ljura via Vasaparken/Hagebygatan till Söder Tull anläggs.
  • [syd] En linje till Ensjön upprättas från Kvarnberget.
  • [syd] Från Atriumhusen dras en ny linje via Brånnestad, Kummelby, Tingstad och Mariehov till Söderköping.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Forsström, Willy, (2004), Gula Faran rullar vidare: Norrköpings Spårvägar 100 år, Stockholm: Trafiknostalgiska Förlaget.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ sparvagssallskapet.se - Avställda vagnar i Norrköping, 2012-06-24
  2. ^ ÖstgötaTrafiken Årsredovisning
  3. ^ ”Norrköpings spårväg”. http://www.norrkoping.se/bo-miljo/trafik/kollektivtrafik/sparvag/. 
  4. ^ ”Så ska spårvagnarna ta över från bussarna”. http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/artikel.aspx?articleid=4333620. 
  5. ^ ”Hållplatsnamnen skapar förvirring”. http://www.nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=6384446. 
  6. ^ Sveriges radio [1]
  7. ^ [a b] Jörn Svensson m.fl (1972). Norrköpings historia. Norrköpings ekonomiska och sociala historia 1870-1914. Norrköping: Norrköpings stad. sid. 67-70 
  8. ^ [a b] Stadskontoret, Norrköpings kommun (2010). ”Norrköping växer med spårvägen”. Informationsmaterial utdelat vid spårvägens dag 2010-10-23. 
  9. ^ "Ny spårvagnslinje till Vrinnevi undersöks" NT 2012-03-15 12:07
  10. ^ "Spårväg mellan Norrköping och Söderköping" Norrköpings kommun (2011)
  11. ^ "Spårväg mellan Norrköping och Söderköping" Söderköpings kommun (2011)
  12. ^ "Idéstudie, Spårväg Norrköping - Söderköping" ÅF-Infrastructure AB, rapport 2011-02-10
  13. ^ Jan Lindsten (2012-03-12). ”Gamla Boråsbanan kan användas för spårvagn”. Borås Tidning. http://www.bt.se/nyheter/boras/gamla-borasbanan-kan-anvandas-for-sparvagn%283186306%29.gm. Läst 2013-03-05. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]