Norrköpings spårväg

Norrköpings spårväg
Vagn nummer 61, en M97, på linje 3 på väg uppför Drottninggatan.
Allmänt
Plats	Norrköping
Organisation
Invigd	1904
Ägare	Norrköpings kommun
Banoperatör	Norrköpings kommun
Trafikoperatör	Veolia Transport
Biljettoperatör	Östgötatrafiken
Tekniska fakta
Antal spår	Dubbelspår
Spårvidd	1435 millimeter
Matning	Luftledning
Linjekarta Schematisk linjekarta över Norrköpings spårvägslinjer

Norrköpings spårväg öppnades för trafik 1904 och består idag av två spårvägslinjer, linje 2 (röd) och linje 3 (grön). Antal resenärer per år är 3,4 miljoner, vilket är 46% av stadstrafiken i Norrköping.

Nuvarande trafik

Linjenätskarta

• Östgötatrafikens linjekarta över Norrköpings spårvägslinjer med hållplatser

Översikt

I tabellen nedan redovisas den approximativa linjelängden i kilometer räknat. Endast de spår som används i daglig linjetrafik har beräknats, med undantag för övergångsspår, vändslingor och uppställningsspår. Dubbelspår gör ingen skillnad för längden. Om sträckan mellan A och B är 1 km spelar redovisas nedan 1 km oavsett om det är enkelspår eller dubbelspår. Detta betyder att spårlängen är mycket större än linjelängden.

Linje	Sträcka	Längd	Hållplatser
1	Museilinje som sommartid trafikeras av Svenska Spårvägssällskapet. I folkmun Gamla ettan.	4,9 km
2	Fridvalla - Eneby - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Östra Promenaden - Söder Tull - Ljura - Trumpetaregatan (Hageby) - Ringdansen - Kvarnberget	11,8 km	32
3	Vidablick - Sandbyhov - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Folkets Park - SMHI - Klockaretorpet	9,2 km	26
Totalt	(32 + 26 - 8 gemensamma i daglig trafik)	18,7 km (varav 2,3 km gemensamma)	50

Linje 1

En av nätets äldsta spårvagnar, som idag (2009) används i museitrafik

Linje 1 utgår normalt från Söder Tull, trafikerar Drottninggatan norrut till Norr Tull för vändning, går via uppställningsspåret i Norra Promenaden tillbaka till Rådhuset och tar medsolsvarvet över Öster åter till Söder Tull. Det är längden av denna sträcka som redovisas i tabellen ovan. Även andra sträckningar förekommer, särskilt vid ombyggnader av spåranläggningen. Linjen trafikeras huvudsakligen sommartid, ofta två gånger i veckan, men sätts även in vid särskilda evenemang i staden som t.ex. kulturnatten och julhandeln.

Linje 2

M67K-vagn (nr 87) på linje 2:s vändslinga vid Ljura

2 Fridvalla - Hageby - Kvarnberget
Sträckan Hagaskolan - Rådhuset är gemensam med linje 3.
Fridvalla Bro över E4:an Östra Eneby kyrka Heleneborgsgatan De Geersgatan Eneby centrum Slåttergatan Karlhovsskolan Cedersborgsvägen linje 3 till/från Vidablick Hagaskolan Plankorsning med gamla E4:an Himmelstalundsvägen Marielund Folkparken Norr tull Resecentrum Motala ström Rådhuset linje 3 till/från Söder tull (över Drottninggatan) Nya torget Styrmangsgatan Djäkneparksskolan vagnhallen Centralbadet Stortorget Söder tull linje 3 till/från Rådhuset (över Drottninggatan) linje 3 till/från Klockaretorpet Broocmans plan Albrektsvägen Klingsbergsparken Klingsberg Schalegatan Ljura centrum Ljura spårvägsbro Bro över Söderleden Hageby vårdcentral Hageby centrum Hyvlaregatan Trumpetaregatan (Hageby) Atriumhusen Ringdansens centrum Kvarnberget

Sträckan Söder tull - Ringdansen trafikeras av linje 2. Den första delen anlades redan 1945 och gick från Söder tull via Nygatan och Hörngatan till Broocmans plan för att därifrån fortsätta i Trozelligatan till Albrektsvägen där linjen (då i vänstertrafik) gick medsolsvarvet runt Klingsbergsparken.

Inte långt efter att linjen öppnats började diskussionerna om en förlängning av linje 2 söder ut till det då nya bostadsområdet Hageby. Av olika anledningar kom det att bli så att inget av det flertal förslag som under decenniernas gång lagts om den tänkta linjesträckningen genomfördes. Först i början av 2000-talet kunde ekonomi och politik förenas i ett beslut fattat 2004 om att avsätta 3 miljoner för att projektera den blivande linjen. Den 19 juni 2006 påbörjades - efter närmare 60 års debatt - byggandet av ett nytt spår från korsningen Albrektsvägen/Trozelligatan över Hagebygatan till en tillfällig vändslinga alldeles norr om Albrektsvägen vid Ljura centrum. Sträckningen till Ljura anlades som en första etapp på några hundra meter av den tänkta fortsättningen till Ringdansen. Ändhållplatsen för linje 2 flyttades den 10 september 2006 från Klingsberg till Ljura. Slingan i Klingsberg finns dock kvar och används av museitrafiken, men också av linje 2 under ombyggnaden av spåren vid Ljura för den blivande förlängningen.

Spårvägsbygget i Hageby i juli 2009

Förlängningen av spårvägen från Ljura till Ringdansen påbörjades i april 2009 och slutfördes i oktober 2011. Utbyggnaden delades upp i två etapper, varav den första, till Trumpetaregatan, öppnades för trafik den 21 oktober 2010 och den andra, till Ringdansen och Kvarnberget, invigdes ett år senare, den 21 oktober 2011.

Den nya sträckan utgår från Albrektsvägen vid Ljura, fortsätter utmed Ljuragatan, över den nybyggda bron över Söderleden och in i Porten-området på Hagebysidan. Linjen passerar Hageby centrum, varefter den resterande sträckan går linjen utmed Hagebygatan och Navestadgatan fram till Ringdansen och Kvarnberget ytterligare några hundra meter längre söder ut.

Utmed hela sträckan till Ringdansen planeras en bitvis rätt omfattande nybyggnation av bostäder och butiksområden. Med detta hoppas kommunen dels öka attraktiviteten för de områden spårvägen är tänkt att passera (några av dessa områden har länge brottats med dåligt rykte), dels utöka underlaget för spårvägslinjen. När utbyggnaden är i full drift beräknas 10 spårvagnar räcka för trafiken på hela linje 2. Detta blir möjligt eftersom spårvagnstrafiken till Ringdansen kan integreras med den befintliga trafiken i systemet.

Schematisk linjekarta

Det råder viss förvirring om vad hållpatserna söder om Albrektsvägen egentligen heter (se Förvirring kring hållplatsnamn). I kartan nedan används de benämningar som återkommer på hållplatsernas realtidsskyltar.

Förvirring kring hållplatsnamn

På grund av rena missförstånd mellan Norrköpings kommun och Östgötatrafiken blev namnen på hållplatserna längs den nya sträckan mellan Albrektsvägen och Trumpetaregatan i inledningsskedet fel. Det är Norrköpings kommuns namn på hållplatserna som gäller, och de används nedan som referensnamn. Efter hand har de faktiska förhållandena klarnat, men i skrivande stund kvarstår två hållplatser vars namn inte är entydigt. Det är dessa som räknas upp nedan. De övriga hållplatserna har ett och endast ett namn i samtliga användningar. I de fall hållplatsen har samma namn i en annan användning skrivs ett likhetstecken i tabellen nedan. Annars anges det alternativa namnet.

Officiellt namn	Geografisk karta
Ljura spårvägsbro	Ljura södra
Hyvlaregatan	Kv. Niten

Dessutom kan tilläggas att spårvagnarna skyltas med Hageby som ändhållplats och inte Trumpetaregatan.

Linje 3

Se schematisk linjekartan

3 Vidablick - Klockaretorpet
Sträckan Hagaskolan - Rådhuset är gemensam med linje 2.
Vidablick Kapplandsgatan Sandbyhov Breda vägen Blommelundsgatan linje 2 till/från Fridvalla Hagaskolan Plankorsning med gamla E4:an Himmelstalundsvägen Marielund Folkparken Norr tull Resecentrum Motala ström Rådhuset linje 2 till/från Söder tull (över Öster) Hospitalsgatan Hörsalen Söder tull linje 2 till/från Söder tull (över Öster) linje 2 till/från Ringdansen Gymnastikgatan Väster tull Strömbacken Vägträffen Lokegatan Bro över Söderleden Skarphagsgatan Folkets park SMHI Bastuban Torsten Fogelqvists gata Klockaretorpet

Huvudmän

Huvudman för spårvagnstrafiken i Norrköping är Östgötatrafiken. Vagnarna och infrastrukturen ägs av Norrköpings kommun. Trafikentreprenör är Veolia Transport (före detta Connex Sverige AB).

Historik

Från tidigt 1950-tal var spårvägen mer eller mindre konstant nedläggningshotad, något som ändrades först i mitten av 1990-talet.

Inledning

1902 ingick Norrköpings stad ett avtal med AEG om anläggande av ett elektricitetsverk och en spårväg till en kostnad av 1,2 miljoner kronor. AEG byggde systemet och de 12 spårvagnarna kom från ASEA. Av dessa 12 vagnar finns en vagn kvar som museivagn, "Gamla Ettan".

Ända sedan början har spårvagnarna varit gula, en färg som även återfinns på flera byggnader i Norrköping och därför har kallats norrköpingsgult. När Östgötatrafiken i början av 1990-talet ville samordna färgerna på sin trafik genom att ge spårvagnarna en röd färg i bakdelen uppstod något av en folkstorm. Att man samtidigt bytte de grå detaljerna på tak och botten mot grönt reagerade dock ingen på.

1904-1926

Spårvägen öppnades för allmän trafik den 10 mars 1904. Avgiften för resande var då 10 öre för vuxna och 5 öre för barn. Det gick också att köpa 11 poletter för en krona, ett månadskort för tolv kronor eller ett årskort för 120 kronor.

Stadens första spårväg sträcker sig som en åtta på 4 km enkelspår genom stadens gator. Från korsningen Drottninggatan-Trädgårdsgatan vid Rådhuset går linjen österut förbi Nya torget till Skepparegatan, som den följer söderut till Stortorget. Efter att ha färdats på diagonalen kommer vagnarna in på Nygatan strax före Generalsgatan. Resan fram till Drottninggatan följer Nygatans sträckning. Vid Söder tull svänger vagnarna norrut för att följa Drottninggatan - förbi startpunkten vid Rådhuset - till Centralstationen. Spåren löper parallellt med Norra promenaden och vid Norr tull vidare söderut på Kungsgatan. Bergsbron bjuder på en hänförande utsikt över strömmens strida vatten och de mäktiga byggnaderna i området. Till en början har linjen sin slutpunkt vid Sankt Persgatan, men redan vid slutet av 1904 förlängs banan i Kungsgatan upp till Nygatan för att där ta österut till Söder tull som blir den nya slutpunkten för linjen. På detta vis begåvas Norrköping med sin första spårvägslinje, en linje som har den märkliga egenskapen att den på sin färd i Drottninggatan passerar båda sina ändpunkter.

1906 byggdes den så kallade Borgslinjen, sträckan från Väster Tull till Kneippbadens station. Samma år byggdes också ett provisoriskt spår till utställningsområdet på Sylten.

Under 1912 flyttas spåren från Skepparegatan till Östra promenaden för att resenärerna skulle komma närmare Östra station. Härigenom tvingas vagnarna färdas en längre sträcka mellan mötesspåren och hela systemet råkar därmed i ofas. För att råda bot på problemet anläggs under 1913 och 1914 dubbelspår utmed nästan hela linjen. Men det dröjer ända till 1926 innan de sista korta sträckorna blir dubbelspåriga. Från 1914 ingick spårvägarna i Norrköpings kommunala affärsverk, vilket kom att bestå intill 1980, då spårvägarna blev ett självständigt kommunalt verk, Norrköpings Lokaltrafik.

1926-1957

Samma år, 1926 alltså, överges systemet med en enda linje. I stället införs ett system med två linjer:

1 Ringlinjen: Söder tull - Östra station - Rådhuset - Centralstationen - Norr tull - Kungsgatan - Väster tull - Söder tull 2 Västra station - Väster tull - Söder tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr tull - Marielund

Den 10 september 1931 tillkom linje 3:

3 Västra station - Väster tull - Söder tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr tull - Marielund - Östra Eneby

I samband med att sträckan till Klingsberg öppnas 1945 får linje 2 en ny sträckning:

2 Klingsberg - Söder tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr tull - Marielund

Under slutet av 1940-talet byggs linjenätet om på norr. Linje 2 tar över trafiker till Fridvalla (Östra Eneby) från linje 3. Linjerna flyttas till Värmlandsgatan för att Riksvägen (sedermera E4:an) ska korsas i rät vinkel. Efter ett antal tillfälliga linjeomläggningar under ombyggnader stabiliseras nätet i slutet av 1950 när utbyggnaden till Breda Vägen är klar. Från 1950 till 1958 har nu nätet tre linjer:

1 Ringlinjen: Söder tull - Östra station - Rådhuset - Centralstationen - Norr tull - Kungsgatan - Väster tull - Söder tull 2 Klingsberg - Söder tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr tull - Marielund - Haga - Fridvalla 3 Västra station - Väster tull - Söder tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr tull - Haga - Breda Vägen

1957 var nästa utbyggnad klar, från Taborsbergsvägen till Smedstuguplan i Haga. Den kom att bli en del av linje 4 som gick via Drottninggatan till Klingsberg. På grund vagnsbrist lades den ner redan 1966, och spåren revs upp 1977.

1958 och framåt

1958 lades Ringlinjen ned och spåren på Kungsgatan revs upp. Samtidigt omlades linje 3 via Östra Promenaden i stället för Drottninggatan, som ersättning för den östra delen av Ringlinjen. I slutet av sjuttiotalet ändrades linjesträckningarna så att linje 3 gick på Drottninggatan och linje 2 via Östra Promenaden.

1967 köptes 25 vagnar av modell M67 in från ASEA. Flera av dessa vagnar renoverades under 1990-talet och gick i ordinarie trafik till 2008. Under 1975 och 1980 byggdes spår från Folkets Park vidare till det nyanlagda området Klockaretorpet. 1994 köptes flera spårvagnar som hade gått i trafik i Duisburg, M94, som därefter byggdes om med låggolvsmittdel och fick beteckningen M97. Man har också köpt in låggolvsvagnar, M98 och M06.

Särflyttning av spår

M06 i Vidablick

Norrköpings spårväg byggdes med relativt smalt avstånd mellan spårparen. Detta har senare ställt till problem eftersom man inte kunnat sambeställa vagnar eller lätt köpa begagnade vagnar från andra spårvägar. Med början under mitten av 1990-talet har man därför bit för bit flyttat spåren, ett arbete som dock inte ser ut att bli klart inom överskådlig tid (i Drottninggatan har en del av dubbelspåret i stället ersatts av slingerspår och vid Albrektsvägen av 30 meter enkelspår). Man har dock tillräckligt långa bitar för att numera kunna köra bredare spårvagnar, t ex de fem 2,4 meter breda Bombardier Flexity Classic-vagnar som köpts på en optionsbeställning av Frankfurt am Main (litt M06).

Historiska linjer

Spårvägsnätet 1945

Linje	Sträcka
1	Ringlinjen: Norr Tull - Centralstationen - Rådhuset - Östra Promenaden - Östra Station - Söder Tull - Väster Tull - Kungsgatan - Norr Tull.
2	Klingsberg - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Marielund - Bråboplan
3	Fridvalla - Snippen - Marielund - Centralstationen - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Väster Tull - Vägträffen - Västra Station - Folkets Park

Kortvarig linje 1957-1966

Linje	Sträcka
4	Klingsberg - Drottninggatan - Smedstuguplan

Tillfällig linje 1998

Linje	Sträcka
5	Klingsberg - Drottninggatan - Vidablick

Under några månader 1998 trafikerades linje 5 mellan Klingsberg och Vidablick över Drottninggatan. Linjen fungerade som provtrafik för den då nya vagn 21 av typen M98. Den ursprungliga tanken var att vagnen skulle gått på linje 3, men då det visade sig att den Norrköpingska spårgeometrin bjöd på allt för tuffa utmaningar för den långa vagnen var det först nödvändigt att bygga om delar av bansträckningen, vilket skedde under sommaren 1998. För att ändå kunna använda vagnen i trafik beslutade man att inrätta en ny linje. Den grafiska profilen för linje 5 var gul bakgrund med svart text.

Framtida projekt

Norrköpings stadsbyggnadskontor har tagit fram ett informationsmaterial där möjliga framtida linjer ritats in.

Kungsgatan

Möjlig framtida linje
Norr tull - Väster tull (över Kungsgatan)
linje 2 och 3 från Norr tull till Rådhuset Norr tull linje 2 och 3 från Norr tull till Hagaskolan Bråddgatan Skvallertorget Motala ström Visualiseringscenter C Väster tull linje 3 till/från Klockaretorpet

Kungsgatan intar en särställning bland satsningarna. Sträckan är ganska kort, ca 1 km, och här har spårväg gått tidigare, mellan 1904 och 1958. I takt med att gatans betydelse ökat har intresset för att återinföra spårvägen blivit allt starkare. Förutom att förse en institutionstät och tätbefolkad del av innerstaden med modern spårvägstrafik skapar länken en genväg mellan Väster tull och Norr tull, och därigenom skapas också en andra, mycket hänförande, passage över Motala ström samt en tredje körväg genom innerstaden.

Ektorp/Vilbergen

Möjlig framtida linje
Söder tull - Vrinnevisjukhuset
linje 2 över Öster linje 3 över Drottninggatan Söder tull linje 3 till/från Klockaretorpet Broocmans plan linje 2 till/från Ringdansen Nelinsgatan Såpkullen Kaffebacken Ektorps centrum Ektorpshallen Bro över Söderleden Söderledskyrkan Vilbergens centrum Rubinen Vrinnevisjukhuset

Det finns fler sträckor med spårvägsreservat inlagda i stadsplanen. Det gäller linjen till Ektorp/Vilbergen, som varit uppe för diskussion ända sedan 1960-talet. Denna utbyggnad tycks dock ligga en bit in i framtiden. Linjen tänks ansluta till befintliga linje 2 vid Broocmans plan för att sedan fortsätta väster ut i Gamla Övägen ungefär till Kaffebacken. Där tar linjen av åt norr till Ektorp centrum, och fortsätter på egen banvall på en bro över Söderleden och vidare in i Vilbergen, förbi stadsdelens centrum, för att komma ut vid Vilbergsgatan ungefär mittemellan Pinnmogatan och Gråbergsgatan, och så avslutningsvis det sista hundratalet metrarna till Vrinnevisjukhuset.

Linjen till Ektorp/Vilbergen har aldrig konkretiserats på samma vis som linjen till Ringdansen, så det finns ett antal alternativa sträckningar som varit uppe för diskussion. En påtagligt kortare körväg än den ursprungligt föreslagna via Broocmans plan erbjuder en anslutning ungefär vid Humpgatan, förbi Idrottsparken till Ektorps centrum. Med denna lösning skulle man dels uppnå en bättre täckning av Ektorps tätbebyggda områden, dels få en snabb anslutning till innerstadens västra delar, med Skvallertorget som mittpunkt.

I linjens södra ände finns möjlighet att förlänga linjen till ett planerat nytt bostadsområde söder om Vrinnevisjukhuset.

Söderköping

Norrköpings kommun och Söderköpings kommun har tillsammans tagit fram en idéstudie om en förlängning av spårvägen från Norrköping till Söderköping.

Banan förlängs från hållplats Atriumhusen mellan Hageby och Ringdansen, korsar E22:an och trafikerar det nya bostadsområdet Brånnestad i Norrköping. Därifrån följer banan ungefär dagens E22, understundom på enkelspår, med fyra till fem hållplatser utmed vägen. Söderköping anluts i det nya bostadsområdet Mariehov strax norr om Göta kanal och därefter vidare in i de centrala delarna av Söderköping. Idéstudien redovisar en översiktlig karta över sträckningen.

Kostnaden för utbyggnaden beräknas bli 590 miljoner kronor, exklusive ytterligare 90 miljoner i s.k. reservkapital. Banans uppläggning möjliggör 10-minuterstrafik, vilket bör räcka till för den beräknade efterfrågan på inledningsvis 375 personer i maxtimmen.

Duospårvagnar till Linköping

I regionens planer för duospårvagnstrafik finns möjlighet att ansluta spårvägssystemet till järnvägen vid Bråvalla, Vidablick, centralstationen, Fiskeby och Himmelstalund. Norrköpings spårvägar kan i så fall kopplas samman med ett eventuellt spårvägsnät i Linköping. För det måste förutom ett spårvägsnät i Linköping, även Ostlänken byggas, annars finns inte kapacitet för fler lokala tåg på järnvägen.

Övriga utbyggnader

Stadskontoret tar upp andra möjliga satsningar på spårvägen (vid sidan av Kungsgatan och linjen till Vrinnevisjukhuset). Projekten räknas upp utan inbördes prioritering och redovisas därför här i ordningen nordväst, norr, nordost, väst, ost, sydväst, syd och sydost.

• [nordväst] En helt ny linje anläggs från Matteusskolan i Norra promenaden, förbi Beckershov, Smedstuguplan, Pryssgården, Fiskeby, Bråvalla och Bråvalla Strand till Svärtinge.
• [norr] Norrut från Resecentrum dras spår genom Butängen förbi Bollspelaren och norra Butängen till Ingelsta.
• [nordost]när Ostlänken är byggd kan spårvägen förlängas från Vidablick korsa nuvarande järnväg och gå ner till Ingelsta
• [ost] Från Resecentrum österut i Norra promenaden går en linje till Östra Saltängen.
• [väst] Spårvägstrafiken i Kungsgatan återinförs.
• [ost] Från Djäkneparksskolan byggs en linje i Lindövägen via Oxelbergen, Risängen, Berga, Lindö, Abborreberg och Marby till Unnerstad.
• [sydväst] I samband med ny bebyggelse i södra Himmelstalund utförs en linje från Folkets park via ny bebyggelse mellan Kneippen och Klockaretorpet och Himmelstalundshallen/Stadium Arena till södra Himmelstalund.
• [syd] Från Väster tull (sic!) dras via Såpkullen, Ektorp och Vilbergen linjen till Vrinnevisjukhuset. Denna förlängs till Södra Vrinnevi i samband med nybyggnation där.
• [syd] Slingan i Klingsberg väcks till liv igen.
• [syd] Ett snabbspår från Ljura via Vasaparken/Hagebygatan till Söder tull anläggs.
• [syd] En linje till Ensjön upprättas från Kvarnberget.
• [syd] Från Atriumhusen dras en ny linje via Brånnestad, Kummelby, Tingstad och Mariehov till Söderköping.

Norrköpingsvagnar i Stockholm

A34N nr. 34 på Hamngatan i Stockholm

Sedan sommaren 2010 finns tre av Norrköpings vagnar av typ M06 i Stockholm, på Spårväg City, där kallade A34N. Tillsammans med tre vagnar från Frankfurt am Main (A34F), utgör de hela vagnparken där. Dessa vagnar kommer att återgå till Norrköping och Frankfurt vintern 2011/2012 då likadana nytillverkade vagnar levereras till Stockholm. De A34N som finns i Stockholm är 33, 34 och 35.

I början av 2011, i en tid av vagnbrist, fick Norrköping som kompensation för försenade vagnleveranser ta emot sex begagnade spårvagnar, som är byggda i Tjeckoslovakien av Tatra på 1980-talet och som tidigare gått i trafik i Berlin. De första vagnarna av denna modell, som i Norrköping fått beteckningen M11, sattes in i linjetrafiken i början av april.

Se även

• Spårvägsstäder i Sverige
• Norrköpings stadsbusslinjenät

Referenser

Litteratur

Forsström, Willy, (2004), Gula Faran rullar vidare: Norrköpings Spårvägar 100 år, Stockholm: Trafiknostalgiska Förlaget.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Norrköpings spårväg.
  Bilder & media
• Norrköpings kommun - spårtrafik
• ÖstgötaTrafiken
• Lätta spår - Exemplet Norrköping
• Svenska Spårvagnar - En svensk sida om Svenska spårvagnar
• Spårvagnshistorik
• Veolia Transport - driver spårvägen
• Svenska Spårvägssällskapet Norrköping
• En guldgruva för eftervärlden Norrköpings Tidningars artikelserie Stolta stad 1997-05-10 (PDF)
• Gula faran – en pigg hundraåring Norrköpings Tidningars artikelserie Stolta stad 2004-03-06 (PDF)