Norrland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För byn, se Norrland (by).
Sverigekarta med Norrland markerat.
Norrland enligt gammal indelning, omfattande delar av nuvarande Finland, före 1809 en del av Sverige.

Norrland är den nordligaste och största av Sveriges tre landsdelar, och består av landskapen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Landsdelen omfattar totalt 54 kommuner (december 2010).

Norrland har en area på 261 292 km², vilket utgör cirka 59 procent av Sveriges yta. Den fastboende befolkningen utgörs av 1 154 663 invånare (2010-12-31 [1]), vilket utgör cirka 12 procent av Sveriges befolkning.

Liksom de andra landsdelarna (Svealand och Götaland) saknar Norrland i dag egen administrativ betydelse, men begreppet används dagligen, till exempel i väderprognoser. Nästan alla postnummer som börjar på 8 och alla som börjar på 9 ligger i Norrland.

Förutom ovanstående politiska definition av Norrland baserat på landskapsgränser betraktas ibland Dalälven som gräns mellan Norrland och Svealand, och ibland den biologiska Norrlandsgränsen (Limes Norrlandicus, nord–sydsvenska naturgränsen), ungefär samma gräns som fäbodgränsen. I det norrländska dialektområdet ingår däremot inte dialekter från Gästrikland, södra Hälsingland och genuin Härjedalska.

Norra Sverige som statistiskt riksområde åsyftar Norrland samt Värmlands län och Dalarnas län. I SMHI:s distriktsindelning av väderkartor åsyftar Norra Sverige samma område som Norrland.[2] I andra sammanhang kan det åsyfta allt som inte ingår i Mellansverige och Södra Sverige, det vill säga Norrland utom Gävleborgs län.

Innehåll

[redigera] Indelning i mindre områden

Riksområdet Norra Sverige är uppdelat i följande statistiska riksområden:

Med Nedre Norrland avses vanligen Västernorrlands län, Jämtlands län och Gävleborgs län. Se till exempel Hovrätten för Nedre Norrland, Nedre Norrlands Producentförening och Nedre Norrlands militärområde.

I SMHI:s distriktsindelning av väderkartor avser Norra Norrland landskapen Västerbotten, Norrbotten och Lappland, det vill säga samma område som Övre Norrland utom två Ångermanländska kommuner till följd av att läns- och landskapsgränser inte sammanfaller. Södra Norrland omfattar landskapen Gästrikland, Hälsingland, Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Ångermanland[2], det vill säga väsentligen samma område som Nedre Norrland.

Begreppen Mellersta Norrland, Mellannorrland, Mittsverigeregionen och Region Mitt har olika definition i olika sammanhang, men samtliga innefattar Sveriges geografiska mittpunkt.

I Harnäs, på gränsen mellan Gästrikland och Uppland, finns den enda byggnad som är placerad i både Norrland och Svealand.

[redigera] Etymologi

Norrland som begrepp myntades 1435 i Karlskrönikan, då som ”norland” för området norr om skogen Ödmården på bägge sidor om Bottenviken, det vill säga Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (som då sträckte sig långt in i det historiska Österbotten).[källa behövs] Norrland är således en kollektiv benämning för landet i norr och har därför haft kraftiga gränsskiftningar genom historien. Historiskt sett har begreppet Norrland använts om de nordliga delarna av riket som då även innefattande Finland. Norrland hade då två sydliga gränser, varav den östra gick vid Ule älv,[källa behövs] som mynnar ut vid Uleåborg.

[redigera] Norrländsk identitet och kulturell särart

Norrland är den enda av Sveriges landsdelar som inte grundar sig på någon folkstams ursprungliga utbredning, i motsats till Götaland (götar) och Svealand (svear). Ändå diskuteras förekomsten av en norrländsk identitet och folksjäl i litteratur, forskning och regionalpolitik avsevärt mer ofta än en svealändsk eller götaländsk identitet, inte minst på senare tid i samband med diskussioner om en stor Umeåcentrerad Region Norrland. Många människor som bor i norra Sverige känner sig som norrlänningar parallellt med att man har en landskapsidentitet, medan man i södra Sverige har sin regionala identitet enbart i landskap och län men inte landsdelar.[3] Begreppet norrlänning används såväl som självepitet, inte sällan med stolthet, som av människor från andra landsdelar.

Norrlänning och norrländsk som begrepp kritiseras emellertid för att inbjuda till allt för stora generaliseringar kring kulturella särdrag[4] Det förekommer att personer med rötter i Norrland inte vill bli kallade norrlänningar därför att man har sin identitet i en mindre region,[5] eller därför att man uppfattar uttrycket som en stereotyp.

Begreppet norrlänning har gett upphov till den mindre frekventa antonymen sörlänning, som främst används inom Norrland, ibland pejorativt, men även som självepitet av människor som bor i Norrland men har rötter i södra Sverige.

[redigera] Norrländska mål

Detta avsnitt är en sammanfattning av Norrländska mål
Norrländska dialektområden.[6][7]

Norrländska är inte en specifik eller enhetlig dialekt, utan en grupp besläktade svenska dialekter. Det norrländska dialektområdet innefattar Norrland utom Gästrikland och södra Hälsingland (där uppländska mål talas, ingående i svealändska dialektområdet). En alternativ gräns mellan det norrländska och uppländska dialektområdet är Medelpads sydgräns. Genuina dialekter i Härjedalen och nordvästra Jämtland (Frostviken men centralort Gäddede) räknas inte heller till norrländska mål, utan är varianter av den norska dialekten trönderska. I delar av Norrland talas sedan lång tid tillbaka dessutom finsk-ugriska språk såsom nordsamiska och sydsamiska, samt tornedalsfinska och andra meänkielidialekter.

Exempel på gemensamma drag i flertalet norrländska mål är:

  • försvagad eller bortfallen ändvokal (kastä eller kast istället för kasta, och sitt istället för sitter),
  • tilljämning eller assimilation av stamvokal efter ändelsevokal (färä istället för fara),
  • tjockt l i vissa ord,
  • sammansättningar med adjektiv (långhåre istället för det långa håret),
  • främre sje-ljud,
  • betoning av första ledet (en norrlänning betonar Internet som på engelska),
  • en rad dialektala ord och uttryck.

[redigera] Historia

Ursprungligen gick det historiska Norrland under namnet Hälsingland och hade en gemensam lag, Hälsingelagen. Namnet Norrland beläggs som redan nämnt först 1435. Under 1600-talet lydde ”Wester Norlanden” och ”Öster Norlanden”, som de kallades, tidvis under samma ståthållare eller landshövding.[8] När Sverige delades in i län, statliga förvaltningsområden, 1634 klövs det gamla Norrland i två delar. Det ena länet, Norrlands län, kom att omfatta landskapen Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten (med Norrbotten och Lappland; det senare koloniserades inte färdigt förrän en bra bit in på 1800-talet). Det andra länet, Österbottens län, kom att omfatta Österbotten. 1638 bröts Västerbottens län ut ur Norrlands län och 1640 överfördes Gästrikland, som ditintills hört till Svealand, från Upplands län. Västernorrlands län myntades senare i kontrast till Österbottens län (framför allt de södra delarna), som utgjorde ”Östernorrland”. Österbottens län delades i två delar 1642.

I samband med att Jämtland och Härjedalen erövrades från Norge 1645 upphörde Norrland att existera som administrativ enhet då de resterande delarna av Norrlands län delades upp i Hudiksvalls och Härnösands län. Västernorrlands län bildades emellertid ånyo 1654 och finns fortfarande kvar, om än avsevärt mindre numera. Norrland levde dock vidare med den generaliserade benämningen på allt land i norr, en schablonbild som inte alltid uppskattats i Härjedalen, Jämtland[källa behövs], Hälsingland och Gästrikland då det förr hette ”Jämtland och Norrland”[källa behövs] därav det faktum att Jämtlands län ligger väster om Västernorrlands och Nordisk Familjebok noterar 1912 att ”norrlänningarna själfva räkna likväl hvarken Gästrikland och Hälsingland eller Lappland till det egentliga N.”[9] Österbotten avskildes från det övriga området 1809 då Finland erövrades av Ryssland.

[redigera] Klimat

Norrland har ett för det mesta tempererat klimat med stora temperaturskillnader, förutom nordligaste delen som har ett subarktiskt klimat. I fjällen är nederbörden hög och uppgår till cirka 1 000 millimeter per år, detta tack vare milda västvindar som strömmar in från Atlanten via Norge. Utanför fjällkedjan är nederbörden däremot betydligt lägre på grund av läget i en regnskugga. Längre inåt landet är det fastlandsklimat med långa, torra och kyliga vintrar, samt korta, och betydligt mildare somrar med låg årsnederbörd.

[redigera] Se även

[redigera] Källor

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx. Läst 19 april 2011. 
  2. ^ [a b] SMHI:s distriktsindelning
  3. ^ Sveriges Radio P4 Jämtland: ”Den norrländska identiteten är stor” Intervju med professor Anders Lidström
  4. ^ Litteraturforskaren Anders Öhman i tidningsartikeln Ordets makt (Norrländska Socialdemokraten): ”Det är hemskt vanligt att klumpa ihop norrlänningar och regionen Norrland till något enhetligt.”
  5. ^ Kåseri av Michael Leijnegard: Det finns inga norrlänningar! Noia 64 mimetypes pdf.png PDF, Akuellt vid Umeå universitet, hösten 2004, s. 32: ”Orsaken till att jag vägrar vara norrlänning är att jag är västerbottning och vet hur stora skillnader det finns bara inom den gränsen.”
  6. ^ Norrländsk uppslagsbok Norrland/språk
  7. ^ Övre Norrlands bygdemål
  8. ^ Villstrand, Nils Erik (1999) Tuhat vuotta Pohjanmaalla – Tusen år i Österbotten Österbottens museum, s. 15
  9. ^ Norrland i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1913)

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk