Norska köket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Norska köket är traditionellt sett baserat på de råvaror som finns tillgängliga i landet, som domineras av berg, vildmark, betesmark och hav. Därför skiljer sig detta kök i många avseenden från sina kontinentala motsvarigheter, med en tydligare inriktning på just vilt, fisk och mejeriprodukter.

Det norska köket är idag, även om det fortfarande lagas mycket traditionell mat, globaliserat till relativt stor del; pasta, pizza och liknande är lika vanligt som köttbullar och torsk, och restaurangerna i städerna erbjuder samma urval som restauranger i övriga Västeuropa.

Havsmat[redigera | redigera wikitext]

Lutfisk äts ofta på jul.

Rökt lax är en maträtt med ursprung i Skandinavien som numera äts i många delar av världen. Den rökta laxen liknar gravad lax som är en annan skandinavisk specialitet. En annan känd fisk rätt är rakfisk som kan liknas vid det svenska surströmming.

En av Norges största matexportvaror har varit torrfisken.

Kött och vilt[redigera | redigera wikitext]

Viltkött som älg, hjort, anka och höns är populärt och kan hittas i affärer över hela landet och serveras vid speciella tillfällen. Då köttsorterna har en utpräglad, stark smak serveras den med smakrika såser kryddade med krossade enbär och lingonsylt.

Lammkött och fårkött är vanligt förekommande på hösten, framför allt i fårikål. Smalahove, rökt lammhuvud, är en annan vanlig rätt i västra Norge.

Frukt och efterrätter[redigera | redigera wikitext]

Frukter och bär växer långsamt i det kalla klimatet. Detta tenderar ge ett mindre antal med en intensivare smak. Jordgubbar, blåbär, lingon, hallon och äpplen är populära och används i många efterrätter, likaså körsbär i de delar av landet var de kan odlas. Hjortron anses vara en specialitet. En typiskt norsk efterrätt vid speciella tillfällen är hjortron med vispad eller ovispad grädde. Norrmännen äter även mycket äppeldesserter med kakor.

Tyska och skandinaviska kakor och bakverk, såsom sockerkaka och wienerbröd äts tillsammans med ett antal sorter tårtor, våfflor och kakor. Kardemumma används ofta som smaksättning.

Mjölkprodukter[redigera | redigera wikitext]

Mejeriprodukter är extremt populära i Norge även om antalet tillgängliga traditionella produkter är få. Ost exporteras. Gammelost, en övermogen frän brun ost är vanlig.

Drycker[redigera | redigera wikitext]

Kaffe[redigera | redigera wikitext]

I Norge dricker man mycket kaffe och de är enligt Nationmaster [källa behövs] världens största konsumenter, där medelnorsken dricker 160 liter kaffe per år. Man dricker ofta kaffe till efterrätter.

Alkohol[redigera | redigera wikitext]

Pilsner och bayer är vanliga industritillverkade öler medan de traditionella ölerna är mycket smakrikare, med en hög alkohol- och malthalt. Mjöd dricks av asatroanhängare och liknande religioner. Vin är enbart tillgängligt från stora företag då vindruvor inte kan odlas i landet.

Akvavit är ett gulaktigt brännvin som är kryddat med kummin. Norge producerar också en del vodka.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Norwegian cuisine, 24 Juni 2009.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]