Nuorgam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 70°04′50″N 027°52′30″Ö / 70.08056°N 27.87500°Ö / 70.08056; 27.87500

Nuorgam centrum i november 2012. Bilden är tagen från fjället intill byn.

Nuorgam, på nordsamiska Njuorggán, är den minsta av de tre större byarna i Utsjoki kommun i nordligaste Finland.

Läge[redigera | redigera wikitext]

Den nordligaste punkten i EU.

Nuorgam by med ca 210 invånare ligger i landskapet Lappland 44 km nordost om Utsjoki kyrkoby, och är den nordligaste byn i Finland och hela EU. Vid gränsen till Norge har man rest ett minnesmärke över EU:s nordligaste punkt, som ligger ca 1330 km från Helsingfors, om man färdas längs landsvägar. Landsvägen mellan Utsjoki och Nuorgam öppnades först 1967.

Nuorgam ligger litet norr om 70:e breddgraden, och är alltså nordligare belägen än Tromsø och Alta i Norge. Byn ligger vackert på stranden av Tana älv, som är Europas bästa laxälv och gränsälv till Norge. Ett stenkast från Nuorgam, både över älven och landvägen norrut, ligger bosättningarna i Tana kommun i Norge. Grannbyn Polmak vid gränsövergången var tidigare en självständig kommun med drygt 1000 invånare, men är sedan 1964 en del av Tana kommun som idag har ca 3000 invånare.

Den gamla gränsbevakningsstationen har byggts om till bostadshus efter att gränsbevakningens verksamhet i Nuorgam avslutades. Byggnaden finns på stranden av Tana älv och 800 m från norska gränsen.

Största delen av bebyggelsen i Nuorgam är koncentrerad till en ca 4 km lång sträcka av älvdalen fram till norska gränsen. Sommarstugor och också några året om bebodda hus finns dessutom vid Pulmankijärvi 20 km mot sydost från byns centrum. Också längs vägen mellan Utsjoki kyrkoby och Nuorgam finns spridda sommarstugor och enstaka bebodda hus.

Den 150 km långa vägen (väg 970) längs Tana älv från Karigasniemi via Utsjoki kyrkoby till Nuorgam är en av Finlands vackraste vägsträckor. Vägen leder fram till gränsen mot Norge, som ligger 3 km från Nuorgam centrum. Tullstationen finns 2 km in på norska sidan. Tana kommuns centrum Tana bru ligger 25 km från Nuorgam, och avståndet till Nesseby kommun och Varangerfjorden i Norra Ishavet är drygt 30 km.

Nuorgam ligger avsides i ett sydfinländskt perspektiv men nära centrala delar av nordnorska Finnmark. Byn ligger praktiskt taget mitt inne i östra Finnmark. De stora landsvägskorsningarna där all trafik mellan västra och östra Finnmark passerar, inklusive trafiken från Norge till Kolahalvön och Murmansk, finns inom några tiotal kilometer från Nuorgam. Huvudleden E6 går längs Tana älvs andra strand, inom synhåll från Nuorgam centrum. Via Nuorgam går också en betydande del av turisttrafiken från Finland till Varangerhalvön och Nordkapp. Byns centrala läge framgår tydligt när man tittar på en kartan över Finnmarks fylke.[1]

Allmänna kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Utsikten över Tana älv från ett köksbord i Nuorgam.

Till Nuorgam kommer man med en buss som går varje dag till och från Ivalo. I Ivalo, som ligger 210 kilometer söderut, finns närmaste flygstation (Ivalo flygplats) med daglig flygförbindelse till Helsingfors. Man kan också komma till Ivalo med buss från Rovaniemi, där järnvägsstationen med förbindelser till södra Finland finns. Avståndet från Nuorgam till Rovaniemi, som är huvudstad i Lappland, är 500 kilometer. På norska sidan finns flera flygstationer på närmare håll, i Vadsø (85 kilometer från Nuorgam), Kirkenes (150 kilometer), Lakselv (230 kilometer) och Mehamn (230 kilometer).

Natur[redigera | redigera wikitext]

Tana älvdal nära Nuorgam under sommaren.
Tana älv en solskensdag i november. Bosättningarna på andra stranden ligger i Tana kommun i Norge.

I Nuorgam är naturen närvarande och storslagen överallt. På fjällen finns endast lågvuxna fjällbjörksnår, buskar, ris och lavar – eller helt obevuxna klippor och stenfält. Sikten är god och vidderna är vidsträckta. Tana älvdal utgör en stark kontrast till den karga fjällnaturen. Tana är den största av de älvar som rinner ut till Norra Ishavet från Finland. Vid gränsen till Norge sydost om Nuorgam ligger Finlands nordligaste sjö Pulmankijärvi, som under den geologiska historien har utgjort en förlängning av Tanafjorden. I fjällen söder om byn finns dessutom ett stort antal mindre sjöar, däribland den mycket natursköna Skaidijärvi.

Polardagen och polarnatten[redigera | redigera wikitext]

Norrsken i Nuorgam 9 november 2012. Bilden är tagen söder om byn över Tana älv mot Norge.

Nuorgam har den längsta perioden – två och en halv månad - av midnattssol i Finland. Från 16 maj till 29 juli är solen ovanför horisonten hela tiden. Detta kallar man för polardagen. Mörkerperioden, eller polarnatten (på finska kaamos), varar knappt två månader under tiden 25.11–17.1. Trots att solen inte går upp över horisonten under denna tid är det inte mörkt mitt på dagen. Först uppe norr om 72:a breddgraden upplevs dagarna som mörka under polarnatten. Vid gamla gränsbevakningsstationen i Nuorgam finns en webbkamera och väderstation som förmedlar aktuell information om vädret vid landsväg 970.[2][3]

Norrsken[redigera | redigera wikitext]

Nuorgam är tack vare sitt nordliga läge en av de bästa platserna i Finland om man vill se imponerande norrsken. Enligt Meteorologiska institutets statistik kan man se norrskenet i Utsjoki i medeltal fyra nätter av fem, vid klart väder, vid ishavskusten ännu oftare. På sydligare breddgrader syns norrskenet mera sällan; i Sodankylä ungefär varannan kväll och i Helsingfors under en av tjugo nätter. Variationen i förekomsten av norrsken är stor beroende på solens aktivitet, och det lokala vädret avgör om man kan se skenet från markytan. Aktuell information om observationer av norrsken i Nuorgam, Finland och hela världen finns tillgängligt på Internet (på finska och engelska).[4][5][6]

Däggdjur och fåglar[redigera | redigera wikitext]

Renar på vinterbete i fjällen intill Pulmankijärventie i Nuorgam.

På fjällvidderna finns mycket ren, men i övrigt är det knappt om däggdjur. Utöver gnagare påträffar man harar, rävar och enstaka älgar. Fågellivet är däremot rikare. Inom Utsjoki kommun har man påträffat ett hundratal häckfågelarter. En del av dem är allmänna i hela landet medan en del förekommer bara på tundran. Bara några få arter övervintrar på tundran, medan största delen flyttar till sydligare breddgrader till vintern.

Sevärdheter och evenemang[redigera | redigera wikitext]

Den berömdaste laxfångstplatsen i Tana älv, Alaköngäs, ligger några kilometer söder om Nuorgam by. Alaköngäs är ett 6 km långt forsområde med en sammanlagd fallhöjd på 25 m. Fisketävlingar och andra evenemang med anslutning till fisket ordnas flera gånger i året på olika platser i Utsjoki – också pilktävlingar på sjöarna vintertid. Fiskesäsongen i Tana älv pågår under tiden 1.6–20.8. Mitt i Nuorgam vid stranden av Tana älv (intill skolan) upprätthåller Forststyrelsen en grillkåta som är öppen för allmänheten. Den finska TV-serien Arktiset vedet visade i november 2012 ett avsnitt om fritidsfiske i Tana älv. Avsnittet, som visar sommaren i Nuorgam när den är som vackrast, kan i sin helhet ses på internet.[7]

Tana älv användes som transportled redan på 1500-talet. Vid de mest svårforcerade forsarna uppstod färdvägar på land när man forslade varor runt det oframkomliga forsområdet. Dessa vägar ligger nedanför den nuvarande landsvägen och har status som museivägar. Vid Alaköngäs finns Nivajoen museotie, som börjar 7 km söder om Nuorgam.

Från Nuorgam går en 5,8 km lång vandringsled till Skaidijärvi, där det också finns en grillkåta för vandrare. Stigen startar 1 km in längs vägen till Pulmankijärvi. Längs leden öppnar sig områdets allra vackraste och mest vidsträckta vyer för vandraren. Från Pulmankijärvi går en 66 km lång vandringsled (på vintern skidled) till Sevettijärvi, som ligger vid vägen från Ivalo till Kirkenes. Där vandringsleden går över Pulmankijoki finns en hängbro, och längs ån finns Finlands nordligaste naturligt växande tallskog. Vid stigen finns raststugor som är öppna för besökare med ca 10 km mellanrum. Vandringsleden går genom östra delen av Finlands största ödemarksområde Kaldoaivi, som omfattar hela 2924 km², eller 57% av Utsjoki kommuns yta. Ödemarksområden är vidsträckta, i huvudsak obebodda områden i norra Lappland, vilka åtnjuter ett särskilt skydd med stöd av ödemarkslagen. Dessa områden är särskilt viktiga renbetesområden.

I Nuorgam finns två långa snöskoterleder som ansluter sig till det nätverk av leder som täcker hela Finland. Från Nuorgam kan man också ta sig ut till snöskoterlederna på Varangerhalvön och till Gamvik i nordligaste Norge. I terrängen utanför de utmärkta snöskoterlederna är det inte tillåtet att färdas med motorfordon utan särskilt tillstånd av markägaren. Utförlig information och kartor över vandrings- och snöskoterlederna finns tillgängliga (på finska) på internet. [8][9][10]

Varje sommar ordnar Utsjoki kommun Teno-maraton i juli. Maratonloppet startar från Nuorgam och går längs landsvägen till Utsjoki kyrkoby. Till evenemanget Teno-maraton hör också två kortare sträckor; halvmaraton och kvartsmaraton. Information om loppet finns på kommunens hemsida.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Utsjoki är den enda kommunen i Finland som har samisk majoritet, och kommunen är officiellt tvåspråkig. I Nuorgam talar man utöver byns egna språk nordsamiska och finska också en hel del norska, som är dominerande språk bland kunderna hos serviceföretagen.

Offentlig service[redigera | redigera wikitext]

Nuorgam lågstadieskola ligger mitt i byn och vid stranden av Tana älv.

I Nuorgam finns en tvåspråkig lågstadieskola, som hade 11 elever läsåret 2011–2012. För två av eleverna var skolspråket samiska och för de övriga finska. Alla elever studerar och förstår båda språken i någon utsträckning. Skolan har fyra lärare, varav två är klasslärare och två timlärare. En av lärarna undervisar på samiska. Till skolpersonalen hör dessutom en köksa/städerska och en gårdskarl. Under renskiljningstiden går en del av eleverna i skola i Skallovaara.[11]

I anslutning till skolan upprätthålls kommunal familjedagvård. Skolan är dessutom mötesplats för byns invånare; där ordnas medborgarinstitutets kurser och olika möten. I byn finns förutom skolans lilla idrottshall också en idrottsplan, en ishockeyrink, skidspår, en konditionssal som innehas av kommunen samt ett bönehus.

Näringsliv och serviceutbud[redigera | redigera wikitext]

Det nybyggda affärscentret i Nuorgam. Byggnaden innehåller K-Rajamarket Suomenrinne, Alkos affär och en lunchrestaurang.
Bilverkstaden och servicestationen Samimootor, som också säljer reservdelar och upprätthåller Matkahuoltos service och ett medicinskåp.
Restaurant Pup Staalonpesä i Nuorgam. EU:s nordligaste restaurang.
Campingplatsen och stugbyn Nuorgamin Lomakeskus - också EU:s nordligaste.

Genom historien har samerna levt av naturen. Naturhushållningen i norr har handlat om renskötsel, jakt, fiske, småskaligt jordbruk, insamling av naturprodukter samt hantverk. Numera handlar livet i Nuorgam framförallt om renskötsel, turism och gränshandel. Fisketurismen vid Tana älv, som har fått sin början redan på 1800-talet, är mycket omfattande. Sommaren 2012 såldes fiskekort på finska sidan av älven till hela 8 800 personer. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets statistik fångade dessa fiskare cirka 29 000 kilo lax i älven under sommaren 2012.[12][13]

Tack vare sitt centrala läge i Finnmark och Tana älvs stora dragningskraft på turister har Nuorgam utvecklats till ett livskraftigt centrum för turismen och gränshandeln i området. När euron förlorat värde i förhållande till norska kronan har det blivit allt mera lönsamt för norrmännen att handla i Finland. Särskilt vintertid är en klar majoritet av alla kunder i Nuorgams butiker norrmän, och på byns verkstad köar norrmännen för att få sina bilar reparerade. Till skillnad från turismen är gränshandeln livlig också under vinterhalvåret. Det är ingen ovanlighet med 25 bilar samtidigt på parkeringsplatsen utanför det största affärscentret också på vintern. Detta ska ställas i relation till att byn har 210 invånare.

Den största dragningskraften i gränshandeln utövas förmodligen av Alkos butik. Alko har betydligt lägre priser än det norska vinmonopolet. När alkobutiken i Nuorgam öppnades 2001 sjönk försäljningen i motsvarande butik i Vadsø på norska sidan med en tredjedel. Räknat per invånare har Utsjoki den överlägset största alkoholförsäljningen i Finland. År 2011 såldes 51,3 liter ren alkohol per invånare i Utsjoki, medan medeltalet i hela landet är 10,1 liter per person.

I Nuorgam finns förutom Alko två stora K-marketar med dagligvaror samt tre butiker som säljer olika renköttsprodukter. Fisk- och köttdiskarna i Nuorgam är vida kända i Finnmark, och drar till sig kunder inom en 200 km radie. År 2011 flyttade K-Rajamarket Suomenrinne tillsammans med Alko in i ett nybyggt affärscentrum, som gav byn 2 800 kvadratmeter ny affärsyta. Tack vare denna storsatsning har andra företag fått plats i den gamla K-hallen, där nyetableringar skett ännu under år 2012. I byn finns ännu lediga utrymmen för företag som vill etablera sig.

I Nuorgam finns också två byggvarubutiker, en bilverkstad där man också säljer reservdelar och bränsle, en klädbutik samt en presentaffär. Flera av butikerna säljer också fisketillbehör. Byn har dessutom flera caféer, en pub, en barberare, en taxiföretagare, samt ett företag som specialiserat sig på att sanera fuktskadade byggnader. Postservicen fås hos K-extra Auralan Säästö och Matkahuoltos service hos Samimootor, som också upprätthåller ett medicinskåp med receptfria mediciner.

För turister finns det i Nuorgam åtminstone sex företag som hyr ut övernattningsstugor och -rum, en campingplats och ett område med service för caravanare. Turistföretagarna erbjuder också ett mångsidigt urval av andra tjänster med anknytning till fiske och vildmarksliv. En del av turistföretagen och caféerna har öppet bara på sommaren, medan t.ex. stugbyn Nuorgamin Lomakeskus också har stugor som används på vintern.[14][15][16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.tanasiden.com/finnmark/finnmark.gif
  2. ^ http://alk.tiehallinto.fi/alk/kelikamerat/kamera-C1453302.html
  3. ^ http://www.foreca.fi/Finland/Utsjoki/Nuorgam
  4. ^ http://www.nordlys.fi/norrsken
  5. ^ taivaanvahti.fi
  6. ^ spaceweather.com: norrsken
  7. ^ http://www.kalamies.com/1221-kalamiescomtv/arktiset-vedet/584-arktiset-vedet-osa-6-teno
  8. ^ http://www.saamivillage.fi
  9. ^ http://www.luontoon.fi
  10. ^ http://www.metsa.fi//sivustot/metsa/fi/Eraasiatjaretkeily/Moottorikelkkailu/Documents/kartta_indeksi.pdf
  11. ^ Nuorgam suomenkielinen opetus
  12. ^ http://www.tenojoki.fi/
  13. ^ http://www.tanalaks.no/
  14. ^ http://www.nuorgaminlomakeskus.fi/index.php/fi/
  15. ^ http://www.utsjoki.fi/
  16. ^ http://tenonlaaksonyrittajat.nettisivu.org/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]