Nya Allén
Koordinater: 57°42′6.3″N 11°58′14.21″Ö / 57.701750°N 11.9706139°V
Ingång till Nya Allén från Kungsportsavenyen
|
|
| Namn efter | Gamla Allén |
|---|---|
| Namngiven | 1815 |
| Läge | |
| Plats | centrala Göteborg |
| Sträckning | Järntorget– Stampbron över Fattighusån |
| Längd | 1 830 meter |
Nya Allén är en cirka 1 830 meter lång gata i centrala Göteborg. Den är en allé som genomkorsar stadsdelarna Haga, Pustervik, Vasastaden, Lorensberg och Heden. Sträckningen är mellan Järntorget och Stampbron över Fattighusån.
Innehåll |
Historik [redigera]
Gatan fick sitt namn 1815 i relation till Gamla Allén, namngiven 1788, som har sträckningen längs Hedens västsida, parallellt med nuvarande Södra vägen. I vallraseringskontraktet av den 11 december 1807 fastslås att en allé med 3 000 alnars längd (cirka 1 800 meter) skulle anläggas. Huvudallén var 11,8 meter bred och de båda sidoalléerna 5, 9 meter vardera. Allén blev färdig 1823 och längs gatan planterades 1 075 träd[1] – mest almar – av vilka rådmannen Fredrik Georg Kall († 1825) skänkte 500. Almplantorna kom från "Kallens plantage", en större trädgård mellan nuvarande Storgatan, Teatergatan, Vasagatan och Södra vägen.
Drivande kraft och störste förespråkare för Nya Alléns tillkomst var Olof Wijk d.ä.. Nära korsningen av Nya Allén och Kungsportsavenyn restes 1956 en byst av Wijk, bekostad genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.
Raseringskontraktet [redigera]
Utdrag, pkt. 9:
| ” | Efter det Fästnings wärken äro Raserade kommer en Allée eller Promenade åt Landsidan omkring Staden at anläggas; Och som den inom Fästningsgrafwen på flere ställen skulle blifwa couperad, så kommer den at gå utanför samma graf samt sträcka sig ifrån Masthuggs wägen til Canalen, som ifrån Fattighuset löper in til Stadens Sluss, öfwer hwilken Canal göres en brygga til den där bredewid warande stensatte wägen, så att de promenerande kunna komma ifrån Drottnings Porten ända til Carls Port och så twärt om, blifwandes denna Allée äfwen tilgängelig genom wägen från Kongs Porten. Chartan utwisar huru Alléen icke anlägges närmast Fästnings Grafwen eller utmed en der intil formerad Qyaij Gata, utan är först ett qvarter til nya Tomter eller Förstad utstakadt, och utanföre denna tilämade nya Förstad, sedan en Gata blifwit lemnad af ärforderlig bredd, kommer Alléen af ungefärligen 3 000 alnars längd at anläggas, hwilken giöres både för åkande och gående, således med fyra trädrader, och skal denna Allée ärhålla tillräckelig bredd, så at Trädraderne deruti för åkande och ridande blifwa åtminstone på tjugo alnars afstånd ifrån hwarannan planterade, och i afseende på de å Chartan projekterade och under N:o 96. upritade Bosqvéer, där Kongl. Maijt i Nåder funnit utrymmet fullkomligen medgifwa at giöra en beqwämare och täckare anläggning, skall det åligga Staden, at enär med planerings arbetet så wida hunnit, at början med denna anläggning skal giöras, til utförande deraf från Kongl. Maijts öfwer Intendents Embete begiära och Kongl. Maijts Nådiga pröfning underställa en efter sednare tiders smak lämpad Ritning. Uti sjelfwa Alléen planteras icke det wanliga Pilträdet utan andre prydelige Trädsorter, och giöres början med Alléens anläggning wid Sluss Canalen, hwarifrån den fortsattes til Masthuggs wägen, i den mån Raseringen och utplaneringen af Fästningswärken på denna sträckning medhinnes, hwarunder den wärkstälde Trädplanteringen altid underhålles, äfwensom Staden skall åligga at hela Alléen, sedan den en gång blifwit färdig, alt framgent vid makt hålla. | „ |
| — ur Vallraseringskontraktet, 11 december 1807[2] | ||
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864 s. 126
- ^ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. Bilaga 6, s. 197
Källor [redigera]
- Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, Tjugondeandra Årgången, utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899 s. 8
- Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta, utgiven av stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1985 s. 72
- Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 153, 219
- Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, Bengt A Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2004 ISBN 91-7029-565-4 s. 34
Vidare läsning [redigera]
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1. Göteborg. sid. 791-796. Libris 2054906. http://runeberg.org/gamlagot/1/0791.htm
