Nya Svenska Läroverket
| Nya Svenska Läroverket | |
| Lärkan | |
 Lärkan 1888–1962 på Mikaelsgatan 25 | |
| Skoltyp | Läroverk, pojkskola till 1971 |
|---|---|
| Ort | Helsingfors |
| Land | Finland |
| Grundad | 1882 |
| Nedlagd | 1977 |
Nya Svenska Läroverket, Lärkan, var ett svenskspråkigt privat läroverk i Helsingfors 1882–1977.[1] Skolan grundades 1882 som en 9-klassig pojkskola och blev samskola 1971. Vid övergången till grundskolesystemet 1977 övergick mellanskoleklasserna till Munksnäs högstadium och gymnasieklasserna bildade Gymnasiet Lärkan.[2][3]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Skolan grundades 1882 som en 9-klassig pojkskola med moderna språk. Skolan inledde sin verksamhet på Brunnsgatan 11. Grundarna var professor Axel Olof Freudenthal, docent Gottfried Magnus Schybergson, och religionslärare samt första rektor Karl Theodor Broberg.[2]
Från 1884 fick skolan bättre utrymmen på dåvarande Henriksgatan (nu Mannerheimvägen). 1888 renoverades för skolan ett hus i Kaisaniemi (Mikaelsgatan 25) i stadsdelen Gloet. 1962 fick skolan ett eget hus vid Stormyrvägen 22 i stadsdelen Södra Haga.[2]
Skolan var den ledande privatskolan under Finlands autonoma tid. Den 25 februari 1971 fick skolan rätt att bli en samskola och 26 maj 1975 blev den 8-klassig. Som mest hade skolan på 1960-talet 335 elever och 36 lärare.[2]
Vid övergången till grundskolesystemet 1977 förenades mellanskoleklasserna med klasserna i Munksnäs svenska samskola till Munksnäs högstadium och gymnasieklasserna bildade Gymnasiet Lärkan.[2]
Skolans rektorer[redigera | redigera wikitext]
- 1882–1883 Karl Theodor Broberg
- 1883–1895 August Ramsay
- 1895–1903 Axel Arrhenius
- 1903–1919 Bernhard Estlander
- 1919–1920 Matias Wasenius
- 1920–1924 Holger Petersen
- 1924–1937 Matias Wasenius
- 1937–1938 Erik Lagus
- 1938–1947 Eric Bargum
- 1947–1968 Carl Michael Runeberg
- 1968–1977 Tor Lindblom[2]
Kända alumner[redigera | redigera wikitext]
- Bertel von Bonsdorff, läkare
- Albert de la Chapelle den yngre, genetiker
- Carl-Erik Creutz, radioman
- Werner Ekman, sportskytt
- Ragnar Rudolf Eklund, författare, journalist
- Kurt af Enehielm, jurist, politiker
- Birger Federley, arkitekt
- Gunnar Finne, skulptör
- Bertel Gripenberg, poet
- Georg Achates Gripenberg, diplomat
- Olof B. Hansson, arkitekt, professor
- Olaf Homén, översättare, litteraturhistoriker
- Gunnar Höckert, långdistanslöpare
- Bengt Idestam-Almquist, författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker
- Walter Jakobsson, konståkare
- Rolf Lagerborg, filosof, författare, professor
- Gunnar Landtman, sociolog
- Aleko Lilius, författare, journalist
- Algoth Niska, fotbollsspelare, spritsmugglare
- Carl Adam Nycop, journalist, chefredaktör, författare
- Ragnar Numelin, diplomat, författare
- Moses Pergament, kompositör, musikkritiker
- Einar Runeberg, läkare
- Birger Runeberg, läkare, professor
- Eugen Schauman, aktivist
- Göran Schildt, författare
- Gustaf Strengell, arkitekt, skriftställare
- Per Henrik Taucher, reklamman
- William Thuring, skeppsredare, William Thuring-priset
- Jarl Wasastjerna, fysiker, ambassadör
- Carl Wrede, skulptör
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Lärkan 1888–1962 på Mikaelsgatan 25 -
Minnesplakett över Lärkan 1882–1962 på Mikaelsgatan 25 -
Lärkans III klass, 1901 av Signe Brander -
Lärkan 1962–1977 på Stormyrvägen 22, bild 1964
_1882-1962_minnesplakett_plaque_02.png)
Publikationer om skolan[redigera | redigera wikitext]
- Nya svenska läroverket 1882-1892, August, Ramsay (red.), Helsingfors 1892.
- Nya svenska läroverket 1882-1907, Wasenius, Matias (red.), Helsingfors 1907.
- Nya svenska läroverket i Helsingfors 1882-1932, Minnesskrift, Helsingfors 1932.
- Nya svenska läroverket 75 år, Kronika och matrikel 1932-1957, Antell, Kurt., m.fl (red.), Borgå 1957.
- Nya svenska läroverket - Gymnasiet Lärkan hundra år 1882-1982, Festskrift utgiven av Kamratförbundet Lärkorna och Sällskapet smågossarna, Helsingfors 1982.
- Nya svenska läroverket 1882-1907, Esbo 1992.
- Lärkan 110 år, Helsingfors, 1992.
- En berättelse om Lärkan, Bengt Ahlfors, 2007.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Nya svenska läroverket”. koulurekisteri.hel.fi. https://koulurekisteri.hel.fi/#/koulut/368/vuosi/1882. Läst 1 april 2021.
- ^ [a b c d e f] ”NYA SVENSKA LÄROVERKET (HELSINGFORS)”. www.yksityiskoulut.fi. http://www.yksityiskoulut.fi/yksityiskoulujenmatrikkeli/nyalaroverket.htm. Läst 11 mars 2021.
- ^ ”Nya svenska läroverket (Lärkan), Helsingfors – Svenska skolhistoriska föreningen i Finland rf”. https://www.skolhistoria.fi/sv/nya-svenska-laroverket-larkan-helsingfors/. Läst 11 mars 2021.
| |||||||||||