Nya Varvet

Minnesmonument över Nya Varvets grundläggande år 1700.

För Nya varvet av 1662, likaså i Göteborg, se Gamla Varvet.

Nya Varvet är en stadsdel, före detta örlogshamn och fängelse, i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 80 hektar. Nya Varvsområdet bildade 1876-1931 Nya Varvets landskommun.

Historia

På våren 1699 låg tre nybyggda fregatter i Karlskrona, med avsikt att förstärka Göteborgseskadern på västkusten. Eftersom den befintliga örlogshamnen vid Stigberget, Gamla varvet, var för grund för skepp av denna storlek, föreslog Amiralitetskollegiet i en utredning att ett nytt varv och örlogsstation skulle anläggas vid Billingen i Västra Frölunda socken. Kung Karl XII godkände förslaget och gav i uppdrag åt generalkvartermästaren Paul Ludvig Leijonsparre att upprätta en ritning över ett nytt kronovarv. Följande år, 1701, var planen färdig och byggandet av Nya Varvet sattes igång.

Man inrättade verkstäder, förrådshus, kaserner och bostäder, och ett större jordområde inhägnades till varv och station för flottan, varefter platsen fick namnet Nya varvet. År 1717 byggde Leijonsparre vid Nya varvet två batterier om tolv grova kanoner vardera, och elden från dem bidrog väsentligt till Peder Tordenskjolds avvisande 2 maj (gamla stilen). Efter den senares anfall på Nya Elfsborg 1719 utlades vid Nya varvet en bom tvärs över älven. År 1756 beslöts, att Göteborgseskadern inte skulle bestå av skepp och fregatter, utan endast av galärer och dylika mindre fartyg. Stationen, som stod under befäl av en amiral eller kommendör (sedermera kommendörkapten) med titel av stationsbefälhavare, blev 1817 ytterligare kompletterad och utvidgad.

Området runt Nya Varvet, med inneliggande fartyg, i samband med amiral Tordenskjolds attack hösten 1719.

År 1866 förändrades varvet till depå, lydande under Stockholms örlogsstation och tillhörande Skärgårdsartilleriet. Redan 1863 hade rikets ständer på Kungl. Maj:ts proposition bifallit, att Nya varvet fick försäljas till enskild person, men någon försäljning kom då ej till stånd. Fångvårdsstyrelsen, som hade behov av ett större straff- och arbetsfängelse, väckte emellertid förslag om att för detta ändamål få överta Nya varvet, och 1870 skedde överlämnandet, sedan depån som sådan blivit indragen, dess fartyg och förråd överförda till Stockholm och dess civila tjänstemän satta på indragningsstat. Bland villkoren för denna överlåtelse stadgades, att, om behov av de upplåtna lägenheterna eller någon del av dem framdeles skulle uppstå för sjöförsvaret, desamma då skulle, efter ett års uppsägning, återlämnas av Fångvårdsstyrelsen. Till en början blev Nya varvet centralfängelse och arbetsanstalt för en avdelning av kronoarbetskåren, omfattande ynglingar under 21 år, men sedermera förändrades det till centralfängelse för män och tvångsarbetsanstalt. På grund av kungligt brev 5 maj 1876 blev Nya varvet en självständig församling, Nya Varvets församling, dock utan kyrkoherde.

När Älvsborgs fästning börjat byggas och i följd därav Älvsborgs kustartilleridetachement 1902 skulle uppsättas, återtogs Nya varvets upplåtelse till Fångvårdsstyrelsen, och redan då återlämnades en del av området och byggnaderna till flottan, varefter kasernetablissemang för nämnda detachement där började inredas. Först 1907, när Nya varvet i sin helhet återlämnats, kunde emellertid kasernetablissemanget fullbordas. Nya varvet införlivades 1931 fullständigt med Göteborgs stad och Carl Johans församling. Under de båda världskrigen huserade Nya varvet krigsmateriel som torped- och ubåtar samt sjöflygplan. Från 1936 och framåt, byggdes väldiga bergrum, numera använda som lagerlokaler. Området upphörde vara militärt 1982, då flottan flyttade till Käringberget, och genom riksdagens beslut enligt proposition 1983/84:112 avvecklades stationen som marin stödjebas. Området såldes 1985 till Källfelt Byggnads AB och idag har cirka 2000 personer sin arbetsplats på omkring 80 företag, institutioner och utbildningsenheter, som numera har sin verksamhet där.

Båtsmanstorpet i varvsområdets nordöstra del, med tomtnummer 35 (storlek: 360 kvadratmeter) vid foten av Korseberget, är ett byggnadsminnesmärkt trähus som sannolikt uppfördes redan före varvets tillkomst. Huset har yttermåtten 7,87 x 7,01 meter, innehåller tre rum och kök samt har ett valmat sadeltak. Namnet kommer av rotebåtsman Anders Johansson Flink (1821-1895), som bodde här i 45 år under 1800-talet.

En av stadens vattenreservoarer uppfördes 1908 på Nya Varvets område, med en vattenrymd av 250 kubikmeter.

Händelser under andra världskriget

• 

  Fyra i Italen inköpta jagare ligger slutligen förtöjda vid Nya Varvet den 10 juli 1940, efter en nära tre månader lång hemresa, och den så kallade Psilanderaffären.

• 

  Minneshögtid på Nya Varvet den 4 augusti 1943 för de omkomna i katastrofen med HMS Ulven.

• 

  Ulvenmonumentet på Nya Varvets kyrkogård, till minne av personer från Göteborgs eskader och örlogsbas som omkom under beredskapsåren 1939-1945.

Byggnader på Nya Varvet

• 

  "Vita gaveln", inventariekammare på Lilla Billingen vid Nya varvet uppförd 1754.

• 

  Det byggnadsminnesmärkta huset Nobis var ursprungligen tyghus och tidvis krog.

• 

  Hotell Nya Varvet Studios.

Kommunikation

Åren 1799-1871 fanns här en optisk telegrafstation på Korseberget, vilken troligtvis föregicks av en vårdkase. Ursprungligen stod telegrafpersonalen ute i alla väderlekar, men det uppfördes några små skjul 1808 i vilka reglagen till linorna kunde skötas. Väggarna var svartmålade på insidan och fönstren små för att synförmågan inte skulle påverkas av dagsljuset. För att förhindra imma på teleskopens linser - vilket skulle försvåra telegrafering under vinterhalvåret - fick man inte ha någon eldstad i byggnaden. Teleskopen var alltid inriktade på den närmaste stationens telegrafställning, förutom vissa stationer där det också ingick att bevaka sjöfarten.

Den första telegrafen omfattade sträckan Marstrand-Nya Varvet med mellanstation på Norskogsberget i Torslanda (1801). Den utökades 1839 med länkstationer på Vinga, Otterhällan och Stigberget. En mellanstation tillkom på Brännö 1864. Anläggningen demonterades i början av 1870-talet, då den ersattes med en elektrisk telegraf.

Göteborg radios stationsbyggnader och 80-meters mast på Gnistängen vid Nya Varvet.

Eftersom både Marinen och Telegrafverket hade behov av en radiostation för telegramtrafik till fartyg, en så kallad kustradiostation, i trakten av Göteborg i början av 1900-talet undersöktes olika stationsplatser. En "gnistsignalstation" som från 1908 varit förlagd till Oscar II:s fort med dåligt resultat, flyttades vid årsskiftet 1910—1911 och började uppföras på kronans andel av hemmanet Påvelund inom Nya Varvet, kallad "Gnistängen" därefter.

I december 1910 startades försökssändningar från "Nya Varfvets trådlösa Telegrafstation". Den 18 september 1911 öppnades den officiellt som "Göteborgs gnisttelegrafstation" med anropssignal GSG (Gnist Signalstation Göteborg) för allmän trafik, med en gnistsändare på 16 kW för telegrafi på långvåg vilket då var Sveriges starkaste sändare, och masten var drygt 80 meter hög. Räckvidden enligt tester var 200 mil nattetid, och 120 mil dagtid. Stationen tillhörde vid öppnandet marinförvaltningen, men kunde även nyttjas av allmänheten. Den 1 maj 1912 övertog Telegrafverket stationen från marinförvaltningen, och blev då Sveriges första kommersiella radiostation, men den militära personalen blev kvar på stationen till första världskrigets slut. Omkring 1916/1917 ändrades stationens namn till "Göteborg radio". År 1923 ägde provsändningar för rundradion rum i samarbete med Handelstidningen och Föreningen Radioamatörerna. Programmet innehöll nyheter, väderleksrapport och en timmas grammofonmusik Efter installation av en 100 W-kortvågsändare 1926 kunde Göteborg radio hålla kontakt med amerikabåten Stockholm utanför USA:s ostkust, och var även avlyssnad av valfångare i Sydgeorgien. Den 5 augusti 1948 invigdes en ny kustradiostation, med mottagarstation i Onsala och sändarstation i Vallda i Halland, och samtidigt stängdes sändaranläggningen på Gnistängen ner.

Den ursprungliga stationsbyggnaden för Älvsborg radio på Lilla Billingen, byggnad 39, står forfarande kvar år 2013. Av antennanläggningen återstår bara fundament.

I slutet av 1930-talet insåg marinen, att det var hög tid att bygga upp en egen militär radioresurs i Göteborgsområdet. Under sommaren 1939 togs beslut om att driftsätta en kustradiostation benämnd "Älvsborg radio" med stationshus i trä och med placering på Lilla Billingen, inom Nya Varvets område. 48 meter höga master placerades på Stora- respektive Lilla Billingen. Eftersom stationen behövde skydd mot beskjutning, helst bergrum, verkstäder på Nya Varvet behövde plats och radioförutsättningarna var dåliga förordades snart en flyttning av stationen. På senhösten 1940 togs beslut om att flytta till ön Hängesten vid Näset i sydvästra Göteborg. Under 1942 kunde personalen lämna Nya Varvet och flytta in i den nya fullträffsäkra anläggningen på Hängesten.

De gamla byggnaderna från Göteborg radio på Gnistängen eldades upp vid ett övningstillfälle för brandkåren den 3 oktober 1962.

Referenser

Tryckta källor

• Kallerdahl, Thorsten (1989). Båtsmanstorpet på Nya Varvet. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören.. Libris 843525 
• Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
• Bergdahl Bulukin, Ewa; Bulukin Eva Bergdahl (1985). Nya varvet: Göteborgs kommun. Kulturhistoriska rapporter, 0280-994X ; 16. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 537141 
• Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst : kronologi över marin verksamhet på västkusten. Partille: Warne förlag. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7 

Webbkällor

• Nya Varvets historia
• Gatuadressregister efter basområden Läst 2011-02-06.
• Hemvärnet, Nya Varvet - en nordisk mötesplats med gamla anor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nya varfvet, 1904–1926.

Vidare läsning

• Emanuelsson, Lena; Sjölund Cathrine (2000). Nya varvet: byggnader och miljöer : kulturhistorisk inventering 1997-1998. Publikation / Länsstyrelsen Västra Götaland, 1403-168X ; 2000:9. Göteborg. Libris 3086710 
• Femtio år vid Nya varvet: Minnesskrift av dess femtioåriga verksamhet 1903 - 1953. Utg. av Föreningen Soldaternas vänner, Nya varvet, Göteborg. [Illustr.]. Göteborg. 1953. Libris 3203746 
• Göteborgs eskader och örlogsstation 1523-1870: historik. Göteborg. 1949. Libris 418535 
• Jonsson, Oscar (1976). Skolor och lärare i Västra Frölunda och Nya Varvet. Göteborg: Lärarekårens hembygdskomm.. Libris 204269 
• Luft, Magnus von der (2004). Boplatser vid Nya Varvet: Västra Frölunda : utredning, Göteborgs kommun. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum, 1651-7636 ; 2004:32. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 9575297 
• Luft, Magnus von der; Johansson Thomas (2006). Nya Varvet: två mellanmesolitiska boplatser : [Göteborg 321 och 322 : boplatser : mellanmesolitikum : förundersökningar : Göteborgs kommun]. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum, 1651-7636 ; 2006:5. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 10134851 
• Bergman Ernst, Scholander Arne F. E:son, red (1950). Nya Varvet 1700-1950. Göteborg. Libris 418537 
• Segerström, Anton (1914-1916). En vaktkonstapels levnadsöden vid centralfängelset å Nya varvet åren 1888-1894.. Göteborg: Framåt. Libris 1639255 
• Soldatmissionen vid Nya varvet 1903-1943: [Göteborg] Minnesskrift med anledning av 40-årsjubiléet. Göteborg: Bröd. Weiss. 1943. Libris 1428042 
• Välkommen till Nya varvet. Göteborg: Källfelt byggnads AB. 2000. Libris 9515258 
• Warfvinge, Henrik (1987). Nya varvets historia. [Göteborg]: [Källfelt byggnads AB]. Libris 1911062 
• Nya Varvet