Nya Zeeland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 41°S 175°Ö / 41°S 175°Ö / -41; 175

New Zealand
Aotearoa
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: God Defend New Zealand
God Save the Queen
Huvudstad Wellington
Största stad Auckland
Officiella språk Engelska, maori, nyzeeländskt teckenspråk
Statsskick Monarki
 -  Drottning Elizabeth II
 -  Generalguvernör Jerry Mateparae
 -  Premiärminister John Key
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 26 september 1907 
Yta
 -  Totalt 268 680 km² (73:e)
Befolkning
 -   års uppskattning 4 393 500[1] (123:a)
 -  Befolkningstäthet 14,8/km² (164:e)
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt $101 685 miljoner (58:e)
 -  Per capita $24 797 
HDI (2012) 0,919[2] (6:e)
Valuta Nyzeeländsk dollar (NZD)
Tidszon UTC+12
Topografi
 -  Högsta punkt Aoraki/Mt Cook, 3 764 m ö.h.
 -  Största sjö Tauposjön, 616 km²
 -  Längsta flod Waikatofloden, 425 km
Nationaldag 6 februari
Nationalitetsmärke NZ
Landskod NZ, NZL
Landsnummer 64

Nya Zeeland (engelska: New Zealand; maori: Aotearoa) är en östat i sydvästra Stilla havet som består av två huvudsakliga landmassor (Nordön och Sydön) och ett flertal mindre öar.

Landet ligger cirka 1500 km öster om Australien över Tasmanska havet och ungefär 1000 km söder om Stillahavsöarna Nya Kaledonien, Fiji och Tonga. På grund av sin avlägsenhet var det ett av de sista länderna som befolkades av människor. Under sin långa isolering utvecklade Nya Zeeland en distinkt fauna dominerad av fåglar, av vilka många dog ut efter ankomsten av människor och införandet av däggdjur. Med ett milt kustklimat var marken mestadels täckt av skog. Landets varierande topografi och dess vassa fjälltoppar skapades mycket tack vare landhöjningen och vulkanutbrott orsakade av kollisioner mellan stillahavs- och indo-australiska plattan.

Polynesier bosatte sig på Nya Zeeland 1250-1300 e.Kr. och utvecklade en distinkt māorikultur. Den europeiska kontakten skedde först 1642 e.Kr. Införandet av potatis och musköter utlöste kaos bland māorierna tidigt under 1800-talet vilket ledde till Muskötkrigen mellan olika stammar. År 1840 undertecknade britterna och māorierna Waitangifördraget, vilket gjorde Nya Zeeland till en koloni inom Brittiska imperiet. Det kraftigt ökande antalet immigranter utlöste nyzeeländska krigen, som resulterade i att mycket av māoriernas mark konfiskerades i mitten av Nordön. Ekonomiska depressioner följdes av perioder av politisk reform, med omröstning av kvinnors rösträtt under 1890-talet, och en välfärdsstat som fastställdes på 1930-talet.

Efter andra världskriget anslöt sig Nya Zeeland tillsammans med Australien och USA till säkerhetsfördraget ANZUS, även om USA senare upphävde fördraget eftersom Nya Zeeland förbjöd kärnvapen. Nya Zeeland hade en av de högsta levnadsstandarderna i världen på 1950-talet, men på 1970-talet hade landet en djup lågkonjunktur, förvärrad av oljekriserna och Storbritanniens inträde i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Landet genomgick stora ekonomiska förändringar under 1980-talet som förvandlade staten från en protektionistisk ekonomi till en liberaliserad frihandelsekonomi. Marknader för Nya Zeelands export av jordbruksprodukter har varierat kraftigt sedan 1970-talet. Den en gång så dominerade exporten av ull har blivit passerad av mejeriprodukter, kött och mer nyligen, av vin.

Majoriteten av Nya Zeelands befolkning är av europeisk härkomst. Det inhemska māorifolket är den största minoriteten, följt av asiater och icke-māoriska polynesier. Engelska, māori och nyzeeländskt teckenspråk är de officiella språken där engelska är det dominerande. Mycket av Nya Zeelands kultur kommer från māorier och tidiga brittiska nybyggare. Tidig europeisk konst dominerades av landskap och i mindre utsträckning av porträtt av māorier. Ett nyligt uppsving av māorisk kultur bestående av traditionell träsnidning, vävning och tatuering har blivit mer mainstream. Många konstnärer kombinerar nu māoriska och västerländska tekniker för att skapa unika konstformer. Landets kultur har också breddats genom globalisering och den ökade invandringen från Stillahavsöarna och Asien. Nya Zeelands varierade landskap ger många möjligheter till friluftsliv och har utgjort bakgrunden till ett stort antal påkostade filmer.

Nya Zeeland är organiserat i 11 regionala råd och 67 territoriella myndigheter för kommunala ändamål. Dessa har mindre autonomi än vad landets tidigare provinser hade. Nationellt sett utövas den verkställande makten av kabinettet, som leds av premiärministern, i generalguvernörens namn. Nyzeeländska riket (Realm of New Zealand) inkluderar även Tokelau (ett avhängigt territorium); Cooköarna och Niue (självstyrande, men i fri förening) och Ross Dependency, Nya Zeelands territoriella anspråk i Antarktis. Nya Zeeland är medlem av Pacific Islands Forum, Asia-Pacific Economic Cooperation, FN, Samväldet och OECD.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nya Zeelands historia
En karta över det huvudsakliga Nya Zeeland som visar de största städerna.
Satellitfoto över Nya Zeeland.

Nya Zeeland var obebott fram till någon gång mellan 1000 och 1300, då polynesier bosatte sig där. Denna kultur blev sedan känd som maorierna. De första européerna som anlände till Nya Zeeland var nederländaren Abel Tasmans expedition år 1642. Landet har fått sitt namn efter den nederländska provinsen Zeeland. James Cooks expedition kartlade öarna 1769—1770. Nya Zeeland blev år 1840 del av det brittiska imperiet.

Nya Zeeland blev en oavhängig dominion den 26 september 1907. Full oavhängighet gavs av det brittiska parlamentet med Westminsterstatuten år 1931. Denna ratificerades av det nyzeeländska parlamentet år 1947. Sedan dess har Nya Zeeland varit en självständig konstitutionell monarki inom det brittiska samväldet.

Nya Zeeland har nationaldag den 6 februari.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nya Zeelands geografi

Nya Zeeland består av de två huvudöarna Nordön och Sydön (där sydön har den största ytan) samt några mindre öar som till exempel Stewartön. Nya Zeelands totala landareal är 268 680 kvadratkilometer. Landet är mer än 1 600 kilometer långt mätt efter nord-nordöst-axeln det sträcker sig efter.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland har ett milt tempererat klimat som sällan faller under 0 °C eller når över 30 °C. Regionala skillnader finns dock; Sydön har det kyligaste klimatet med tendenser till kontinentalklimat i inlandet, medan norra Nordön har närmast medelhavsklimat.[3]

Lokala myndigheter och externa territorier[redigera | redigera wikitext]

De tidiga europeiska bosättarna delade in Nya Zeeland i provinser. Dessa avskaffades 1876 så att regeringen kunde centraliseras av ekonomiska skäl. Som resultat av detta har Nya Zeeland inga separata administrativa indelningar såsom provinser, delstater eller territorier, förutom de lokala myndigheterna. Sedan 1876 har lokala myndigheter administrerat Nya Zeelands olika regioner. 1989 omorganiserades de lokala myndigheterna drastiskt, och delades upp i regionala råd och territoriella myndigheter.

Idag har Nya Zeeland 12 regionala råd som sköter administration av miljö- och logistikfrågor, och 74 territoriella myndigheter som administrerar väg-, avlopps-, byggnads- och andra lokala frågor. De territoriella myndigheterna består av 16 stadsråd, 67 distriktsråd och Chathamöarnas landskapsråd.

Nya Zeelands regioner (asterisk innebär en stad eller ett distrikt med regional status): Northland, Auckland, Waikato, Bay of Plenty, Gisborne, Hawke's Bay, Taranaki, Manawatu-Wanganui, Wellington, Marlborough*, Nelson*, Tasmanien*, West Coast, Canterbury, Otago, Southland, Chatham Islands*

Som en större stat i Stilla havet är Nya Zeeland en nära samarbetspartner med många andra stillahavsstater, och bibehåller sin politiska anknytning till Cooköarna, Niue och Tokelauöarna.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland har 4,4 miljoner invånare. Omkring tre miljoner bor på Nordön, och 70 % av befolkningen är av europeisk börd. Nya Zeeland-födda européer kallas ofta pākeha, och vissa maorier använder termen för samtliga icke-maoriska nyzeeländare. De flesta av de europeiska nyzeeländarna är av brittisk, irländsk eller nederländsk börd. Maorier utgör den andra största etniska gruppen, och omfattar 14,7 % av befolkningen. 6,6 % av befolkningen är asiater och 6,5 % från andra öar i Oceanien.

Nya Zeeland ställer sig positivt till invandring och satsar på att öka sin befolkning med en procent per år. Immigranter från Storbritannien står idag för 30 % av invandringen, men allt fler invandrare kommer från Östasien.

Kristendom är huvudreligionen på Nya Zeeland, även om nära 30 % av befolkningen inte bekänner sig till någon religion. De flesta kristna är anglikaner (24 %), presbyterianer (18 %), katoliker (15 %) och metodister (5 %). Det finns också ett antal baptister (2 %), pingstvänner och mormoner. Den nyzeeländska kyrkan ratana är vanlig främst hos maorierna. Minoritetsreligioner inkluderar hinduism, buddhism och islam. Organisationen Islam i Nya Zeeland organiserar 36 000 muslimer i Nya Zeeland.

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland är en parlamentarisk demokrati inom Samväldet. Elizabeth II är Nya Zeelands drottning och representeras i landet av Nya Zeelands generalguvernör. Nya Zeelands parlament har bara en kammare, representanthuset, som normalt sett hyser 120 parlamentsmedlemmar. Val i Nya Zeeland hålls vart tredje år och landet tillämpar proportionerlig representation.

Nya Zeelands konstitution är inte nedskriven, men konstitutionsakten från 1986 beskriver landets konstitutionella struktur. Generalguvernören har befogenhet att tillsätta och avsätta Nya Zeelands premiärminister, samt att upplösa hela parlamentet. Generalguvernören är även ledare för det så kallade verkställande rådet, en formell kommitté bestående av kronans ministrar. Medlemmar i detta råd måste vara medlemmar i parlamentet, och de flesta sitter även med i regeringen. Regeringen leds av premiärministern, som enligt tradition även brukar vara partiledare för det största partiet i regeringen.

Nya Zeeland var i början av 2006 det enda landet i världen där samtliga höga politiska positioner innehades av kvinnor, det vill säga drottning Elizabeth II, generalguvernör Silvia Cartwright, premiärminister Helen Clark, talman Margaret Wilson samt högsta domstolens ordförande Sian Elias. I parlamentsvalet den 8 november 2008 förlorade Socialdemokraterna, som styrt landet de senaste nio åren, regeringsmakten till Nya Zeelands nationella parti under ledning av John Key. ACT samt Maoripartiet är också i opposition.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland har en modern och fri ekonomi. Landet hade 2006 en köpkraftsjusterad bruttonationalprodukt (BNP) på 106 miljarder USD. BNP per person är 29 698 USD, vilket betyder att levnadsstandarden är jämförbar med Spaniens. BNP är dock klart lägre än i Australien och de flesta OECD-länder (se alla länder). Tillväxten har under 2000-talet varit hög, och arbetslösheten är numera nere på rekordlåga 3,9 %[4]. Statsskulden ligger på endast 19,9 % av BNP[5]. De största handelspartnerna är EU, Japan, Australien, USA, Kina och Sydkorea.

Exporten består mest av ull, lammkött, biff, frukt, grönsaker, fisk, mjölkprodukter, förädlade produkter, kemikalier, textilier och skogsprodukter. Viktiga importvaror är bensin, konsumtionsvaror, transportmedel, mineraler, kemikalier och plastmaterial.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sport i Nya Zeeland
All Blacks gör en haka innan en match mot Frankrike, 2006.

Sport har en viktig roll i Nya Zeelands kultur, den inofficiella nationalsporten rugby union är särskilt inflytelserik. Andra populära sporter i Nya Zeeland är cricket, bowls, netball, fotboll, motorsport, golf, simning och tennis.[6] Nya Zeeland har bra landslag i flera sporter, bland andra rugby union, rugby league, netball, cricket,[7][8] och softboll. Nya Zeeland har även gjort bra ifrån sig i multisport, rodd, segling, orientering och cykling. Landet är internationellt kända för att få bra resultat och många medaljer vid olympiska spelen och Samväldesspelen i förhållande till antalet invånare .[9][10]

Transport[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland har ett vägnät av statliga vägar med totalt knappt 11 000 km längd, varav 170 km motorväg. Dessutom finns cirka 80.000 km lokala allmänna vägar. Vänstertrafik råder. Det finns ett järnvägsnät på cirka 3 800 km. Det når alla huvuddelar av landet. Mellan Nordön och Sydön finns ingen fast förbindelse, men det finns en färjeförbindelse som tar passagerare, vägfordon och järnvägsfordon. Färjan tar cirka tre timmar mellan hamnarna. Det finns ingen bilfärja från andra länder, även om det går fraktfartyg. Nästan alla besökare från andra länder kommer med flyg, vilket också är viktigt för inrikes resor, framför allt mellan de två huvudöarna.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland har en mycket vacker natur. Landet kan till stor del jämföras med till exempel Kanada, Norge och Chile. Från snötäckta berg övergår landskapet till gröna skogar och öken. Det går att inom loppet av en timme besöka både öken, regnskog och karg kust. Det finns många arter som är endemiska. Anledningen är att Nya Zeeland skiljdes från Gondwana för 82 miljoner år sedan. Arter som ingår i Podocarpaceae, Nothofagus (Sydboksläktet), bildar hela skogar. Mycket spektakulära arter finns, då särskilt Kauriträdet, som dock är på väg att utrotas och därför åtnjuter legalt skydd.

Landet har varit befolkad bara i ca 1 000 år, men ändå har naturen tagit stor skada av människans framfart. Nu för tiden gör emellertid Nya Zeeland mer än något annat land för att behålla sin unika natur, och över 30 % av landets yta är idag naturreservat.

Fauna[redigera | redigera wikitext]

Man räknar med att det finns cirka 116 häckande fågelarter på Nya Zeeland, varav hela 72 är endemer.[11] Exempelvis lever de enda arterna av familjen kivier på Nya Zeeland. Alla fem arter i denna familj är flygoförmögna. Till både utseende och beteende påminner de snarast om däggdjur. Många forskare menar att eftersom Nya Zeeland först i modern tid har fått ett inslag av däggdjur, så har många fåglar istället tagit deras ekologiska nisch. Allt som allt har det setts cirka 260 olika fågelarter på Nya Zeeland. Nya Zeeland är idag det enda habitatet för de sista två levande arterna av bryggödlor, även kallade tuataror. Människorna har haft med sig ett stort antal arter till öarna, bland de första är den polynesiska formen av råtta. Innan européerna kom till Nya Zeeland fanns det inga ormar där. [12] Idag saknas vilda känguruer på Nya Zeeland. [12]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 1877 infördes obligatorisk och avgiftsfri utbildning för alla barn mellan sju och 13 år. Sedan ändrades detta till att alla barn mellan sex och 16 år, men det finns även barn som börjar vid fem års ålder. Nio av 10 barn fortsätter högstadiet och gymnasiet. Elever som slutar vid 16 års ålder har ökat under det senaste året. 99% av befolkningen över 15 år kan läsa och skriva. Se sidan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Utbildning_i_Nya_Zeeland

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Stödfartyget HMNZS Canterbury vid Devonport Naval Base.

Nya Zeelands försvarsmakt är en yrkesarmé med 9 000 heltidsanställda och 2 000 deltidsanställda soldater i armén, flottan och flygvapnet.

Stående förband[redigera | redigera wikitext]

Stridsflyg[redigera | redigera wikitext]

[13]

Stridsfartyg[redigera | redigera wikitext]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2010 4 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 7 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 1 av 180 (delad plats med Danmark och Sverige)
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 6 av 186

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”National Population Estimates: December 2010 quarter”. Statistics New Zealand. 14 February 2010. http://www.stats.govt.nz/browse_for_stats/population/estimates_and_projections/NationalPopulationEstimates_HOTPDec10qtr/Commentary.aspx. Läst 19 februari 2011. 
  2. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  3. ^ Walrond, Carl (mars 2009). ”Natural environment - Climate” (på engelska). Te Ara - the Encyclopedia of New Zealand. http://www.TeAra.govt.nz/en/natural-environment/3. Läst 15 januari 2011. 
  4. ^ http://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=5260
  5. ^ ”New Zealand” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/nz.html. Läst 6 oktober 2011. 
  6. ^ ”Sport and Recreation Participation Levels” (på engelska). sparc.org.nz. http://www.activenzsurvey.org.nz/Documents/Participation-Levels.pdf. Läst 13 oktober 2010. 
  7. ^ Boock, Richard (11 november 2006). ”Cricket Chief: Eden Park Betrayed” (på engelska). The New Zealand Herald. http://www.nzherald.co.nz/a-stadium-for-the-world-cup/news/article.cfm?c_id=1501105&objectid=10410243. Läst 13 oktober 2010. 
  8. ^ Williams, Peter (13 september 2009). ”Peter Williams: Future cricket looks shorter” (på engelska). The New Zealand Herald. http://www.nzherald.co.nz/cricket-world-cup/news/article.cfm?c_id=497&objectid=10596892. Läst 13 oktober 2010. 
  9. ^ ”ABS medal tally: Australia finishes third” (på engelska). Australian Bureau of Statistics. 30 augusti 2004. http://www.abs.gov.au/Ausstats/abs@.nsf/57a31759b55dc970ca2568a1002477b6/be9f47591541e29eca256ef40004f25a!OpenDocument. Läst 13 oktober 2010. 
  10. ^ ”Per Capita Olympic Medal Table” (på engelska). users.skynet.be/hermandw/olymp/. http://users.skynet.be/hermandw/olymp/reloly.html. Läst 13 oktober 2010. 
  11. ^ Birds of the World, Lars Larsson, 2001, CD-rom
  12. ^ [a b] Bacon, Phillip. En gyllene bildatlas [del 6]. Stockholm: Folket i Bild 
  13. ^ Royal New Zealand Air Force

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]