Nya Zeeland
Från Wikipedia
| New Zealand Aotearoa |
|||||
|
|||||
| Valspråk: inget | |||||
| Nationalsång: 'God Defend New Zealand God Save the Queen' |
|||||
 |
|||||
| Huvudstad | Wellington | ||||
| Största stad | Auckland | ||||
| Officiella språk | engelska, maori, nyzeeländskt teckenspråk | ||||
| Statsskick Drottning Premiärminister |
monarki Elizabeth II John Key |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 26 september 1907 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
268 680 km² (73:e) |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
4 076 140 (121:a) 14,8 inv/km² (164:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2005) $101 685 miljoner (58:e) $24 797 |
||||
| Valuta | Nyzeeländsk dollar (NZD) |
||||
| Tidszon | UTC+12 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Aoraki/Mt Cook 3 764 m ö.h. Tauposjön 616 km² Waikatofloden 425 km |
||||
| Nationaldag | 6 februari | ||||
| Landskod | NZ, NZL | ||||
| Landsnummer | 64 | ||||
Nya Zeeland (engelska: New Zealand; maori: Aotearoa) är en stat i Oceanien, belägen i sydvästra Stilla havet. Landet består av framför allt två större öar, Nordön och Sydön, samt ett antal mindre öar. (Se Nya Zeelands geografi.) Till Nya Zeeland hör också Tokelauöarna samt de självstyrande områdena Cooköarna och Niue. Nya Zeelands huvudstad är Wellington som är belägen på södra delen av Nordön. Wellington är världens sydligaste huvudstad.
Motorfordon från Nya Zeeland bär nationalitetsbeteckningen NZ, som också är landskoden.
Innehåll |
[redigera] Historia
Nya Zeeland var obebott fram till någon gång mellan 1000 och 1300, då polynesier bosatte sig där. Denna kultur blev sedan känd som maorierna.
De första européerna som anlände till Nya Zeeland var nederländaren Abel Tasmans expedition år 1642. James Cooks expedition kartlade öarna 1769—1770. Nya Zeeland blev år 1840 del av det brittiska imperiet.
Nya Zeeland blev en oavhängig dominion den 26 september 1907. Full oavhängighet gavs av det brittiska parlamentet med Westminsterstatuten (engelska: "The Statute of Westminster") år 1931. Denna ratificerades av det nyzeeländska parlamentet år 1947. Sedan dess har Nya Zeeland varit en självständig konstitutionell monarki under det brittiska samväldet.
Nya Zeeland har nationaldag den 6 februari.
[redigera] Geografi
Nya Zeeland består av de två huvudöarna Nordön och Sydön (där den sistnämnda har den största ytan) samt flera mindre öar. Nya Zeelands totala landareal är 268 680 kvadratkilometer. Landet är mer än 1 600 kilometer långt mätt efter nord-nordöst-axeln det sträcker sig efter.
[redigera] Klimat
Nya Zeeland har ett milt tempererat klimat som sällan faller under 0 °C eller når över 30 °C. Regionala skillnader finns dock; Sydön har det kyligaste klimatet med tendenser till kontinentalklimat i inlandet, medan norra Nordön har närmast medelhavsklimat[1].
[redigera] Lokala myndigheter och externa territorier
De tidiga europeiska bosättarna delade in Nya Zeeland i provinser. Dessa avskaffades 1876 så att regeringen kunde centraliseras av ekonomiska anledningar. Som resultat av detta har Nya Zeeland inga separata administrativa divisioner såsom provinser, delstater eller territorium, förutom de lokala myndigheterna. Sedan 1876 har lokala myndigheter administrerat Nya Zeelands olika regioner. 1989 omorganiserades de lokala myndigheterna drastiskt, och delades upp i regionala råd och territoriella myndigheter.
Idag har Nya Zeeland 12 regionala råd som sköter administration av miljö- och logistikfrågor, och 74 territoriella myndigheter som administrerar väg-, avlopps-, byggnads- och andra lokala frågor. De territoriella myndigheterna består av 16 stadsråd, 67 distriktsråd och Chathamöarnas landskapsråd.
Nya Zeelands regioner (asterisk innebär en stad eller ett distrikt med regional status): Northland, Auckland, Waikato, Bay of Plenty, Gisborne*, Hawke's Bay, Taranaki, Manawatu-Wanganui, Wellington, Marlborough*, Nelson*, Tasman*, West Coast, Canterbury, Otago, Southland, Chatham Islands*
Som en större stat i Stilla havet är Nya Zeeland en nära samarbetspartner med många andra stillahavsstater, och fortsätter sitt politiska tillhörande till Cooköarna, Niue och Tokelauöarna.
[redigera] Demografi
Nya Zeeland har 4,1 miljoner invånare. Omkring tre miljoner bor på Nordön, och 70 % av befolkningen är av europeisk börd. Nya Zeeland-födda européer kallas ofta pākeha, och vissa maorier använder termen för samtliga ickemaoriska nyzeeländare. De flesta av de europeiska nyzeeländarna är av brittisk, irländsk eller nederländsk börd. Maorier utgör den andra största etniska gruppen, och omfattar 14,7 % av befolkningen. 6,6 % av befolkningen är asiater och 6,5 % från öar i Oceanien.
Nya Zeeland ställer sig positivt till invandring och satsar på att öka sin befolkning med en procent per år. Immigranter från Storbritannien står idag för 30 % av invandringen, men allt fler invandrare kommer från Östasien.
Kristendom är huvudreligionen på Nya Zeeland, även om nära 30 % av befolkningen inte bekänner sig till någon religion. De flesta kristna är anglikaner (24 %), presbyterianer (18 %), katoliker (15 %) och metodister (5 %). Det finns också ett antal baptister (2 %), pingstvänner och mormoner. Den nyzeeländska kyrkan ratana är vanlig främst hos maorierna. Minoritetsreligioner inkluderar hinduism, buddhism och islam.
[redigera] Politik
Nya Zeeland är en parlamentarisk demokrati inom Samväldet. Elizabeth II är drottning över Nya Zeeland och representeras som statschef av generalguvernör, en post som sedan den 4 augusti 2006 innehas av Anand Satyanand.
Nya Zeelands parlament har bara en kammare, Nya Zeelands representanthus, som normalt sett hyser 120 parlamentsmedlemmar. Val i Nya Zeeland hålls vart tredje år och landet tillämpar proportionerlig representation.
Nya Zeelands konstitution är inte nedskriven, men konstitutionsakten från 1986 beskriver landets konstitutionella struktur. Generalguvernören har makt till att tillsätta och avsätta premiärministrar, samt att upplösa hela parlamentet. Generalguvernören är även ledare för det så kallade verkställande rådet, en formell komitté bestående av kronans ministrar. Medlemmar i detta råd måste vara medlemmar i parlamentet, och de flesta sitter även med i regeringen. Regeringen leds av premiärministern, som enligt tradition även brukar vara partiledare för det största partiet i regeringen.
Nya Zeeland var i början av 2006 det enda landet i världen där samtliga höga politiska positioner innehades av kvinnor, det vill säga drottning Elizabeth II, generalguvernör Silvia Carthwright, premiärminister Helen Clark, talman Margaret Wilson samt högsta domstolens ordförande Sian Elias.
I parlamentsvalet den 8 november 2008 förlorade socialdemokraterna, som styrt landet de senaste nio åren, regeringsmakten till Nya Zeelands nationella parti under ledning av John Key.
Helen Clark meddelade att hon avgår som såväl premiärminister som ledare för arbetarpartiet.
ACT Party samt Maoripartiet är också i opposition.
[redigera] Ekonomi
Nya Zeeland har en modern och fri ekonomi. Landet hade 2006 en köpkraftsjusterad bruttonationalprodukt (BNP) på 106 miljarder USD. BNP per person är 29 698 USD, vilket betyder att levnadsstandarden är jämförbar med Spaniens. BNP är dock klart lägre än i Australien och de flesta OECD-länder (se alla länder). Tillväxten har under 2000-talet varit hög, och arbetslösheten är numera nere på rekordlåga 3,9 %[1]. Statsskulden ligger på endast 19,9 % av BNP [2]. De största handelspartnerna är EU, Japan, Australien, USA, Kina och Sydkorea.
Exporten består mest av ull, lammkött, biff, frukt, grönsaker, fisk, mjölkprodukter, förädlade produkter, kemikalier, textilier och skogsprodukter. Viktiga importvaror är bensin, konsumtionsvaror, transportmedel, mineraler, kemikalier och plastmaterial.
[redigera] Natur
Nya Zeeland har en mycket vacker natur. Från snötäckta berg till gröna skogar.
Landet har varit befolkad bara i ca 1 000 år, men ändå har naturen tagit stor skada av människans framfart. Nu för tiden gör emellertid Nya Zeeland mer än något annat land för att behålla sin unika natur, och över 30 % av landets yta är idag naturreservat.
[redigera] Fauna
Man räknar med att det finns cirka 116 häckande fågelarter på Nya Zeeland, varav hela 72 är endemer.[3] Exempelvis lever de enda arterna av familjen kivier på Nya Zeeland. Alla fem arter i denna familj är flygoförmögna. Till både utseende och beteende påminner de snarast om däggdjur. Många forskare menar att eftersom Nya Zeeland först i modern tid har bebotts av däggdjur, så har många fåglar istället tagit deras ekologiska nisch. Allt som allt har det setts cirka 260 olika fågelarter på Nya Zeeland.
Innan européerna kom till Nya Zeeland fanns det inga ormar där. [4]
Idag saknas vilda känguruer på Nya Zeeland. [4]
[redigera] Utbildning
År 1877 infördes obligatorisk och avgiftsfri utbildning för alla barn mellan 7 och 13 år. Sedan ändrades detta till att alla barn mellan 6 och 16 år, men det finns även barn som börjar vid 5 års ålder. 9 av 10 barn fortsätter högstadiet och gymnasiet. Elever som slutar vid 16 års ålder har ökat under det senaste året. 99% av befolkningen över 15 år kan läsa och skriva.
[redigera] Försvar
Nya Zeelands försvarsmakt är en yrkesarmé med 9 000 heltidsanställda och 2 000 deltidsanställda soldater i armén, flottan och flygvapnet.
[redigera] Stående förband
[redigera] Stridsflyg
- 6 Lockheed P-3 Orion
- 5 Kaman SH-2G Seasprite helikoptrar (används av marinen)
- 3 Beechcraft King Air
- 2 Boeing 757 (transportversionen)
- 5 C-130H Hercules
- 14 UH-1H Iroquois
- 13 Pacific Aerospace CT-4E Airtrainer
- 5 Bell 47 Sioux helikoptrar
[redigera] Stridsfartyg
[redigera] Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 5 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 7 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 1 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 20 av 179 |
[redigera] Källor
- ^ Engelska Wikipedia, New Zealand
- ^ CIA - The World Factbook - New Zealand
- ^ Birds of the World, Lars Larsson, 2001, CD-rom
- ^ [a b] Phillip Bacon: En gyllene bildatlas, del 6, Folket i Bild, Stockholm
- ^ Royal New Zealand Air Force
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nya Zeeland.
|
|||||||||||||||||||
