Nynäs, Nynäshamn
- Uppslagsordet Nynäs gods leder hit. För slottet i Nyköpings kommun, se Nynäs, Nyköping.
Nynäs är en herrgård i Ösmo socken och Nynäshamns kommun i Södermanland. Gården som anlades redan på medeltiden är belägen vid det forna "Näset" och innanför den från havet inträngande och långsträckta Nynäsviken, samt väster om Nynäsgårds pendeltågsstation.
Innehåll |
Herrgården [redigera]
Manbyggnaden i nyklassicistisk stil uppfördes 1835 efter ritningar av Fredrik Blom åt Carl Gustav Adlercreutz. Den består av ett reveterat timmerhus i två våningar med branta tak och vindskupor. Byggnaden som har öppna vyer mot havssidan är omgiven av en vacker park. Därtill finns ett gårdskontor ritat av Magnus Isaeus, samt ekonomibyggnader från 1880-talet. Huset restaurerades 1941 under ledning av arkitekt Ivar Tengbom. Till herrgården hör även ett gårdskapell från 1600-talet, därefter ombyggt 1788 och 1912.[1] En liten ödekyrkogård finns utmed gamla landsvägen och strax norr om godsets infartsväg.
Ägostruktur [redigera]
Nynäs ägdes och beboddes på 1430- och 1440-talen av riksrådet och riddaren Gotskalk Bengtsson (Ulf eller Panter). Även hans sonson Arendt Bengtsson skrev sig 1459 till Nynäs. Godset tillhörde under 1500- och 1600-talen medlemmar av släkterna Bielke, Oxenstierna och Rosenstierna, under 1700- och 1800-talen medlemmar av släkterna Törnflycht, Wrede-Sparre, Wrangel, Armfelt och Adlercreutz. Efter friherre Carl Gustaf Adlercreutz' död 1883 inköptes Nynäs 1892 av professor Hjalmar Sjögren. Han tog initiativet till att bygga den villastad och uthamn till Stockholm, som bildade Nynäshamn i samband med Nynäsbanans tillkomst. Efter Hjalmar Sjögrens död 1922 behöll hans hustru Anna Sjögren Nynäs ytterligare fem år innan hon sålde vidare till godsägaren Anders Bergengren. 1930 blev generalkonsuln Axel Ax:son Johnson ny ägare till godset, såväl till Nynäsbanan och stora markområden. Hans dotter Mildred, gift von Platen, övertog godset 1968.[2]
Källor [redigera]
- Nynäs 1 i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1914)
Noter [redigera]
- ^ Kulturmiljöprogram för Nynäshamns kommun 1983, sid 237, Länsstyrelsen i Stockholms län, Peter Bratt och Rolf Källman
- ^ ”Dornhof-grenen egendomar i Sverige”. Svenska von Platen-föreningen. http://www.vonplatenforeningen.se/EgendomarDornhof.htm. Läst 16 augusti 2009.