Otto August Mankell

Från Wikipedia
(Omdirigerad från OA Mankell)
Otto August Mankell
Född21 juli 1838[1][2]
Göteborg[3], Sverige
Död26 juni 1885[1][2] (46 år)
Gångsätra
BegravdLidingö församlings kyrkogård[4]
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[1], målare, litograf, akvarellist
FöräldrarWilhelm August Mankell
Redigera Wikidata

Otto August Mankell, även kallad OA Mankell, född 21 juli 1838 i Göteborg, död 26 juni 1885Lidingö, var en svensk arkitekt, litograf och illustratör.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Han var son till pianofabrikören Wilhelm August Mankell och Margareta Igelström. Mankell studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och vid Konstakademiens byggnadsskolor 1858–1863 samt under studieresor till Danmark, Tyskland och Ryssland. Han anställdes som arkitekt vid överintendentsämbetet 1867 och blev samma år tillförordnad lärare i perspektiv och skugglära vid Konstakademien där han senare blev agré 1868 och ordinarie lärare 1879. Han medverkade i Konstakademien utställningar 1868 och 1870. Han gjorde sig känd som tecknare av kulturhistoriska stadsvyer från Visby, Stockholm och Göteborg varav några utgavs som litografiska färgtryck. Han medverkade med reportage och teckningar med arkitekturmotiv i Ny illustrerad tidning och Svenska Familj-Journalen. Mankell är representerad vid Göteborgs historiska museum och Tekniska museet i Stockholm.

Släkten Mankell härstammar ursprungligen från Tyskland. Den svenska familjegrenen kom i början av 1800-talet till Sverige. OA Mankells far, Vilhelm August Mankell, var född i Christiansfeld, Nordslesvig och kom på 1820-talet till Karlskrona. Därifrån flyttade han till Göteborg där han blev pianofabrikör och -reparatör.[5] Hans mor hette Margareta Igelström.

Mankell studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och vid Konstakademiens byggnadsskolor 1858-1863 samt under studieresor till Danmark, Tyskland och Ryssland. Han anställdes som arkitekt vid överintendentsämbetet 1867 och blev samma år tillförordnad lärare i perspektiv och skugglära vid Konstakademien där han senare blev agré 1868 och ordinarie lärare 1879. Han medverkade i Konstakademien utställningar 1868 och 1870. Han gjorde sig känd som tecknare av kulturhistoriska stadsvyer från Visby, Stockholm och Göteborg varav några utgavs som litografiska färgtryck. Han medverkade med reportage och teckningar med arkitekturmotiv i Ny illustrerad tidning och Svenska Familj-Journalen. År 1882 företog han studieresor till Ryssland, Tysklands och Danmark för att studera arkitektur.

Mankell svarade för restaurering av ett femtiotal kyrkor runt om i landet och nybyggnader så som Högås kyrka och Örja kyrka.[6] Han litograferade stora panoramautsikter över Stockholm, Göteborg och Visby. Till hans arbeten räknas även fyra stora planscher över svenska fältslag. Han gjorde även bilder till illustrerade tidningar, däribland Ny Illustrerad Tidning, där han 1871 tecknade en panoramabild över Hagaparken och dess planerade byggnader. 1873–1875 utgav han bildverket "Stockholm, akvarell-lithografier" och 1884 "Göteborg, 20 akvarell-lithografier".

Många av hans arbeten finns representerade på Nationalmuseum[7] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum[8], Värmlands museum, Stockholms stadsmuseum[9], Sjöhistoriska museet[10], Västergötlands museum[11], Marinmuseum[12], Järnvägsmuseet[13], Postmuseum[14], Upplandsmuseet[15], Malmö museum[16], Göteborgs stadsmuseum[17] och på Göteborgs konstmuseum[18].

På 1870-talet flyttade han till Lidingö, där han bodde till sin död 1885; han var ogift. Hans gravplats finns på Lidingö kyrkogård och hans gravsten bär inskriptionen "Vänner reste stenen".

Byggnader och stadsvyer[redigera | redigera wikitext]

Göteborgsbilder[redigera | redigera wikitext]

Stockholmspanoramat[redigera | redigera wikitext]

Otto August Mankells Stockholmspanorama skapades åren 1870 till 1871. I mitten syns Riddarholmen, till vänster Kungsholmen och till höger Södermalm
Otto August Mankells Stockholmspanorama skapades åren 1870 till 1871. I mitten syns Riddarholmen, till vänster Kungsholmen och till höger Södermalm

Till hans mest kända verk, som även uppmärksammades internationellt, hör hans stora, mycket detaljrika Stockholmspanorama från 1870–1871, som visar staden i ett 180 graders fågelperspektiv från en punkt högt över Riddarfjärden med vy mot ost. Sammanbindningsbanan hade just blivit invigd och finns med på Mankells illustration. Han tog även med en del framtida förändringar av Stockholm, exempelvis syns "Södra Uppfartsvägen" (numera Torkel Knutssonsgatan), som sprängdes fram först på 1890-talet. Perspektivet har vissa likheter med Heinrich Neuhaus panorama över Stockholm och det är möjligt att Mankell gjorde underlaget till Neuhaus' verk.[19]

Stockholmspanoramats litografi utfördes av litografen Alexander Nay efter Mankells skisser och teckningar. Originalet förvaras på Kungliga Biblioteket i Stockholm.

Delbilder från stockholmspanoramat[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Mankell, Otto August, läst: 17 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ FinnGraven.se, Otto August Mankell, läs online, läst: 30 december 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mankell, Otto August i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  6. ^ KulturNav: Mankell, Otto August
  7. ^ Nationalmuseum
  8. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  9. ^ Stockholms stadsmuseum
  10. ^ Sjöhistoriska museet
  11. ^ Västergötlands museum
  12. ^ Marinmuseum
  13. ^ Järnvägsmuseet
  14. ^ Postmuseum
  15. ^ Upplandsmuseet
  16. ^ Malmö museum
  17. ^ Göteborgs stadsmuseum
  18. ^ Göteborgs konstmuseum
  19. ^ Stockholm, en historia i kartor och bilder, sidor 116-117

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]