Ocal Waltz
Ocal Waltz var ett band i Göteborg åren 1986-1988. Bandet släppte singeln The Ocal Waltz och LP:n Them Empty Brains på skivbolaget Radium 226.05.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Ocal Waltz var ett band som med lätt avantgardiska pretensioner och inspirerade av för sin tid mer eller mindre experimentella band som Associates, Virgin Prunes, The Legendary Pink Dots och Tuxedomoon bildades 1985-86 i Göteborg av Mikael Andersson, Per Undenella, Hans Bally och, något senare, Anders Göransson samt Niklas Sundling. Per, Mikael och Niklas hade parallellt det mer experimentella bandet Throng Astir. Ocal Waltz upptäcktes 1986 av skivbolaget Radium 226.05 och singeln The Ocal Waltz släpptes i november. I början av 1987 lämnade Hans Bally bandet och Per Undenella tog över gitarren, vilket kan ha bidragit till bandets alltmer bisarra musikaliska inriktning. Ocal Waltz var vanligtvis propert och strikt klädda ("De har bytt läderkläderna mot tweed", Ulrich Hillebrand, Expressen 19 januari 1987) och kunde kännetecknas av en kombination av gravallvar och häcklande (själv-?) ironi. I mars 1987 medverkade bandet i SVT:s "Södra Station, en rockresa: Brytpunkt -87" med en liveupptagning av låten Croc Red Fun (om en röd krokodil, "It's funny / it's funny how he goes") från Errols i Göteborg i februari.
Bandet gick i början av 1987 genom en kortare period av kris: man förlorade sin replokal i Vidkärr för att Ica ovanpå klagade över att drickbackarna skakade; den nya lokalen på Mölndalsvägen var vattenfylld; och Anders och Per började fundera på att satsa på en duo och kanske samtidigt sno namnet Ocal Waltz. Av det projektet blev en konsert på Errols inför en publik på fem under namnet Amuse the Fuse. På våren började nytt material skrivas och under sommaren började så det första och enda albumet spelas in. Bandet hade under inspelningen av singeln av olika anledningar varit missnöjda med samarbetet med producenten Henryk Lipp och fullängdaren kom därför att produceras av dem själva med betoning på Mikael Andersson.
I augusti spelade Ocal Waltz på Hultsfredsfestivalen och en längre Sverigeturné bokades för hösten, men trummisen Anders Göransson hade drabbats av en så akut tinnitus att turnén ställdes in. Att använda hörselskydd hade aldrig föresvävat Anders som i replokalen ställts inför följande ultimatum: Antingen spelar du hårdare eller så får vi micka upp trummorna. En ny turné med ny trummis (Johan Mentzer, inlånad från bandet Eldarens hus) bokades tämligen snabbt och genomfördes jan-feb 1988 med delvis nyskrivet, mer lättillgängligt material. Men den ursprungliga turnén hade ställts in med kortast tänkbara varsel (en dag) och många som då kommit för att se bandet hade blivit sura och denna gång uteblev publiken på sina håll.
I februari 1988 släpptes äntligen den kraftigt försenade LP:n på Radium 226.05 - skivan hade varit klar sedan september men skivbolaget hade inte haft råd att släppa den tidigare - med ett låtmaterial som bandet nu upplevde något föråldrat, ett faktum som medlemmarna inte var sena att understryka i press. I recensionerna var vanliga jämförelsepunkter artister som Nick Cave och Foetus, men även Frank Zappa, Captain Beefheart och Pere Ubu som ingen i bandet hade hört. Skivan fick titeln Them Empty Brains som en hälsning "till publiken i Göteborg" (Per Undenella, "Bommen", P3 3 april 1988).
Ocal Waltz gjorde sin sista konsert på Radiumgalan på Kåren i Göteborg 21 maj 1988 och upplöstes kort därefter.
1989 var tanken att det nya band som Mikael Andersson och Anders Göransson - tillsammans med Fredrik Enqvist, Jan Sandahl och Tomas Feiner - bildat skulle ta namnet Ocal Waltz och så att säga vara en fortsättning på bandet. Efter protester från andra före detta Ocal Waltz-medlemmar drogs förslaget tillbaka och bandet tog istället namnet D.O.G. (skulle snart ändras till Anywhen). Det faktum att både Jan Sandahl och Fredrik Enqvist möjligen funnits med i olika tidiga konstellationer av vad som skulle komma att bli Ocal Waltz gavs en generös tolkning och ansågs vara tillräckligt för att en pressrelease 1990 skulle slå fast att "D.O.G. är Ocal Waltz med ny sångare".
1993 gjordes planer för en återförening av Ocal Waltz den 6 april på Kårhuskällaren. Göteborgs-Posten gjorde reklam för spelningen men efter att bandet konfererat om vilka låtar man skulle spela fick tidningen redan två dagar senare gå ut med att bandet ångrat sig.
2009 började dokumentärfilmaren Malcolm Noble (http://www.noblehaag.com/malcolm.html) filma material till en dokumentär om Ocal Waltz. Noble ville göra en film om ett band som en gång i tiden haft en period av - relativ - framgång. Projektet avbröts efter en diskussion bland de före detta bandmedlemmarna.
[redigera] Diskografi
- The Ocal Waltz // Hang On - Pretend Human - 7", Radium 226.05, 1986 (RA 020), producerad av Henryk Lipp, inspelad i Music A Matic studio
- Them Empty Brains - LP, Radium 226.05, 1988 (RA 034), producerad av Ocal Waltz, inspelad i Studio Lane
- In Gold We Trust - A Radium 226.05 Compilation, CD, Radium 226.05, 1988 (RACD 77) - låten "Them Empty Brains"
[redigera] Medlemmar 1986
- Per Undenella (f. Karlsson) sång, klarinett (Mole Session)
- Mikael Andersson (gift Tigerström) bas (Anywhen)
- Hans Bally gitarr (Mystikens vacuum, Mole Session)
- Niklas Sundling klaviatur (Life Ha Ha)
- Anders Göransson trummor (Mystikens vacuum, Life Ha Ha, Barusta)
[redigera] Medlemmar 1987
- Per Undenella sång, gitarr
- Mikael Andersson bas
- Niklas Sundling klaviatur
- Anders Göransson trummor
[redigera] Medlemmar 1988
- Per Undenella sång, gitarr
- Mikael Andersson bas
- Niklas Sundling klaviatur
[redigera] Källor
- Ocal Waltz i Svensk mediedatabas
- "Ocal Waltz går på känsla" i Göteborgs-Posten 20 februari 1988
- "Dansa en Ocal Waltz" i Slitz nr 5 1987
- Södra Station, en rockresa: Brytpunkt -87 (SVT 4 juni 1987) i Svensk Filmdatabas
