Offentlighet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Begreppet offentlighet saknar en entydig definition. I vanligt språkbruk avses de verksamheter och platser i ett samhälle som är tillgängliga för dess medborgare vilket står i kontrast till det privata [1]. I andra sammanhang kan offentligheten definieras som bärare av den allmänna opinionen men också som statlig representation[2].

Historik[redigera | redigera wikitext]

Olika definitioner av offentlighet härrör till olika historiska skeenden. Ursprunget ligger i de grekiska stadsstaterna där den gemensamma sfären polis kontrasterades mot det privata hushållet oikos. Polis var den plats där de fria männen genom handlandet uppvisade sina dygder och vann ära. Oikos, å andra sidan, var ekonomins spelrum, där kvinnorna och slavarna upprätthöll livets nödvändigheter.[3] På så vis utgjorde det privata oikos en förutsättning för männens handlande i det offentliga polis.[4] Under den europeiska medeltiden luckrade aristokratin upp gränserna mellan privat och offentligt. Den antika uppdelningen mellan ekonomi och politik försvann också i och med godsherrarnas makt över de livegna bönderna.[5] Begreppet offentlighet blir under den feodala medeltiden förknippat med aristokratins utsmyckningar samt gester och åtbörder. Att vara en offentlig person blev då synonymt med att vara ställföreträdare för en gudomlig makt.[6]

Modern offentlighet[redigera | redigera wikitext]

Det moderna offentlighetsbegreppet kopplas ofta samman med demokratins utveckling. I boken Borgerlig offentlighet pekar Jürgen Habermas ut 1700-talets upplysningstänkande som avgörande för den moderna förståelsen av offentligheten. Habermas kopplar samman offentligheten med den framväxande borgarklassen och menar att i och med detta uppstod det en ny samhällssfär vilket lade grunden för en diskursiv demokrati. Denna demokratimodell präglas av idén om det förnuftiga samtalet som medel för att skapa ett bättre samhälle. I människans villkor, Vita activa beskriver Hannah Arendt samma utveckling men menar att det skett en sammanblandning av kategorierna offentlig och privat. Istället för en politisk offentlighet har vi fått en social sfär där ”beteende” har ersatt ”handlandet”.[7]

Offentlighet och media[redigera | redigera wikitext]

Media spelar en avgörande roll i förmedlingen av det offentliga samtal som Habermas förespråkar. Habermas menar att i och med att medierna mer och mer agerar på marknadens villkor och att staten mer och mer reglerar ekonomin, så har offentlighetens sfär minskat. Det moderna offentlighetsbegreppet har därmed trängts undan till förmån för den medeltida betydelsen av offentlighet där det handlar om att representera en högre makt.[8]

Nutida forskning[redigera | redigera wikitext]

Nu pågående forskning kring begreppet offentlighet kretsar bland annat kring frågor om mångfalden inom politiskt deltagande[9], de nya sociala mediernas betydelse[10] och det offentliga samtalets status och kvalité.[11] I Hannah Arendts efterföljd har frågor om feminism och offentlighet diskuterats.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sve/offentlighet
  2. ^ Habermas, Jürgen (1984). Borgerlig offentlighet, s 6
  3. ^ Habermas, Jürgen. (1984) s 7
  4. ^ Habermas, Jürgen. (1984) s7. Arendt, Hannah(1998). Människans villkor, s 60
  5. ^ Habermas, Jürgen. (1984) §2, s 8 - 14
  6. ^ Habermas, Jürgen. (1984) s 10
  7. ^ Arendt, Hannah (1998) s 72
  8. ^ Garnham, N. (2001). ‘Public Sphere and the Media’. I International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences. Elsevier Science Ltd.
  9. ^ Fraser, Nancy (1992). "Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing Democracy" I Habermas and the Public Sphere. (Craig Calhoun, ed.). Cambridge, MA: MIT Press. 109-142.
  10. ^ Johansson, Bengt (2002). Medborgarna och den medialiserade politiken. SOM-rapport, Göteborgs Universitet, Göteborg
  11. ^ "public sphere"Dictionary of the Social Sciences. Craig Calhoun, ed. Oxford University Press 2002. Oxford Reference Online. Oxford University Press. Goteborg University Library.10 February 2009http://www.oxfordreference.com.ezproxy.ub.gu.se/views/ENTRY.html?subview=Main&entry=t104.e1369
  12. ^ Benhabib, Seyla (1992). Situating the self, gender, community and postmoderism in contemporary ethics. Polity Press, Cambrigde.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Uppslagsverk[redigera | redigera wikitext]

  • "public sphere"Dictionary of the Social Sciences. Craig Calhoun, ed. Oxford University Press 2002. Oxford Reference Online. Oxford University Press. Goteborg University Library.10 February 2009http://www.oxfordreference.com.ezproxy.ub.gu.se/views/ENTRY.html?subview=Main&entry=t104.e1369
  • Garnham, N. (2001). ‘Public Sphere and the Media’. I International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences. Elsevier Science Ltd.
  • Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sve/offentlighet

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

  • Fraser, Nancy (1992). ”Rethinking the public sphere: a contribution to the critique of actually existing democracy”. Habermas and the public sphere (1992): sid. 109-142.  Libris 11321459
  • Johansson, Bengt (2002). Medborgarna och den medialiserade politiken. SOM-rapport, Göteborg: Göteborgs Universitet
  • "public sphere" Dictionary of the Social Sciences. Craig Calhoun, ed. Oxford University Press 2002. Oxford Reference Online. Oxford University Press. Goteborg University Library.10 February 2009http://www.oxfordreference.com.ezproxy.ub.gu.se/views/ENTRY.html?subview=Main&entry=t104.e1369
  • Garnham, N. (2001). ‘Public Sphere and the Media’. I International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences. Elsevier Science Ltd.
  • Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sve/offentlighet

Se även[redigera | redigera wikitext]