Okean Elzy

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Okean Elzy
Океан Ельзи
Okean elzy moscow 06-12 stadium.jpg
Okean Elzy i Moskva, juni 2012.
Bakgrund Ukraina Lviv, Ukraina
Genre(r) Alternativ rock, poprock
År som aktiva 1994–2008, 2010–
Skivbolag Moon Records
Webbplats Okeanelzy.com
Medlemmar
Svjatoslav Vakartjuk
Denys Dudko
Miloš Jelić
Denys Hlinin
Tidigare medlemmar
Pavlo Hudimov
Jurij Chustotjka
Dmytro Sjurov
Petro Tjernjavskyj

Okean Elzy (ukrainska: Океан Ельзи, Okean El'zy) är en ukrainskt rockgrupp, bildad 1994 i Lviv. Okean Elzy leds av sångaren Svjatoslav Vakartjuk, som även skriver de mesta av gruppens text och musik. Han sjunger nästan alla texter på ukrainska (vilket är/varit ovanligt inom ukrainsk rock), men trots detta har gruppen blivit populär även utanför Ukraina. Okean Elzy har under ett antal år varit den mest framgångsrika ukrainska rockgruppen, och man har turnerat flitigt inte bara i Ukraina utan även i Ryssland, övriga Europa och Nordamerika.

Gruppens ledargestalt Vakartjuk har även förknippats med nationella ukrainska strömningar. Han satt ett år som ledamot i Ukrainas parlament och uttalar sig ofta i politiska eller sociala frågor. Okean Elzys låt "Majzje vesna" ('Nästan vår') spelades flitigt under orangea revolutionen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och första år (1994–99)[redigera | redigera wikitext]

Okean Elzy grundades i 1994 i Lviv i västra Ukraina. De två arbetslösa studenterna Svjatoslav Vakartjuk och Jurij Chustotjka satt i sin studentlägenhet i Lviv och diskuterade allt från fotboll (detta var under VM 1994) till musik. Efter sex månaders diskussioner kom duon på att det här med musiken faktiskt kunde bli något. Vakartjuk hade själv ingen tidigare musikalisk erfarenhet, mer än att han var musikfantast och själv komponerat några låtar för byrålådan. De första månaderna övade gruppen flera timmar per dag.[1]

Okran Elzys logotyp.

Många rykten har gått omkring bakgrunden till namnvalet, men enligt Svjatoslav Vakartjuk kom det helt enkelt till för det var ett vackert namn. Ursprungligen tänkte man kalla sig Okean (= 'Ocean'), men man insåg snart att namnet redan var upptaget. En av bandmedlemmarna föreslog tillägget Elzy (efter kvinnonamnet, Elsa/Elsy), vilket de andra tyckte klingade bra.[1]

Till en början bestod gruppen av sångaren Vakartjuk (även huvudsaklig låtskrivare), gitarristen Pavel Hudimov, basisten Chustotjka och trummisen Denys Hlinin. Musiken var till en början en blandning av pop och punk.

Deras första större spelning skedde 1995, när de deltog i en nyårskonsert i Lviv (framför stadens opera). Året efter fick de dessutom en hitlåt med sin "Novyy den" ('En ny dag'), som blev flitigt spelade på radiostationer i huvudstaden Kiev.[1] 1996 spelade Okean Elzy i europeiska festivalsammanhang tillsammans med Deep Purple.[2]

1998 lyckades en Kiev-producent övertala gruppen att själva flytta till Kiev,[1] för att bättre kunna etablera sig inom branschen. Möjligen hjälptes deras karriär av att sångarens far Ivan Vakartjuk, då rektor vid universitetet i Lviv, tidigare haft posten som ukrainsk utbildningsminister.[3]

September 1998 presenterades gruppens första musikvideo – "Tam de nas nema" ('Där vi inte är'). Den var då den första ukrainska musikvideon som syntes på ryska MTV och franska MCM. Senare under hösten kom debutalbumet med samma namn.[2] Albumet uppmärksammades för Vakartjuks känslosamma röst och eftertänksamma texter, och låtarna nådde snabbt högt på de olika topplistorna. Okean Elzy har beskrivits som det första ukrainska band som samtidigt nådde ut till både fans av pop och rock.[3]

Från och med sommaren 1999 syntes Okean Elzy återkommande på större ryska musikfestivaler.[2] Samma år gjorde de spelningar i London, på inbjudan av lokalt bosatta ukrainare.[1]

Okean Elzy har deltagit i flera stora "protestkonserter" på Självständighetstorget i Kiev – både under orangea revolutionen och Euromajdan.

"Guldperioden" (1999–2004)[redigera | redigera wikitext]

Februari 2000 släpptes gruppens andra album – Jananebibuv ('Jagvarihimlen'). Det kom ut samtidigt på två skivbolag, ukrainska Nova Records och Moskva-baserade Real Records,[2] och har av Svjatoslav Vakartjuk beskrivit som albumet där gruppens stil definierades.[4] Strax efter albumets utgivning blev keyboardisten Dmytro Sjurov del av gruppen, vilket gjorde det som ibland betecknas som Okean Elzys "gyllene sättning" fullständig.[3] Gruppens popularitet även i Ryssland förstärktes av att två dess låtar under året hördes på den ryska storfilmen Bröder 2.[3]

Tredje studioalbumet, Model, publicerades våren 2001. Samtidigt genomförde bandet en större turné.[2]

Arbetet med Okean Elzys fjärde studioalbum Supersymetrija avslutades tidigt 2003. Även det albumet samordnades med en större konsertturné. I december samma år påbörjade man en ny turné, den här gången en akustisk sådan.[2] Albumet kännetecknades av ett mer "pompöst" rocksound, i stil med Queen och liknande 1970-talsgrupper.[3]

Supersymetrija blev samtidigt det sista albumet med den klassiska Okean Elzy-sättningen. Under de kommande två åren lämnade tre av medlemmarna bandet, i första hand efter att ha angett "kreativa skiljaktligheter" gentemot bandledaren. Vakartjuk byggde dock upp bandet på nytt, med basisten Deny Deudko, keyboardisten Miloš Jelić (från Serbien) och gitarristen Petro Tjernjavskyj. Därefter har Okean Elzy dock kommit att än mer förknippas med sin ledargestalt. Den nybildade gruppen satsade nu på ett än mer ambitiöst sound och socialt orienterade texter. Gruppen var också delaktig i Orangea revolutionen, där deras låt "Majzje vesna" ('Det är nästan vår') kom att bli en av den rörelsens "ledmotiv".[3]

Framgångsrik nystart (2005–07)[redigera | redigera wikitext]

Det flitiga turnerandet har lett till att Okean Elzy befäst sin roll som Ukrainas mest framgångsrika rockgrupp. 2005 års Gloria sålde omgående (enligt skivbolaget inom sex timmar från skivsläpp) platina i hemlandet.[2] Året efter genomförde man en stor turné i Ryssland, Västeuropa och Nordamerika.

April 2007 kom gruppens sjätte studioalbum Mira. Det hade fram till utgivningsdagen förbeställts i 170 000 exemplar, vilket garanterade även detta album en platinaskiva. Vid turnén runt Ukraina besöktes 27 städer, där konserterna sammanlagt sålde över 140 000 biljetter.[2]

Två sabbatsår (2008–09)[redigera | redigera wikitext]

2008 och 2009 låg verksamheten i gruppen nere. Detta sammanföll med andra aktiviteter, framför allt för gruppens ledarfigur Svjatoslav Vakartjuk. Han satt 2007–08 som parlamentsledamot och producerade 2008 sitt första soloalbum. Dessutom passade han på att avsluta sina avbrutna universitetsstudier med en examen i teoretisk fysik.[4][5]

Konsert i Moskva februari 2012.

Senaste åren (2010–)[redigera | redigera wikitext]

Våren 2010 återkom Okean Elzy från sina två sabbatsår med albumet Dolce vita. Den ett år långa konsertturnén täckte 70 orter i Ukraina samt delar av Ryssland, övriga Europa och Nordamerika.[2] Albumet sas vara inspirerat av Fellinis film med samma namn. I ett "pretentiöst" uttalande typiskt för honom sa Vakartjuk sa att han såg bilder ur filmen i sitt inre under låtskrivandet, och även musiken på albumet kritiserades för sin pretentiösa karaktär. Gruppens ibland högtravande och poetiskt känslomässiga musikstil beskrevs av vissa som "tråkig".[3]

2013 kom albumet Zemlja. I april samma år meddelades att gruppens gitarrist Petro Tjernavskyj lämnar gruppen, efter "artistiska" meningsskiljaktligheter.[6]

Vid 2014 års turnerande planerades besök på orter i Tyskland, Polen, Litauen, Lettland, Ryssland samt Ukraina. Maj- och junikonserterna i Ukraina – arrangerade i form av stora arenakonserter – genomfördes under banderollen "Okean Elzy – 20 years together". Av de tiotalet ryska konserterna under mars och april stod dock den 20 mars minst sex stycken som avlysta (på bandets officiella webbplats).[7] Rysslandsdelen inträffade samtidigt med Krimkrisen 2014 och de förstärkta spänningarna mellan Ryssland och Ukraina. 22 april var även övriga ryska konserter avlysta.[8]

Konserten den 31 mars avlystes redan den 28 mars; ingen officiell orsak fanns, men flera ledande ryska politiker hade då föreslagit att ukrainska band med kopplingar till Euromajdan eller andra "anti-ryska" aktiviteter skulle förbjudas från turnerande i Ryssland.[9] Svjatoslav Vakartjuk svarade redan samma dag med ett meddelande på sin Facebook-sida, där han påpekade att han hade Anton Tjechov som favoritförfattare och haft en judisk flickvän, samt att två Okean Elzy-medlemmar är serber och en rysk-tatar.[10]

Efter vårens separatistiska ockupationer av Donetsk och Luhansk oblast ställdes även arenakonserten i Donetsk in. Däremot genomfördes motsvarande evenemang i Lviv (31 maj), Dnipropetrovsk (7 juni) och Charkiv (14 juni). Denna delen av turnén avslutades den 28 juni, då FK Tjornomorets Odessas arena besöktes.[11] Dessförinnan hade gruppen den 21 juni i det närmaste fyllt Kievs olympiastadion; den fyra timmar långa konserten samlade enligt uppgift 70 000 åskådare, och gruppens sångare Vakatjuk tog tillfället i akt att framföra ett budskap om fred och ukrainsk enighet.[12] Som förband på de ukrainska konserterna hade Okean Elzy dessutom valt ut Fortaliza, en rockgrupp från Horlivka i östra Ukraina (Donetsk oblast).[13]

Konsert (med Svjatoslav Vakartjuk) i Charkiv 2008.

Solokarriärer[redigera | redigera wikitext]

De tidigare medlemmarna Juriy Chustotjka och Dmytro Sjurov bildade 2004, tillsammans med den belgiskfödde musikern och filmregissören Louis Franck, indiebandet Esthetic Education. Pavlo Hudimov bildade 2005 ett eget band med namnet Hudimov, och han startade även ett eget galleri.

Svjatoslav Vakartjuk gav 2008 respektive 2011 ut två album i eget namn, även om delar av bandet deltog i produktionerna. Det första albumet, Vnotji ('På natten') blandade jazz, folkmusik, indie och reggae.[3] Albumet från 2011 bar det europeiskt klingande namnet Brjussel (Bryssel).

Stil och betydelse[redigera | redigera wikitext]

Okean Elzy inspirerades i begynnelsen inte så mycket av rysk rock, som de flesta andra ukrainare av samma generation. Gruppen startade sin bana i västukrainska Lviv, men genom senare medlemsomsättning har den blivit mer internationell – bland annat med en medlem (minst) från Serbien (Miloš Jelić). I en intervju från 2010 menade Svjatoslav Vakartjuk att den förenande influensen i gruppen var The Beatles. Andra inspirationskällor har varit Led Zeppelin (bas/trummor), Freddie Mercury (sången), Rolling Stones och Radiohead.[4] Vakartjuks röstbehandling har beskrivits som en lätt tremulerande tenorröst, vilket används till låttexter om förlorad kärlek och ödets ironier.[1]

Sångaren Svjatoslav Vakartjuk (här i Lviv 2009) är bandets ledargestalt. Han har även haft en kortare karriär som politiker.

Okean Elzy räknas som den mest framgångsrika ukrainska rockgruppen.[14] Sedan starten har sångaren och låtskrivaren Svjatoslav Vakartjuk varit bandets ledarfigur, och han skriver det mesta av gruppens material. Till skillnad från många andra ukrainska sångare sjunger Vakartjuk på ukrainska och inte ryska. Valet av ukrainska var också ett medvetet sätt att skilja ut sig från alla andra ryskspråkiga rockgrupper i det före detta Sovjet.[1] Trots detta har man haft stora framgångar även i andra före detta sovjetrepubliker. Man har genomfört flera turnéer även i övriga delar av Europa och i Nordamerika.

Gruppen och dess ledare i politiken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svjatoslav Vakartjuk

Vakartjuk har visat ett stort socialt och politiskt intresse. Detta ledde bland annat till att Okean Elzy 2004 aktivt deltog i den "orangea revolutionen", genom att framträda inför de demonstrerande massorna på Självständighetstorget i Kiev. September 2005 utsåg FN:s utvecklingsprogram Vakartjuk till goodwill-ambassadör för ukrainsk ungdom, en roll han innehade fram till september 2007. Han hade dessförinnan blivit utsedd till "hedersambassadör för ukrainsk kultur" (2003) och hedersrådgivare till Ukrainas president i ungdomsfrågor (2005).[15]

Vid det extra parlamentsvalet hösten 2007 blev Vakartjuk också invald till Verchovna Rada som nummer 15 på listan för valalliansen Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock, det vill säga som ett av de så kallade orangea partierna. September 2007 inträdde Vakartjuk som folkdeputerad (parlamentsledamot), och han var samtidigt medlem av radans utskott för yttrandefrihet. Han trädde september 2008 tillbaka från sin politikerroll, enligt honom själv på grund av den politiska situationen.

Vakartjuk har dock fortsatt att uttala sig i politiska och ukrainska frågor. Vintern 2014 deltog Okean Elzy på Självständighetstorget i Kiev i samband med Euromajdan-demonstrationerna.[16] I mars samma år intervjuades han av CNN, där han menade att den orangea revolutionen bara handlade om politik medan kampen 2014 var en fråga om moral och mänskliga rättigheter.[14]

Jubileumsturnén 2014 innehöll med ett antal stora arenakonserter, inklusive en den 21 juni på Kievs olympiastadion.
Okean Elzy i Moskva, mars 2008. Från vänster: Petro Tjernjavskyj, Denys Hlinin, Svjatoslav Vakartjuk, Denys Dudko, och Miloš Jelić.
Miloš Jelić, Vladimir Opsenitsa och Svjatoslav Vakartjuk, i Kiev 2013.
Den östukrainska rockgruppen Fortaliza agerade förband åt Okean Elzy på 2014 års arenaturné runt Ukraina.

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande medlemmar[redigera | redigera wikitext]

  • Svjatoslav Vakartjuk (Святослав Вакарчук): sång (1994–)
  • Denys Hlinin (Денис Глінін): trummor (1994–)
  • Denys Dudko (Денис Дудко): bas (2004–)
  • Miloš Jelić[a] (Мілош Єліч): klaviatur (2004–)
  • Vladimir Opsenitsa (Владімір Опсеніца): gitarr (2013–, endast live)

Tidigare medlemmar[redigera | redigera wikitext]

  • Jurij Chustotjka (Юрій Хусточка): bas (1994–2004)
  • Dmytro Sjurov (Дмитро Шуров): klaviatur (2000–2004)
  • Pavlo Hudimov (Павло Гудімов): gitarr (1994–2005)
  • Petro Tjernjavskyj (Петро Чернявський): gitarr (2005–13)

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Album[redigera | redigera wikitext]

2003 – Tvij format (Tvій формат, 'Ditt format') – akustiskt liveframträdande
2006 – 1221 – samlingsalbum

Singlar[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Född i Jugoslavien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Woronowycz, Roman (2002): "An irascible Skrypka and a late-blooming Elzy dominate rock scene". Ukrweekly.com (The Ukrainian Weekly, January 27, 2002, No. 4, Vol. LXX). Läst 21 mars 2014. (engelska)
  2. ^ [a b c d e f g h i] "History". Okeanelzy.com. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  3. ^ [a b c d e f g h] Matoshko, Alexandra (2014-03-18): "‘Dolce Vita’ from Okean Elzy". Kyivpost.com. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  4. ^ [a b c] Campbell, Neil: " The Sweet Life for Okean Elzy". Whatson-kiev.com. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  5. ^ ”Ukrainian rock band "Okean Elzy"”. Ukraine-insight.com.ua. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  6. ^ "News about Okean Elzy's changes". Okeanelzy.com, 2013-04-11. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  7. ^ "Tour dates". Okeanelzy.com. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  8. ^ "Tour dates". Okeanelzy.com. Läst 22 april 2014. (engelska)
  9. ^ Interfax Ukraine (2014-02-28): "Okean Elzy cancels St. Petersburg gig". Kyivpost.com. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  10. ^ chornajuravka (2014-02-28): "Okean Elzy responds to St. Petersburg concert ban threat". Euromajdanpr.com. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  11. ^ "Past concerts". Okeanelzy.com. Läst 18 juli 2014. (engelska)
  12. ^ "«Okean Elzy» charms NSC «Olimpiyskiy»". Nsc-olimpiyskiy.com.ua, 2014-06-22. Läst 18 juli 2014. (engelska)
  13. ^ Shevchenko, Daryna (2014-06-26): "The warm-up for Okean Elzy band ". Kyivpost.com. Läst 18 juli 2014. (engelska)
  14. ^ [a b] "Speaking Up for Ukraine". Cnn.com, 2014-03-07. Läst 20 mars 2014. (engelska)
  15. ^ "UN Goodwill Ambassadors in Ukraine". Un.org.ua. Läst 22 mars 2014. (engelska)
  16. ^ Philipey, Roman (2013-12-14): "Okean Elzy perform in support of Euromaidan protests in Kiev". Demotix.com. Läst 20 mars 2014. (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]