Okome församling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Okome församling
Församling
Okome gamla kyrka med prästgården år 1890
Okome gamla kyrka med prästgården år 1890
Land  Sverige
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Kontrakt Falkenbergs kontrakt
Län Hallands län
Kommun Falkenbergs kommun
Folkmängd 1 080 (2012-12-31)[1]
 - män 542 (2012-12-31)[1]
 - kvinnor 538 (2012-12-31)[1]
Församlingskod 138217
Pastoratskod 081506
Webbplats: Officiell webbplats

Okome församling är en församling i Vessige pastorat i Falkenbergs kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län.


Innehåll

Administrativ historik[redigera]

Församlingen har medeltida ursprung och omnämns tidigast år 1177.

Församlingen var till 1962 moderförsamling i pastoratet Okome, Köinge och Svartrå. Från 1962 till 2006 annexförsamling i pastoratet Vessige, Askome, Alfshög, Okome , Svartrå och Köinge.[2] 2006 införlivades i församlingen Köinge församling och Svartrå församling samtidigt som de tre andra församlingarna samlades i Vessige församling och församlingen är därefter annexförsamling i pastoratet Vessige och Okome.[3]

Kyrkor[redigera]

Okome gamla kyrka vid slutet av 1700-talet, efter teckning av prosten A.P. Widberg

Series pastorum[redigera]

Kyrkoherdar[redigera]

Kyrkoherdeboställe var Prästgården i Okome by.

  • Jørgen, omnämnd 1528
  • Andreas Matthiæ, utnämnd 1572
  • Laurentius Abrahami Lund, omnämnd 1624 – 1651
  • Marcus Theodori Lubinus , omnämnd 1659 – 1677
  • Petrus Suenonius Revigius, utnämnd 1677 (blev kyrkoherde i Morup)
  • Jens Pedersen Falchovius , 1677 – 1691
  • Johannes Erici Ahlström, 1691 – 1703
  • Otto Rasmusson Nordtman, 1703 – 1707
  • Lars Ottonis Nordtman, 1707 – 1727
  • Lars S. Ahlman[4], 1728 – 1746
  • Reinhold Johan Barck, 1748 – 1771
  • Johan Lindman[5], 1772 – 1796
  • Anders Petersson Widberg, 1797 – 1825
  • Johan Christian Billingdahl, 1826 – 1848
  • Johan Carlsson, 1849 – 1884
  • Emanuel Högrelius, 1884 – 1915 (tidigare komminister här, se nedan)
  • Georg Weibull, 1917 – 1932
  • Orvar Nelson, 1933 – 1961 (blev komminister här, se nedan)

Den 1 januari 1962 drogs tjänsten in i och med att Okome församling över gick från att vara moderförsamling till att bli annexförsamling i Vessige pastorat

Komminstrar[redigera]

Komministerboställe var fram till 1930-talet Prästgården i Magård och från och med 1962 i Prästgården i Okome by.

  • Georgius Lindbergh, omnämnd 1694
  • Magnus Hallenstedt, omnämnd under 1720-talet (blev kyrkoherde i Vallda)
  • Magnus Andreæ Roselius, 1728 – 1733 (blev kyrkoherde i Hunnestad)
  • Hans J. Nordtman, 1733 – 1744
  • Nils Grimbeck, 1745 – 1767 (blev kyrkoherde i Breared)
  • Johan Elfvensten, 1767 – 1808
  • Paul Frans Drantz[6], 1808 – 1828
  • Sven Comstedt, 1829 – 1862 (blev kyrkoherde i Landvetter)
  • Sven August Olsson, 1862 – 1866 (blev komminister i Sexdrega)
  • Lars Ysander, 1866 – 1869 (blev kyrkoherde i Drängsered)
  • Emanuel Högrelius, 1870 - 1887 (blev kyrkoherde här, se ovan)
  • Reinhold Cervin[7], 1888 - 1896 (blev kyrkoherde i Halmstad)
  • Gustaf Wetterberg, 1896 - 1932
  • Gustaf Albert Gustafsson, 1933 - 1936 (blev kyrkoadjunkt i Gamlestads församling)
  • Sven Björck, (vikarie) 1936 - 1942 (blev kyrkoadjunkt här, se nedan)


Åren 1936 - 1942 uppehölls tjänsten med vikarie för att år 1942 formellt ändras till kyrkoadjunktur, men återupptogs 1962 i och med att Okome blev en del av Vessige pastorat

  • Orvar Nelson, 1962 (tidigare kyrkoherde här, se ovan)
  • Karl-Wilhelm Hagman, 1962 - 1967 (blev kyrkoherde i Hunnestad)
  • Erik Gislén[8], 1967 - 1999
  • Tord Mårtensson, 1999 - 2010 (blev kyrkoherde i Skatelöv)

Kyrkoadjunkter[redigera]

Kyrkoadjunkterna var med något undantag bosatta i Köinge socken.

  • Sven Björck, 1942 - 1945 (tidigare vikarierande komminister här, se ovan)
  • Hans Siverbo, 1945 - 1953 (blev kyrkoherde i Skee)
  • Gotthard Samdell, 1953 - 1954 (blev komminister i Länghen)
  • Gerhard Jansson, 1954 - 1958 (blev kyrkoadjunkt i Kville)
  • Henrik Nelson[9], 1960 - (blev komminister i Ödeborg)

Tjänsten drogs in under mitten av 1960-talet

Se även[redigera]

Referenser[redigera]

Litteratur[redigera]

  • Norborg, Knut (1949). Göteborgs stift 1885-1949. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap 
  • Norborg, Knut (1964). Göteborgs stift 1950-1964. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap 
  • Skarstedt, C.W. (1948). Göteborgs stifts herdaminne. (Ny upplaga utgiven av Knut Norborg under medverkan av Sigvard Öhrvall) 

Fotnoter[redigera]

  1. ^ [a b c] ”Församlingsfolkmängd efter kön 31 december 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2012A01x/be0101tab5forsaml12.xls. Läst 24 april 2013. 
  2. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012. 
  3. ^ ”Ändringar i församlingsindelningen 2000-2013” (Excel-fil). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/forsandr00-13_1129.xls. Läst 30 december 2012. 
  4. ^ Kyrkoherde Ahlman var far till politikern och vice presidenten i Vasa hovrätt Per Zacharias Ahlman
  5. ^ Kyrkoherde Lindmans son Salomon L. (1779-1834) blev farfar till statsministern Arvid Lindman
  6. ^ Komminister Drantz var svärfar till den beryktade förfalskaren Petter Stenberg
  7. ^ Reinhold Cervin var far till olympiske guldmedaljören i gymnastik Andreas Cervin
  8. ^ Erik Gislén är son till professorn i Zoologi Torsten Gislén
  9. ^ Henrik Nelson var son till teologie hedersdoktorn och författaren Gösta Nelson vilken i sin tur var bror till kyrkoherden Orvar Nelson (se ovan)


Externa länkar[redigera]