Ola Magnell

Från Wikipedia
Ola Magnell
Ola Magnell på Trästockfestivalen 2011.
FödelsenamnNils Olaus Lennart Karl Petersson
Född20 januari 1946
Skälby gård, Kalmar
Död6 februari 2020 (74 år)
Tunby, Smedstorps socken, Tomelilla kommun, Skåne
GenrerPop, rock, visa, progg
RollSångare, låtskrivare, producent
InstrumentGitarr, munspel
År som aktiv19722020
SkivbolagMetronome, Satellite Records, Viskwa, EMI, WM Sweden
Webbplatswww.magnell.nu
Utmärkelser

Nils Olaus Lennart Karl Magnell,[1] känd som Ola Magnell, ursprungligen Petersson, född 20 januari 1946[2]Skälby gård i Kalmar, död 6 februari 2020 i Tunby i Smedstorps socken utanför Tomelilla,[3][4] var en svensk sångare, låtskrivare och gitarrist. Bland hans mer kända låtar finns "Påtalåten", "Kliff" och "Tomma tunnor".

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Magnell studerade vid Lunds universitet, och sedan 1970–1971 vid Journalisthögskolan i Göteborg. Redan under gymnasietiden hade han börjat uppträda som trubadur. Så småningom började han skriva egna sånger i spåren av 60-talets visrenässans, influerad av tidig 60-talsrock och samtida amerikanska singer/songwriters. Magnell började sin bana som textförfattare åt bland andra Siw Malmkvist och Lill Lindfors.[5]

Musikerkarriär[redigera | redigera wikitext]

Han skivdebuterade 1974 med LP:n Påtalåtar efter att 1973 ha lanserat "Påtalåten" på singel. Hans andra album, Nya perspektiv, blev en succé och sålde guld. Några av hans mer kända låtar är "Påtalåten" (1972), "Kliff" (1975), "Rulltrappan" (1977), "Tomma tunnor" (1981), "Trasten" (1983) och "Bruten vinge" (2003). Flera av sångerna har sjungits in av andra artister, bland annat på hyllningsalbumet Påtalåtar – en hyllning till Ola Magnell (2005). LP:n Nya perspektiv toppade den svenska albumlistan under ett par veckor våren 1976.

År 2018 utgav han den sammanfattande boken Ord och inga visor: låtlyrik 1973–2013.[6]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Magnell var son till jordbrukaren Viktor Hugo Petersson (1894–1960) och filosofie kandidat Aina Birgit Ingeborg Magnell (1909–1996). Han var sambo med översättaren[7] Vera Lindh[8] (född 1946),[9][10] syster till musikern Björn J:son Lindh.

Ola Magnell är begravd på Södra kyrkogården i Kalmar.[11]

Stil[redigera | redigera wikitext]

Ola Magnell brukar räknas till proggrörelsen, även om han inte tillhörde denna rörelses mest politiska gren. Han tillhörde också ett kommersiellt skivbolag, Metronome, för vilket han kritiserades av proggrörelsen. Texterna i Magnells sånger var heller inte så "plakatpolitiska" som förväntades av musikrörelsens företrädare. Ordkonstnären Magnell drogs mer åt det existentiella och melankoliska hållet, men den vassa politiska kritiken var ändå närvarande.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Ola Magnell i Skellefteå 2011 på Trästockfestivalen.

Album[redigera | redigera wikitext]

Singlar[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jutefors, Jan (2001-02-16): "Magnell, Ola (f. 1946)". Anbytarforum. Läst 10 april 2013.
  2. ^ Magnell, N Ola L K, låtskrivare, rocktrubadur, Täby i Vem är det, sid 737, 1993
  3. ^ SvD 6 februari 2020: Ola Magnell är död – blev 74 år, läst 6 februari 2020
  4. ^ https://www.expressen.se/noje/artisten-och-latskrivaren-ola-magnell-ar-dod/
  5. ^ Ola Magnell i Nationalencyklopedin
  6. ^ Magnell, Ola (2018). Ord och inga visor: låtlyrik 1973-2013. Göteborg: Lindelöws bokförlag. Libris 22273901. ISBN 9789187291975 
  7. ^ Vera Lindh på Libris. Åtkomst 26 december 2013.
  8. ^ Magnell hyllas av de unga Svd Kultur 26 april 2010. Åtkomst 26 december 2013.
  9. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
  10. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  11. ^ FinnGraven
  12. ^ ”Ola Magnell får Frödings lyrikpris”. Barometern. 9 augusti 2017. https://www.barometern.se/kultur-o-noje/ola-magnell-far-frodings-lyrikpris/. Läst 23 februari 2020. 
  13. ^ ”Ola Magnell får minnespris”. Svenska Dagbladet/TT. 24 februari 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/ola-magnell-far-minnespris. Läst 24 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]