Olavskors

Från Wikipedia
Olavskors används bland annat i den norska militära utmärkelsen Krigskorset.

Olavskors är beteckningen på kors med koppling till Olav den helige. Flera olika korsformer går under beteckningen Olavskors och förbindelsen till traditionen om helgonkungen varierar.

Olavskorset i Olavsmärket[redigera | redigera wikitext]

Det är klöverbladskorset, som det förekommer i Olavsmärket, som oftast omtalas som Olavskorset. I Olavsmärket är korset, symbolen för kristendomen, avbildat tillsammans med två yxor, nationalhelgonet Olav den heliges martyrredskap. Med bakgrund i Olavsmärket som nationell symbol betecknas i enklare sammanhang klöverbladskorset bara som "Olavskorset". Detta innebär dock inte att klöverbladskorset i alla sammanhang bör tydas som Olavskors. Klöverbladskorset er en allmänt förekommande form av kors inom heraldiken, och har i många sammanhang ingen koppling till Olav den helige eller helgontraditionen.

Olav den helige levde under förheraldisk tid och förde själv ingen vapensköld. Det är inte heller känt om han använde någon bestämd form av kors. Korsen som kopplas till helgonkungen är en del av legenden kring Olav den helige, och tillkom långt efter hans död.

Vapnet med klöverbladskorset och de två yxorna var det norska katolska ärkestiftets vapen. Den förste som använde detta vapen var Erik Walkendorf, ärkebiskop i Nidaros 1510-1522.[1] Under ärkebiskop Walkendorf och efterföljaren Olav Engelbrektsson (1523–1537) präglades också norska mynt med klöverbladskorset och yxorna.[2]

Olavsmärket är idag Norska kyrkans officiella vapen.[3]

Olavskorset i ordensinsignier och medaljer[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsmärket på milsten för pilgrimsleden i Hamar.

Hela Olavsmärket ingår sedan 1905 i ordenskedjan för Sankt Olavs Orden.[4] Klöverbladskorset, benämnt som "Olavskorset", används ensamt i Krigskorset, instiftat 1941.[5] Olavskorset är det centrala motivet i Kungliga norska förtjänstorden, instiftad 1985.[6] Också Militärkorset, instiftat 2005, använder klöverbladskorset.[7]

Pilgrimsmärkets Olavskors[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsmärket består av en valknut, som en symbol för en sevärdhet, och ett kors med tre utböjda spetsar i korsändarna. Korsformen i pilgrimsmärket omtalas som Olavskors. Symbolen används för att markera platser på pilgrimsleden till Trondheim, som har dokumenterad anknytning till den medeltida traditionen om pilgrimsfärd till Olav den heliges skrin i Nidarosdomen.[8]

Olavskors i kommunheraldiken[redigera | redigera wikitext]

Verdals kommunvapen.

Flera norska kommuner har Olavskors i sina kommunvapen.

Verdal kommun för som vapen "på rød bunn et gull kors, utbøyd og tilspisset".[9] Motiver är hämtat från bilder ur Olav den heliges liv och död på ett altarbord från omkring år 1300, som ursprungligen fanns i Haltdalens stavkyrka, men som idag bevaras i Nidarosdomen. Verdals kommunvapen omtalas ibland som "Olavskorset".

Nord-Trøndelag fylke för som vapen "på sølv bunn et utbøyd gull kors".[10] Motivet är valt med tanke på att Heimskringla anger att Olav den helige i slaget vid Stiklestad bar en vit sköld med ett gult kors:[11] "Kong Olav var kledd slik at han hadde en forgylt hjelm på hodet og et hvitt skjold, der det hellige kors var innlagt med gull".[12]

Nasjonal Samlings märke[redigera | redigera wikitext]

Nasjonal Samling antog vid bildandet 1933 en partisymbol bestående av ett kors i en cirkel, ett solkors. Det var oenighet i NS om symbolen. För den kristvänliga delen av partiet var det viktigt att solkorset användes som en symbol för Olav den helige. I partilitteraturen kallades solkorset ofta för "Olavskorset".[13] För den okristna delen av partiet var korset en symbol för kristendomen och det betonades att symbolen var onordisk.[14] De senare vann striden och hänvisningarna till Olavsmärket försvann till fördel för solkorset.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Olavskors, 1 juni 2009.
  1. ^ Trætteberg, Hallvard: Norske by- og adelsvåben, Oslo: Kaffe Hag Aktieselskab, 1933.
  2. ^ Skaare, Kolbjørn: Norges mynthistorie, Oslo: Universitetsforlaget, 1995, band 1, sid. 109–111 och band 2, sid. 39–40.
  3. ^ "Den norske kirkes våpen", Norska kyrkan (bokmål)
  4. ^ Den Kongelige norske Sankt Olavs orden 1847-1947, utgett av ordenskansliet vid O. Delphin Amundsen, Oslo: Grøndahl & Søns Forlag, 1947, sid. 32.
  5. ^ Krigskorsets statutter[död länk], Forsvarsnett (bokmål)
  6. ^ Statuttar for tildeling av Fortenstordenen, Kongehuset (bokmål)
  7. ^ "Ny dekorasjon" Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., Forsvarsnett (bokmål)
  8. ^ Håndbok for Pilegrimsleden Arkiverad 26 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine., Riksantikvaren (bokmål)
  9. ^ Forskrift om herredsvåpen og flagg, Verdal kommune, Nord-Trøndelag, Lovdata (bokmål)
  10. ^ Forskrift om fylkesvåpen og fylkesflagg, Nord-Trøndelag, Lovdata (bokmål)
  11. ^ "Fylkesvåpenet"[död länk], Nord-Trøndelag fylkeskommune (bokmål)
  12. ^ Olav den helliges saga, Hemskringla, 213 Arkiverad 13 september 2006 hämtat från the Wayback Machine., Wikisource (bokmål)
  13. ^ NorgesLexi Arkiverad 19 april 2009 hämtat från the Wayback Machine., uppslagsord «Solkors» (bokmål)
  14. ^ Høidal, Oddvar K.: Quisling: En studie i landssvik, Oslo: Universitetsforlaget, 1988, sid. 165