Olfers silveryxa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För en annan pärlemorfisk Argyropelecus affinis, se Pärlemorfisk (djur).
Olfers silveryxa
Faroese stamp 547 hatchet fish.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Drakfiskartade fiskar
Stomiiformes
Familj Pärlemorfiskar
Sternoptychidae
Släkte Argyropelecus
Art Olfers silveryxa
A. olfersi
Vetenskapligt namn
§ Argyropelecus olfersi
Auktor Cuvier, 1829[1]
Synonymer
Argyropelecus olfersi (Cuvier, 1829)
Hitta fler artiklar om djur med

Olfers silveryxa (Argyropelecus olfersi) är en liten djuphavsfisk i ordningen drakfiskartade fiskar som lever i Atlanten och södra Stilla havet och har flera lysorgan på undersidan av kroppen. Den kallas också pärlemorfisk,

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Olfers silveryxa har en kort, hög, silverfärgad kropp med stora, uppåtriktade ögon samt stor mun med underbett och långa tänder. Utmed ryggen löper ett smalt, mörkt band. Längs huvudets undersida och buken finns ett flertal stora lysorgan.[2] Den har en benkam framför ryggfenan, och en lång, låg fettfena bakom den.[3] Arten blir upp till 9 centimeter lång.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten finns i Atlanten från Island och nordnorska kusten via Medelhavet och Kanarieöarna till Sydafrika. Finns även i södra Stilla havet mellan 30° och 50°S.[4] Går sällsynt in till Bohuslän, men leker inte där.[2]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Lever pelagiskt på 200 till 800 meters djup under dagen, högre upp (100 – 600 m) under natten. Livnär sig av mindre kräftdjur och småfisk.[4]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Litet är känt om fortplantningen, men honan tros lägga omkring 1 000 stycken 0,5 mm stora ägg.[5] Larverna är pelagiska på ett djup av 100 till 300 m, och får sina lysorgan vid en längd mellan 16 och 17 mm.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Argyropelecus olfersii (Cuvier, 1829)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=622706. Läst 2010-12-18. 
  2. ^ [a b] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 78. ISBN 91-518-4572-5 
  3. ^ Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 107. ISBN 91-518-3505-3 
  4. ^ [a b c d] Lunna, Susan M. (2010-10-06). Argyropelecus olfersii (Cuvier, 1829)” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=5097. Läst 2010-12-18. 
  5. ^ Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 358. ISBN 91-1-844202-1