Oljedådra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oljedådra
Camelina sativa eF.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kålordningen
Brassicales
Familj Korsblommiga växter
Brassicaceae
Släkte Dådror
Camelina
Art Oljedådra
C. sativa
Vetenskapligt namn
§ Camelina sativa
Auktor (L.) Crantz, 1762
Hitta fler artiklar om växter med

Oljedådra (Camelina sativa (L) Crantz) är en i Sverige sällsynt åkerväxt. Den är ettårig, fåbladig, enkel eller upptill grenig, omkring 50 cm hög.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Hos släktet Camelina är skidan päronformig och öppnar sig på det sättet, att sprötet avfaller jämte valvlerna (och således ej kvarsitter på skiljeväggen som hos andra släkten inom familjen korsblommiga växter (Brassicaceae). Skidan hos denna och alla de andra släktena i familjen är en kort skida (silicula), det vill säga högst tre gånger så lång som bred. Groddens rotanlag är ryggliggande.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapliga[redigera | redigera wikitext]

  • Camelina foetida/fœtida (Bergeret) Fr
  • Camelina glabrata (Fritch, 1897 ex N W Zinger)
  • Camelina linicola HF Schimp & Spenn
  • Camelina macrocarpa (Wierzb ex Rchb) Soó
  • Myagrum sativum (L., 1753-05-01) Föråldrat, ej internationellt accepterat numera.

Svenska trivialnamn[redigera | redigera wikitext]

  • Dårlin (I Närke)[2]
  • Döbast (i Östergötland[3]
  • Döbesta (i Östergötland[3]
  • Dövest (i Östergötland[3]
  • Döra[1]
  • Hö-käring, [4]
  • Hör-kärring [5]
  • Lindotter [4]
  • Lindådra, lindodra.[4]
    (Numera anser man lindådra vara den liknande underarten Camelina alyssum.)
  • Vildlin [4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Oljedådra inkom som kulturväxt under bronsåldern och har sedan spritts över södra och mellersta Skandinavien och södra Finland. Den förekommer även i stora delar av Centraleuropa och delar av Asien samt numera också på sina håll i Nordamerika, men är inte ursprunglig där. (Se utbredningskarta [2])

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Oljedådra ses bland vårsäd, men ännu mer i linåkrar, där den anses som ett svårt ogräs.[4]

Den är köld- och torkahärdig och kan därför odlas genom såväl vårsådd som höstsådd. Vegetationsperioden är kort, och skörd kan ske redan efter 3 månader.

Oljedådran har små anspråk på mark; mager, sandig mark går bra, men näringstillskott i form av kvävegödsling med 100 kg/ha kan vara lämpligt. Växten nöjer sig med ett minimum av markbearbetning i form av plöjning, harvning etc och blir därför i jämförelse med andra energigrödor billig i produktionen. Utbytet är 20 – 35 dt/ha.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Redan under bronsåldern användes oljedådran som matväxt, främst i Småland. Man har hittat förkolnade frön på boplatser runtom i Sverige, bland annat har hela 197 exemplar anträffats vid en småländsk boplats vid Gunnarstorp, ett antal som är alltför hög för att den skulle kunna anta att det rör sig om frön från växter som funnits på platsen. 35 exemplar har hittats i Skåne vid Fosie IV, medan "bara" 20 stycken frön hittades i Elestorp i Halland. Dessa tre områden är för övrigt de landskap där den förekommer mest.

Oljedådra har i Sverige ibland odlats för oljepressning ur fröna. I Östeuropa odlas den ännu mer allmänt. "12 kappar frön (omkring 60 liter) giva 4 kannor (10,5 liter) olja".[6]

Oljan har i Sverige förr använts både i lampor och som matolja.

Sedan sekelskiftet 2000 har försök gjorts att framställa bränsle för dieselmotorer av oljan. Förhoppningar finns att detta p g a att oljedådran är så lättodlad, ska kunna bli ekonomiskt konkurrenskraftigt gentemot andra energigrödor.

Dieselbränsle framställt av oljedådra har bättre kallstartegenskaper än motsvarande bränsle baserat på rapsolja.

Oljedådreolja är snabbtorkande, och lämpar sig därför väl som råvara vid framställning av fernissor och lacker.

Förväxlingsarter[redigera | redigera wikitext]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Camelina, sammansatt av grekiska förleden khamai = låg och λίνον (linon) = linje, lina, vilket även är det latinska namnet på vanligt lin (Linum usitatissimum)
  • Sativa, av latin sativum = odlat
  • Myagrum, av grekiska myagra = musfälla. Motivet för detta Linnés namnval är oklart.
  • Hör är ett gammalt namn för lin; ordet besläktat med hår;[5] linets fibrer liknar hårstrån.
  • Kärring i negativ bemärkelse syftar på att oljedådra anses vara ogräs, när den förekommer i linodlingar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Dodra, doddra, dådra i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  2. ^ [a b c] Dodra i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  3. ^ [a b c] Döbast i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  4. ^ [a b c d e] Lin-dodra, Camelina foetida i Nordisk familjebok (första upplagan, 1885)
  5. ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 288 [1]
  6. ^ Svensk Botanisk Tidskrift

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Engelska Wikipedia
  • Tyska Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]