Olof Bergqvist

	Biskop; Olof Bergqvist
	Olof Bergqvist (1936)
Kyrka	Svenska kyrkan
Stift	Luleå stift
Period	1904–1938
Efterträdare	Bengt Jonzon
Prästvigd	12 juni 1892 i Karlstad
Biskopsvigd	10 april 1904 av Martin Johansson i Luleå domkyrka
Född	24 september 1862; Brunskogs socken, Värmlands län
Död	20 oktober 1940 (78 år); Luleå domkyrkoförsamling, Norrbottens län

För justitierådet med samma namn, se Olof Bergqvist (justitieråd).

Bergqvist, längst till höger, i en deputation från högern i Norrbotten som 1936 uppvaktade ordföranden i försvarsutskottet, Axel Pehrsson-Bramstorp.

Olof Bergqvist, född 24 september 1862 i Brunskogs socken, Värmland, död 19 oktober 1940 i Luleå,^[1] var en svensk präst och biskop i Luleå stift.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter avlagd teologie kandidatexamen vid Uppsala universitet 1892 prästvigdes Bergqvist i Karlstad samma år och blev 1896 kyrkoherde i Gällivare församling. Redan 1904 utnämndes han till Luleå stifts förste biskop, och hade denna tjänst fram till år 1938.

Som biskop verkade Olof Bergqvist aktivt mot så kallad rasblandning bland fjällsamer, skogssamer och svenskar. I sitt herdabrev från 1904^[2] framförde han tanken att "lapparna" som stam skulle dö ut om de fick för mycket undervisning.^[3] I detta syfte tog han initiativ till nomadskolan 1913, och samarbetade med Herman Lundborg vid Statens institut för rasbiologi.

Han blev teologie doktor 1907, och var riksdagsledamot i första kammaren för Norrbottens läns valkrets 1912–1921 samt Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets 1922–1938. Han tillhörde första kammarens nationella parti, från 1935 högerpartiet. Bergqvist var även ordförande i kommittén angående de kyrkliga konsistoriernas omorganisation, samt från 1916 ledamot av statsutskottet. På Bergqvists initiativ tillkom 1907 folkskollärarseminariet i Luleå. År 1912–1939 ledde han frimurarlogen Ultima Thule i Luleå. Han deltog även i arbetet med en översättning av Nya testamentet till samiska. Bergqvist blev psalmdiktare 70 år gammal då han skrev psalmen Nu stunden är kommen, o saliga fröjd, som finns med både i 1937 års och 1986 års svenska psalmbok.

Olof Bergqvist hade en gata uppkallad efter sig i Gällivare, men på grund av omvärdering av hans åsikter och kopplingar till rasbiologiska instiutet kom gatans namn 2022 att ändras till Agda Rösselsgatan efter FN-ambassadören Agda Rössel (1910–2001) som härstammar från byn Kilvo i Gällivare kommun.^[4]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Olof Bergqvist var far till författaren Stina Aronson (1892–1956).^[5] Han gifte sig 1893 med Hanna Norbäck (1868–1947),^[6]^[7] och de fick dottern Anna (1894–1975), gift med företagsledaren Tage Thomasson.^[8]

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Nu stunden är kommen, o saliga fröjd, nr 128 1937 års psalmbok och nr 475 i Den svenska psalmboken 1986.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Riddare av Carl XIII:s orden, 1919.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 404-405
Bortom ödelandet : en studie i Stina Aronsons författarskap. Symposion 2003.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ ”Olof Bergqvist, (art av Edv Rodhe.)”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18653. Läst 26 mars 2017.
^ Bergqvist, Olof (1904). Herdabref till prästerskapet och läroverkslärarne i Luleå stift. Luleå. Libris 8854405
^ Bergqvist, Olof. Herdabref till prästerskapet och läroverkslärarne i Luleå stift. Läst 30 maj 2022. ”' Hvad nomadlapparna angår, har erfarenheten gifvit vid handen, att det icke länder dem till fromma, om man söker bibringa dem någon högre civilisation. De böra få lära allt hvad de för sitt nomadiserande lif och sin renskötsel kunna hafva behof af att veta samt blifva undervisade i kristendomens grundsanningar. Men att rifva upp deras bokliga undervisning till det mått som i de fasta folkskolorna meddelas, vore att påskynda stammens utdöende såsom nomader och nyttiga samhällsmedlemmar. Detta vare dock icke sagdt i den meningen, att de fasta folkskoleanstalter, som äro inrättade för lapska barns undervisning, skulle vara öfverflödiga eller böra indragas. Men enligt mitt förmenande böra lärjungarne vid dessa skolor förnämligast tagas bland de bofasta skogs- och fiskarelapparnas barn. För de nomadiserande lapparnas barn åter bör kateketundervisningen i kåtorna vara det normala. Den stora svårigheten är blott att få kompetente kateketer. Men detta är en svårighet, som måste öfvervinnas"”
^ Linus Nilsson (27 maj 2022). ”Biskop kopplad till rasbiologiskt institut tas bort från gatunamn i Gällivare – här är nya namnet”. svt Nyheter / Norrbotten. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ifragasatt-biskopsgata-i-gallivare-far-nytt-namn.
^ "Biskopen och hans okända dotter", Leif Larsson
^ Bergqvist, Olof, biskop, Luleå i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1925 / s 66.
^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ THOMASSON, TAGE E, direktör, Hbg i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 822.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Olof Bergqvist i Libris

[1] ”Olof Bergqvist, (art av Edv Rodhe.)”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18653. Läst 26 mars 2017.

[2] Bergqvist, Olof (1904). Herdabref till prästerskapet och läroverkslärarne i Luleå stift. Luleå. Libris 8854405

[3] Bergqvist, Olof. Herdabref till prästerskapet och läroverkslärarne i Luleå stift. Läst 30 maj 2022. ”' Hvad nomadlapparna angår, har erfarenheten gifvit vid handen, att det icke länder dem till fromma, om man söker bibringa dem någon högre civilisation. De böra få lära allt hvad de för sitt nomadiserande lif och sin renskötsel kunna hafva behof af att veta samt blifva undervisade i kristendomens grundsanningar. Men att rifva upp deras bokliga undervisning till det mått som i de fasta folkskolorna meddelas, vore att påskynda stammens utdöende såsom nomader och nyttiga samhällsmedlemmar. Detta vare dock icke sagdt i den meningen, att de fasta folkskoleanstalter, som äro inrättade för lapska barns undervisning, skulle vara öfverflödiga eller böra indragas. Men enligt mitt förmenande böra lärjungarne vid dessa skolor förnämligast tagas bland de bofasta skogs- och fiskarelapparnas barn. För de nomadiserande lapparnas barn åter bör kateketundervisningen i kåtorna vara det normala. Den stora svårigheten är blott att få kompetente kateketer. Men detta är en svårighet, som måste öfvervinnas"”

[4] Linus Nilsson (27 maj 2022). ”Biskop kopplad till rasbiologiskt institut tas bort från gatunamn i Gällivare – här är nya namnet”. svt Nyheter / Norrbotten. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ifragasatt-biskopsgata-i-gallivare-far-nytt-namn.

[5] "Biskopen och hans okända dotter", Leif Larsson

[6] Bergqvist, Olof, biskop, Luleå i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1925 / s 66.

[db-7] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

[väv-8] THOMASSON, TAGE E, direktör, Hbg i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 822.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]