Olof Bergqvist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Olof Bergqvist
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Luleå stift
Period 19041938
Efterträdare Bengt Jonzon

Prästvigd 12 juni 1892 i Karlstad
Biskopsvigd 10 april 1904 av Martin Johansson i Luleå domkyrka
Född 24 september 1862 i Brunskogs socken
Död 20 oktober 1940 i Luleå

Olof Bergqvist, född 24 september 1862 i Brunskogs socken, Värmland, död 19 oktober 1940 i Luleå[1], biskop i Luleå. Han prästvigdes i Karlstad 1892 och blev 1896 kyrkoherde i Gällivare. Redan 1904 utnämndes Bergqvist till Luleå stifts förste biskop och var det ända till år 1938. Han har även en gata uppkallad efter sig i Gällivare.

Han blev teologie doktor 1907 och var riksdagsledamot i första kammaren för Norrbottens läns valkrets 1912-1921 samt Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets 1922-1938. Han tillhörde första kammarens nationella parti, från 1935 högerpartiet. Bergqvist var även ordförande i kommittén angående de kyrkliga konsistoriernas omorganisation, samt från 1916 ledamot av statsutskottet. På Bergqvists initiativ tillkom 1907 folkskollärarseminariet i Luleå.

Han deltog även i arbetet med en översättning av Nya testamentet till samiska.

Bergqvist blev psalmdiktare 70 år gammal då han skrev en pingstpsalm.

Han blev far till författaren Stina Aronson 1892 och gifte sig 1893 med Hanna Norbäck (1868–1947).[2][3] Dottern Anna (1894–1975), som var född i äktenskapet, gifte sig med företagsledaren Tage Thomasson.[4]

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 404-405
  • Bortom ödelandet : en studie i Stina Aronsons författarskap. Symposion 2003.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ Bergqvist, Olof, biskop, Luleå i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1925 / s 66.
  3. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  4. ^ THOMASSON, TAGE E, direktör, Hbg i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 822.