Olof Celsius den äldre

Från Wikipedia
Olof Celsius den äldre
Olof Celsius den äldre. Kopparstick utfört av Jacob Gillberg.
Född19 juli 1670[1][2]
Uppsala församling[2], Sverige
Död24 juni 1756[1][2] (85 år)
Uppsala församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningSpråkvetare, universitetslärare, orientalist[2], klassisk filolog[2], runolog, botaniker, historiker, teolog[2], präst[2], filosof
Befattning
Kyrkoherde, Börje församling (1707–1727)[3]
Uppsala universitets rektor
Uppsala universitets rektor
Uppsala universitets rektor
Kyrkoherde, Vaksala församling (1727–1736)[3]
Uppsala universitets rektor
Domprost, Uppsala domkyrkoförsamling (1736–1756)[3]
Uppsala universitets rektor
Uppsala universitets rektor
Uppsala universitets rektor
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnMagnus von Celse (f. 1709)
Margareta Celsia Björck (f. 1710 och 1709)
Olof Celsius den yngre (f. 1716)[4]
FöräldrarMagnus Nicolai Celsius[2][3]
Sara Edmundsdotter Figrelia
SläktingarNils Celsius (syskon)
Johan Celsius (syskon)
Redigera Wikidata

Olof Celsius den äldre, född 19 juli 1670 i Uppsala, död 24 juni 1756, var en svensk botaniker, språkforskare, runforskare och präst. Han var Sveriges första bryolog. Han var gift med Margareta Insulander och far till Olof Celsius den yngre och Magnus von Celse.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olof Celsius var son till naturvetenskapsmannen och språkforskaren Magnus Nicolai Celsius och Sara Edmundsdotter Figrelia, och bror till astronomen Nils Celsius, Anders Celsius far. Han studerade sporadiskt vid Uppsala universitet då han hade ekonomiska svårigheter, och kunde fullfölja sin utbildning endast genom Karl XI:s frikostighet. Efter sin magisterpromotion företog han en utrikes resa, som uträcktes till Italien.

Efter hemkomsten utnämndes han 1699 till adjunkt vid filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet, och blev 1703 professor i grekiska, hans huvudämne. Han blev professor i orientaliska språk 1715, professor i teologi från 1727 samt domprost från 1736. Hans främsta insatser var att samla mossor och vara en inspirationskälla till Carl von Linné, dateringen av de flesta av Sveriges runstenar och motståndet mot den uppblommande göticism som Olof Rudbeck den äldre initierat. Kritiken mot Rudbeck grundade sig på runornas ålder och ursprung. Hans främsta meningsmotståndare var Erik Julius Björner, som upprördes av hans kritiska synpunkter.

De arbeten som gjorde Celsius berömd i Europa var ett verk i två delar över växter i Bibeln, Hierobotanicon sive de plantis sacræ scripturæ (1745–1747), samt utgivandet av faderns tolkning av hälsingerunorna i Oreades Helsingicæ (1710) samt den postumt utgivna De runis Helsingicis observationes quædam (1771). Som hans främsta runoligiska arbete bör dock nämnas Monumenta quædam sveo-gothica suis temporibus reddita (1726–1733). Han invaldes 1739 som ledamot nummer 25 av Kungliga Vetenskapsakademien, samma år som den bildades, och samma år som hans brorson Anders Celsius valdes in. Han var även en av de ledande personerna inom det lärda samfund, Bokvettsgillet, som senare utvecklades till Uppsala Vetenskapssocietet.

Auktorsnamnet Celsius kan användas för Olof Celsius den äldre i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hierobotanicon (1745–47)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Olof d.ä. Celsius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 3, 1845, s. 260-263, läst: 1 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Olof d.y. Celsius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Petrus Elvius
Uppsala universitets rektor
Ht 1711
Efterträdare:
Daniel Lundius
Företrädare:
Carl Lundius
Inspektor för Värmlands nation
1714–1756
Efterträdare:
Lars Benzelstierna
Företrädare:
Johan Upmarck Rosenadler
Inspektor för Uplands nation
1717–1756
Efterträdare:
Johannes Amnell
Företrädare:
Johan Palmroot
Uppsala universitets rektor
Ht 1718
Efterträdare:
Daniel Lundius
Företrädare:
Olof Rudbeck den yngre
Uppsala universitets rektor
Ht 1724
Efterträdare:
Daniel Djurberg
Företrädare:
Eric Alstrin
Uppsala universitets rektor
Ht 1730
Efterträdare:
Johan Reftelius
Företrädare:
Samuel Klingenstierna
Uppsala universitets rektor
Ht 1737
Efterträdare:
Johan Reftelius
Företrädare:
Johan Reftelius
Uppsala universitets rektor
Ht 1738
Efterträdare:
Anders Celsius
Företrädare:
Johan Ihre
Uppsala universitets rektor
Vt 1746
Efterträdare:
Lars Hydrén