Olof Thörnell

Från Wikipedia
Olof Thörnell
Olof Thörnell
Information
SmeknamnLM (lustmördaren)[1]
Född19 oktober 1877
Trönö församling, Sverige
Död25 juli 1977 (99 år)
Uppsala, Sverige
BegravningsplatsUppsala gamla kyrkogård
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1897–1950
GradGeneral
BefälÖverbefälhavaren (1939-1944)
UtmärkelserSerafimerorden
Svärdsorden
Vasaorden
Tyska örnens orden
Finlands Vita Ros’ orden
Oranien-Nassauorden m.m.
RelationerGösta Thörnell (bror)

Olof Gerhard Thörnell, född 19 oktober 1877 i Trönö församling i Hälsingland, död 25 juli 1977 i Uppsala, var en svensk militär (general) och Sveriges förste överbefälhavare (åren 1939–1944).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thörnell iklädd uniform, med sina ordnar och dekorationer. Thörnell bär bland annat kraschanen för den Nazistiska Tyska örnens orden. (1944).

Efter mogenhetsexamen den 17 maj 1895 vid Norra Latin i Stockholm avlade Thörnell officersexamen 1897 och placerades därefter som underlöjtnant (10 december 1897) och sedan löjtnant (7 december 1900) på Upplands regemente. Den 7 juli 1906 utexaminerades Thörnell från Krigshögskolan (KHS) och placerades som aspirant vid Generalstaben. Han blev kapten vid Generalstaben 10 juni 1910. Åren 1911-1915 var han lärare vid KHS.[2] År 1915 lämnade Thörnell Generalstaben för trupptjänst som kapten vid Älvsborgs regemente. Efter ett par år på fältet återvände han till Generalstaben där han steg i graderna; 27 november 1917 blev han major och den 19 augusti 1921 överstelöjtnant.

Verksam vid Upplands infanteriregemente (I 8) 1924, överstelöjtnant och tillförordnad chef Gotlands infanteriregemente (I 27) 1926. Den 24 augusti 1926 utnämndes Thörnell till överste och chef för Vaxholms grenadjärregemente. Den 1 januari 1928 blev han militärbefälhavare på Gotland.[förtydliga] 1931 inspektör för Trängen. Den 28 december 1933 utnämndes han till generalmajor och blev inspektör för infanteriet. Den 1 juli 1936 blev han generallöjtnant och chef för Försvarsstaben, den 8 december 1939 överbefälhavare och 1 januari 1940 general. Han tog avsked från aktiv stat den 1 april 1944 och efterträddes av Helge Jung. Thörnell var chef för Gustaf V:s stab den 10 mars 1944 till kungens död den 29 oktober 1950.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Thörnell var son till kyrkoherden Per Thörnell och Gerhardina (Dine) Margareta Lindgren. Brodern var professor Gösta Thörnell.[2] Han gifte sig i Skållerud den 1 oktober 1904 med Anna Henrika Halling (1883-1972). De fick fyra barn: Gerhard (1905-1940), Barbro (1908-1992), Ulla (1914-2011) och Per (1918-1990).[3] Thörnell ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Omdömen[redigera | redigera wikitext]

Thörnell hade en kärv och sarkastisk framtoning och kallades allmänt LM (lustmördaren) inom Försvarsstaben.[1] Thörnells tid som ÖB präglades av flera stora eftergifter till Tyskland och Thörnell själv ansågs allmänt vara tyskvänlig.[4] Thörnell kritiserades av bland annat Torgny Segerstedt för att han 7 oktober 1940 mottog storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wieds hand med ordensbrev undertecknat av Hitler.[5]

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Olof Thörnells gravvård på Uppsala gamla kyrkogård.

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Militärtjänstgöring[redigera | redigera wikitext]

Källa:[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Andolf, Göran; Hugemark, Bo, red (1992). I orkanens öga: 1941 - osäker neutralitet. Stockholm: Probus. sid. 275. Libris 7762902. ISBN 91-87184-14-1 
  2. ^ [a b c d e f g h] Lagerström, Sten, red (1968). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1969. Stockholm: Norstedt. sid. 959. Libris 3681519. https://runeberg.org/vemardet/1969/0975.html 
  3. ^ [a b] ”Olof Thörnell – Sveriges överbefälhavare under krigsåren – föddes i Trönö”. Artiklaronotiser.wordpress.com. 17 september 2010. http://artiklaronotiser.wordpress.com/2010/09/17/olof-thornell-sveriges-overbefalhavare-under-krigsaren-%E2%80%93-foddes-i-trono/. Läst 6 juli 2011. 
  4. ^ Frick, Lennart W.; Rosander, Lars (2004). Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media. sid. 138. Libris 9501112. ISBN 91-85057-11-8 
  5. ^ [a b] Andolf, Göran; Hugemark, Bo, red (1992). I orkanens öga: 1941 - osäker neutralitet. Stockholm: Probus. sid. 243. Libris 7762902. ISBN 91-87184-14-1 
  6. ^ [a b c] Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1955. sid. 352. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1955/0352.html 
  7. ^ ”845 (Sveriges statskalender / 1925)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1925/0851.html. Läst 13 december 2017. 
  8. ^ ”16 (Sveriges statskalender / 1931. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1931bih/0016.html. Läst 13 december 2017. 
  9. ^ ”9 (Sveriges statskalender / 1940. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0009.html. Läst 13 december 2017. 
  10. ^ ”Vasaorden m/1772”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/vasaorden-m1772/S-AM/AM.003285?classification=703&classification_system=OU&search_context=1&count=253&pos=18. Läst 21 mars 2012. 
  11. ^ ”Minnesmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/minnesmedalj/S-AM/AM.003294?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&page=2&count=51&pos=24. Läst 21 mars 2012. 
  12. ^ ”Minnesmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/minnesmedalj/S-AM/AM.003296?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=19. Läst 21 mars 2012. 
  13. ^ ”Minnesmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/minnesmedalj/S-AM/AM.003295?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&page=2&count=51&pos=25. Läst 21 mars 2012. 
  14. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003288?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=14. Läst 21 mars 2012. 
  15. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003293?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=8. Läst 21 mars 2012. 
  16. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003289?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=21. Läst 21 mars 2012. 
  17. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003286?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=20. Läst 21 mars 2012. 
  18. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003292?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=9. Läst 21 mars 2012. 
  19. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003290?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=16. Läst 21 mars 2012. 
  20. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003287?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=15. Läst 21 mars 2012. 
  21. ^ ”Förtjänstmedalj”. Digitaltmuseum.se. http://www.digitaltmuseum.se/things/frtjnstmedalj/S-AM/AM.003291?query=Olof+Gerhard+Th%C3%B6rnell+&search_context=1&count=51&pos=7. Läst 21 mars 2012. 
  22. ^ Berghman, Arvid (1949). Nordiska riddareordnar och dekorationer.. Skrifter / utgivna av Riksheraldikerämbetet, 99-2298099-1 ; 2. Malmö: J. Kroon, Malmö ljustrycksanst. sid. 107. Libris 1388795 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Försvarsstabschef
1936-1939
Efterträdare:
Axel Rappe
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Sveriges överbefälhavare
1939-1944
Efterträdare:
Helge Jung
Företrädare:
Carl August Ehrensvärd
Chef för H.M. Konungens stab
1944-1950
Efterträdare:
Hugo Cederschiöld