Olov Jonason

Från Wikipedia
Olov Jonason
FöddBengt Emil Olov Jonason
12 augusti 1919
Vallentuna, Stockholms län
Död9 oktober 2007 (88 år)
Köpingsvik, Kalmar län
YrkeFörfattare, översättare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam19431995
PriserSvenska Akademiens översättarpris (1974)
Elsa Thulins översättarpris (1978)
Erik Wellanders språkvårdspris (1981)
Letterstedtska priset (1987)

Bengt Emil Olov Jonason, född 12 augusti 1919 i Vallentuna, Stockholms län,[1] död 9 oktober 2007 i Köpingsvik, Kalmar län, var en svensk författare och översättare.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jonasons debutbok, novellsamlingen Parabellum (1943), skildrade den svenska beredskapsmiljön med grym saklighet och kall ironi, influerad av amerikanska författare som Carl Sandburg, Ernest Hemingway och William Saroyan. Boken hyllades av kritikerna, men kom att bli Jonasons enda skönlitterära verk. Han var därefter verksam som översättare av huvudsakligen engelskspråkiga författare, bland andra John Steinbeck, Erskine Caldwell, Iris Murdoch, Graham Greene, William Faulkner, Leonard Cohen och Kurt Vonnegut. I mindre utsträckning översatte han också från norska, danska och tyska.[2]

Jonason var även verksam som litteraturkritiker i Aftontidningen, Dagens Nyheter, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Social-Demokraten och Svenska Dagbladet.[1] Han var medlem av Bibelkommissionen 1973–1981 och blev hedersdoktor vid Stockholms universitet 1982.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Parabellum (Stockholm: Bonnier, 1943)

Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Axel Liffner, ”Översättaren och samvetet”, Aftonbladet 12 juli 1954. Omtryckt i Axel Liffner, 12 + 1: samtal med svenska översättare (Ruin, 2013), s. 41–44

Källor[redigera | redigera wikitext]