Olsztyn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 53°47′N 20°29′Ö / 53.783°N 20.483°Ö / 53.783; 20.483
Olsztyn
Allenstein
Stad
Olsztyn gamlastan
Olsztyn gamlastan
POL Olsztyn flag.svg
Flagga
POL Olsztyn COA.svg
Stadsvapen
Land  Polen
Ermland-Masurien Ermland-Masuriens vojvodskap
Koordinater 53°47′N 20°29′Ö / 53.783°N 20.483°Ö / 53.783; 20.483
Area 88,328 km²
Folkmängd 175,420 (2011)
 - tätort 2,000
Befolkningstäthet 2 invånare/km²
Ledare Jarosław Kielar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 10-001, 11–041
Olsztyns läge i Polen
Red pog.svg
Olsztyns läge i Polen
Webbplats: http://www.olsztyn.eu
Olsztyn

Olsztyn är en stad i nordöstra Polen, belägen vid Masuriska sjöarna. Olsztyn har ca 175 241 invånare. Kommunen har en areal på 87,89 km². Olsztyn är en huvudstad av Warmińsko-Mazurskie vojvodskap. Före 1945 var detta en tysk stad, och hette då Allenstein.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Allenstein växte fram runt den borg om anlades här av Tyska Orden 1348-70.[1]


Under första världskriget ägde de enda striderna på Tysklands mark, under hela kriget, rum i närheten av Allenstein. Två ryska arméer trängde in i Ostpreussen från öster och söder (någon polsk stat fanns inte mellan åren 1795 och 1918) i slutet av augusti 1914 (cirka tre veckor efter att kriget hade brutit ut). Den lokale befälhavaren ville då utrymma hela Ostpreussen till en linje väster om floden Weichsel, vilket inte accepterades av krigsledningen i Berlin. Den tyska 8:e armén under general Paul von Hindenburg lyckades dock genom att utnyttja det redan 1914 goda tyska järnvägsnätet att fullständigt krossa den ena inträngande armén och kasta ut den andra, som även den drabbades av stora förluster. En vecka in i september 1914 var Allenstein och Ostpreussen åter befriat från tsarens trupper. Hela processen då tyskarna kastade ut ryssarna (varav krossandet av den ena inträngande ryska armén ägde rum just utanför Allenstein) fick namnet Slaget vid Tannenberg efter ett annat historiskt slag, som stod 1410.

Efter första företogs folkomröstningar i området, då Polen rest krav på närområdet då järnvägen mellan Danzig och Warszawa passerade här, och befolkningen på landsbygden till hälften utgjordes av slaviska masurer. Dessa kände sig dock kulturellt närmare besläktade med den tyska befolkningen än den polska, särskilt den protestantiska befolkningen och vid folkomröstningen erhöll en fortsatt tysk nationstillhörighet 98 % av rösterna.[2]

Under andra världskriget klarade Allenstein sig länge undan skador,och bombades inte av USA och Storbritannien, men när röda armén startade sin slutoffensiv den 14 januari 1945 kunde de tyska försvararna inte alls stå emot. Allenstein blev bland de första tyska städer som erövrades av Sovjetunionen.

Liksom resten av Ostpreussens befolkning som överlevde andra världskriget blev stadens innevånare utsatta för etnisk rensing och tvångsförflyttades till väster om floden Oder.

Även stadens nya polska "ersättare" var av Stalin utsatta för samma övergrepp, Sovjetunionens gränser flyttades till den gräns som fastställdes vid det nazist-kommunistiska mötet den 23 augusti 1939, då Tysklands och Sovjetunionens utrikesministrar , Joachim von Ribbentrop och Molotov bland annat delade upp Polen, Danzig, Estland, Lettland, och Litauen inklusive Memelområdet samt Finland mellan sina båda diktaturer. Finland stod dock emot Sovjetunionen och förlorade efter kriget endast delar av sitt territorium till Sovjet. Hitler lurade dock Stalin och anföll Sovjetunionen den 22 juni 1941. Men när Tyskland slutligen förlorade kriget vidhöll Sovjetunionen under Potsdamkonferensen att behålla de Baltiska staterna och östra delen av Polen. Ostpreussen delades mellan den nya kommunistiska polska lydstaten och Sovjetunionen. Allenstein hamnade på den polska delen, och fick samtidigt sitt nuvarande namn. Den nya befolkningen kom från de östra delarna av Polen, som i sin tur besattes av ryssar, vitryssar och ukrainare. Och även dessa var mer eller mindre tvångsförflyttade inom Sovjetunionen.

Förbundsrepubliken Tyskland har två gånger formellt avsagt sig alla anspråk på Preussens gamla ursprungsland. Dels under tiden republiken kallades Västtyskland, och åter efter att den tidigare kommuniststaten DDR (Östtyskland) uppgick i Förbundsrepubliken den 3 oktober 1990.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ [2]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]