Olympe de Gouges

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olympe de Gouges.
Avrättningen av Olympe de Gouges

Olympe de Gouges, född Marie Gouze 7 maj 1748 i Montauban, död genom avrättning 3 november 1793, var en fransk författare, dramatiker, feminist och politisk aktivist. Hon är författaren till Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter (1791). Hon var en företrädare för kvinnors, slavars och utomäktenskapliga barns rättigheter.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Olympe de Gouges far var slaktare och hennes mor var dotter till en klädeshandlare. Hon trodde sig ha orsak att tro att hennes biologiske far var Jean-Jacques Lefranc, markis de Pompignan, men han förnekade faderskapet. År 1765 ingick Gouges mot sin vilja ett arrangerat äktenskap med servitören Louis Aubry (d. 1766), som dog ett år senare; hon flyttade 1770 med sin son Pierre till Paris, där hon tog sig namnet Olympe de Gouges.

I Paris inledde hon en relation med den förmögne Jacques Biétrix de Rozières och presenterades för huvudstadens kända intellektuella: hon blev bekant med bland andra La Harpe, Mercier, Chamfort, Brissot och Condorcet, och besökte ofta Madame de Montessons salong. Från 1784 arbetade hon som pjäsförfattare med pjäser uppförda på nationalteatern Comédie Francaise. Hennes pjäs Zamore et Mirza, ou l'heureux naufrage (1788), tog ställning mot slaveriet, men förbjöds att uppföras efter tre föreställningar. Hon publicerade också ämnen där hon debatterade för skilsmässa och sex utanför äktenskapet.

Politisk aktivism[redigera | redigera wikitext]

de Gouges stödde den franska revolutionen 1789, men blev besviken då de mänskliga rättigheterna inte tycktes omfatta båda könen. Hon var från 1791 medlem av en politisk förening med kvinnors rättigheter som mål, vilken ofta sammanträdde hos den välkända feministen Sophie de Condorcet. Det var under ett sådant sammanträde som Olympe de Gouges yttrade den senare berömda repliken : "En kvinna har rätt att bestiga schavotten. Hon måste få samma rätt att bestiga talarstolen." Som en protest mot att kvinnorna inte inkluderades i den mänskliga rättigheterna författade hon Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter (1791), följt av Contrat Social , där hon propagerade för jämställdhet inom äktenskapet.

Hon engagerade sig i flera ämnen som hon betraktade som orättvisa, bland annat slaveriet och utomäktenskapliga barns rättigheter, och hon protesterade också mot avrättningen av den före detta monarken Ludvig XVI; hennes skäl var hennes motstånd mot dödsstraff samt hennes övertygelse att en maktlös monark var bättre än en exilmonarki i utlandet. Hennes motstånd mot avrättningen av den före detta monarken gjorde henne impopulär bland de mer extremistiska revolutionsanhängarna. Då revolutionen urartade blev hon mer och mer kritisk i sina politiska pamfletter. Den 2 juni 1793 arresterades och avsattes hennes parti girondisterna av jakobinerna.

Arrestering och avrättning[redigera | redigera wikitext]

Hon publicerade 1793 Les trois urnes, ou le salut de la Patrie, par un voyageur aérien; hon jämförde här tre statskick: republik, en federalistisk regering och en konstitutionell monarki med varandra, vilket ledde till hennes arrestering.

Hon satt i fängelse i tre månader utan advokat, och tvingades försvara sig själv. Hon publicerade under fängelsetiden Olympe de Gouges au tribunal révolutionnaire, där hon beskrev förhören, och Une patriote persécutée, där hon fördömde terrorn. Olympe de Gouges dömdes till döden 2 november 1793 för "opposition mot dödsstraff" och avrättades med giljotin nästa dag.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia