Olympiska spelen
Olympiska spelen är idrottstävlingar som hålls vart fjärde år och numera är uppdelade i sommarspel och vinterspel. Sommar- och vinterspel hålls dock inte längre under samma år utan sedan 1994 med två års mellanrum (se listor nedan). Sommar-OS är i dag det största återkommande idrottsevenemanget i världen räknat efter antalet deltagande länder och aktiva idrottsmän, vinter-OS är näst störst. Fotbolls-VM för herrar har emellertid den största TV-publiken och visas på flest TV-kanaler världen över. [1] De tidigast dokumenterade olympiska spelen genomfördes 776 f.Kr. i det antika Greklands Olympia. Den olympiska facklan bars första gången från Olympia i Grekland till olympiska stadion vid OS 1936 i Berlin.[1]
Innehåll |
[redigera] Organisation
[redigera] Sport och politik
OS har flera gånger blivit utsatt för politiska konflikter. OS i Berlin 1936 utnyttjades av Nazityskland i propagandasyften. OS i Moskva 1980 blev bojkottat av många västländer, på grund av Sovjetunionens invasion av Afghanistan, vilket ledde till att många östländer i sin tur bojkottade OS i Los Angeles 1984. Även inför OS i Peking 2008 förekom livliga diskussioner, men mindre om bojkott än om lämpligheten av politiska ledares närvaro vid invigningen.
Under spelen får deltagande idrottsutövare inte bära symboler eller framföra budskap som är politiska, religiösa eller reklam. Många nationers idrottslag under Berlin-OS 1936 gjorde vad man i dag tolkar som en Hitlerhälsning. Men den så kallade romerska hälsningen levde faktiskt kvar i de moderna olympiska spelen ända till efter andra världskriget.[2]
[redigera] Reklam
Under spelen får inte reklam förekomma på arenorna. Däremot kan IOK genom avtal låta sponsorer använda olympiska spelens officiella logotyp på sina produkter.
De aktiva under spelen får inte bära reklam eller exponeras i kommersiella sammanhang. Den enda reklam som får förekomma är klädtillverkarens logotyp, men även beträffande denna finns begränsningar för hur mycket den får synas.[3]
[redigera] Antikens olympiska spel
De moderna spelens fader är den franske baronen Pierre de Coubertin (1863-1937). Inspirationen hämtade han från de idrottstävlingar som hölls i antikens Grekland.
Under antiken hölls det många idrottstävlingar runt om i Grekland, men de flesta hölls i Olympia. Den äldsta förteckningen över tävlingar i Olympia är från 776 f.Kr. och det finns belägg för minst 239 olika tävlingar, vilka alltså pågick vart fjärde år i nästan 1200 år. De olympiska spelen förbjöds 394 av kejsar Theodosius I, och återupptogs först 1896 i och med de moderna olympiska spelens intåg.
Deltagarna anlände oftast 30 dagar innan tävlingarna började, och tävlingarna pågick i fem dagar. Ett typiskt olympiskt spel såg under antiken ut ungefär som följer:
Spelen var ursprungligen endagsspel, som hölls till guden Zeus’ ära, vart fjärde år. Under senare tider varade spelen i 817 dagar. Den första dagen offrades till Zeus och domarna och deltagarna avlade den olympiska eden. I antikens Olympiska spel var Pankration, löpning, längdhopp, spjut, diskus, vapen, brottning, boxning och ridning de viktigaste grenarna. Dessutom tävlade man i hästkapplöpningar på en bana kallad hippodrom (detta var populärt bland jonerna), och i femkamp, pentathlon, vilken var den populäraste grenen. Den första grenen var språng (hopp utan ansats). De fem bästa gick vidare till spjutkast, varifrån de fyra bästa gick vidare till snabblöpning. De tre bästa därifrån gick vidare till diskuskast, som fällde bort ytterligare en, så att det fanns två män kvar i ”finalen”, i brottning. Brottarna brottades nakna och insmorda i olja, så att det skulle vara svårare att få tag i motståndaren och fälla honom ner på rygg, med skulderbladen i marken. Den som tre gånger lyckats med detta vann femkampen och fick en olivkvistkrans från guden Zeus "heliga träd".
Vinnarna togs i allmänhet emot väl i sin hemstad eller hemby och blev ofta rikligt belönade, som tack för att staden eller byn hade uppmärksammats i Olympia, vilket gav eko i hela Medelhavsvärlden. I Aten fick en olympisk vinnare en stor penningsumma som pris, i Sparta, som var en mycket krigisk stad, fick han den farligaste platsen på stridsfältet.
[redigera] Kvinnor vid antikens olympiska spel
Gifta kvinnor fick varken delta i tävlingarna eller vara åskådare vid de antika olympiska spelen. Det finns dock exempel på att kvinnor har klätt ut sig till män för att se tävlingarna. Till exempel sägs det att en av deltagarnas mödrar en gång smög in utklädd till man, men när hennes son vann brottningstävlingarna kunde hon inte hålla tillbaka känslorna. Hon avslöjades och dömdes till döden men benådades eftersom hon var mor till en olympisk mästare. Ogifta kvinnor kunde delta som tävlande: Cynisca från Sparta blev den första namngivna kvinnliga vinnaren i olympiska spelen då hon vann i hästkapplöpning 396 f.kr. och 392 f.kr, och hon följdes av flera kvinnor.
[redigera] Olympiska sommarspelen
.svg){kind=small}
[redigera] Olympiska vinterspelen
.svg){kind=small}
[redigera] Olympiska sporter
Vilka sporter som funnits med på OS-programmet har varierat. I sommar-OS 2004 fanns 28 sporter enligt IOK:s räknemetod (där kategorier som vattensport räknas som en enda sport). 1896 fanns 9 sporter: cykling, fäktning, gymnastik, tyngdlyftning, skytte, friidrott, simning och brottning. Även rodd stod på programmet men ställdes in på grund av dåligt väder.
I vinter-OS 2002 fanns 7 sporter – eller 15 med en finare indelning. Längdskidåkning, backhoppning, ishockey, konståkning, nordisk kombination och skridskosport har funnits med från starten.
Många sporter har lagts till under årens lopp. Andra har tagits bort, senast baseboll och softboll som enligt 2005 års beslut inte kommer finnas med i OS 2012.
|
||||||||||||||||||||
[redigera] Sveriges kandidaturer
- Olympiska sommarspelen 1912 - Stockholms ansökan om olympiska sommarspelen 1912
- Olympiska vinterspelen 1984 - Göteborgs ansökan om olympiska vinterspelen 1984
- Olympiska vinterspelen 1988 - Faluns ansökan om olympiska vinterspelen 1988
- Olympiska vinterspelen 1992 - Faluns ansökan om olympiska vinterspelen 1992
- Olympiska vinterspelen 1994 - Östersunds ansökan om olympiska vinterspelen 1994
- Olympiska vinterspelen 1998 - Östersunds ansökan om olympiska vinterspelen 1998
- Olympiska vinterspelen 2002 - Östersunds ansökan om olympiska vinterspelen 2002
- Olympiska sommarspelen 2004 - Stockholms ansökan om olympiska sommarspelen 2004
[redigera] Maskotar
OS-maskoten är en viktig del i marknadsföringen för den stad som arrangerar spelen. Det är först på senare tid som OS-maskotar förekommer. De första sommarspelen var de som anordnades i Mexiko 1968. För vinterspelens del gjorde maskoten debut 1980 i Lake Placid.
Nedan är en lista över namnen på de maskotar som förekommit:
Sommarspel:
- Mexiko 1968 - en namnlös jaguar
- München 1972 - Waldi
- Montréal 1976 - Amik
- Moskva 1980 - Misha
- Los Angeles 1984 - Sam
- Seoul 1988 - Hodori
- Barcelona 1992 - Cobi
- Atlanta 1996 - Izzy
- Sydney 2000 - Olly, Syd, Millie
- Aten 2004 - Athena & Phevos
- Peking 2008 - Fem barn, kallade fuwa: BeiBei - en fisk, JingJing - en panda, HuanHuan - den olympiska elden, YingYing - en antilop och NiNi - en svala.
Vinterspel:
- Lake Placid 1980 - Roni
- Sarajevo 1984 - Vuchko
- Calgary 1988 - Hidy & Howddy
- Albertville 1992 - Magique
- Lillehammer 1994 - Kristin & Hakon
- Nagano 1998 - Snowlets
- Salt Lake City 2002 - Powder, Copper, Coal
- Turin 2006 - Neve, Gliz
- Vancouver 2010 - Sumi, Quatchi & Miga
[redigera] Se även
- Konsttävlingar vid Olympiska spelen
- Internationella Olympiska Kommitténs ledamöter
- Paralympiska spelen
- Universiaden
[redigera] Referenser
- ^ ”Daily Mail, London 1908: Our FIRST Olympics (and guess what, they even made a small profit)”. http://www.dailymail.co.uk/news/article-559472/London-1908-Our-FIRST-Olympics-guess-small-profit.html., 100219
- ^ ”Populär Historia, Hitler hämtade hälsningen från romarna, läst 100219”. http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=465.
- ^ ”Sveriges olympiska kommitté - Reklamregler i samband med OS”. http://209.85.135.104/search?q=cache:perAjn8zwaUJ:www.sok.se/download/18.2ac9829d108e7756ad580007194/reklamregler.pdf. (även som PDF-dokument)
|
||||||||||||||||||||
