Oravais
| Oravais | ||
| Oravainen (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Österbotten | |
| Admin. centrum | Oravais kyrkby | |
| Area | 206,84 km² km² () | |
| - land | 202,31 km² km² | |
| Folkmängd | 2 190 ()[1] | |
| Befolkningstäthet | 10,59 inv/km² invånare/km² | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Markku Niskala | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Harry Backlund | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Lars-Erik Staffans | |
| Kommunkod | 559 | |
| Geonames | 643681 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
10,5 % 81,4 % 8,1 % | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Österbotten | |
| - Regioncentrum | Vasa | |
| - Härad | Korsholm | |
| - Magistrat | Vasa | |
| - Skattebyrå | Västra Finland | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Vasa | |
| - Försäkringskrets | Västra Finland | |
| - Nödcentral | Österbotten | |
| - Räddningsverk | Österbotten | |
| - EU-målområde | övergångsperiod | |
| Läge | 63°18′00″N 22°23′00″Ö / 63.30000°N 22.38333°Ö | |
 Oravainen kommuns läge
| ||
| Webbplats: www.oravais.fi | ||
Oravais (finska: Oravainen) är en by och tidigare kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Västra Finlands län. Kommunen hade 2 190 invånare och en yta på 206,84 km². Oravais är tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk.
Inom den tidigare kommunen finns byarna och bydelarna Karvat, Keskis, Kimo, Komossa, Kuckus, Ollhugget, Oravais kyrkby med Strandby, Oxkangar, Paljak, Seiplax och Stubbrödsel. I Oravais finns också berget Bötesberget och slätten Lerorna. Sjön Röukasträsket delades av Oravais och Vörå kommun. Monåfjärden utgjorde gräns mellan Oravais och grannbyn Munsala.
I Oravais finns sedan 1991 en flyktingförläggning för ett par hundra boende.[2][3]
Oravais hamn hade betydande trafik från 1700-talet inpå 1900-talet. Numera är det badstrand och småbåtshamn.
Den 1 januari 2011 blev kommunen en del av den nya Vörå kommun.
Historia
I de dokument som har bevarats från medeltiden nämns ortnamnet Oravais för första gången år 1478, då med stavningen "Oruas".[4] Österbottens häradshövding Gustav Slatte dömde då Olof i Kvimo (Oleff ij Quima) fri från intrång av Teugmobor (Togmabor) på ön Jänessaari (Iänessara) efter att man hade hållit ting i Oravais.[5]
Slaget vid Oravais var avgörande under 1808–09 års krig mellan Ryssland och Sverige, och stod på Oravais slagfält den 14 september 1808. De ryska trupperna vann slaget, som blev en vändpunkt i kriget. Efter Sveriges förlust i kriget blev Finland ett storfurstendöme under Ryssland.
I Kimo (uttalas [’ɕɪmʊ] på ortens dialekt) ligger järnbruket Kimo bruk, grundat 1703 av handelsmannen tillika stockholmaren Petter Heijke, som då redan drev Orisbergs bruk i grannkommunen Storkyro.[6] Till bruket byggdes också flera stångjärnshammare, som drevs av vattenkraft från Kimo å. Ruinerna av den smedja som byggdes vid bruket år 1791 står fortfarande kvar. Verksamheten där upphörde på 1860-talet, varefter man istället installerade vattendrivna kvarnar i byggnaden. Kvarnen stängdes 1979.[6] Sedan 1986 är den gamla kvarnen varje sommar spelplats för utomhusteater. Flertalet av uppsättningarna har regisserats av Erik Kiviniemi, chef för Vasa Stadsteater. Ofta ges historiska pjäser skrivna av dramatiker med lokalanknytning.[7]
Oravais masugn ägdes vid 1800-talets början av Bengt Magnus Björkman.
Oravais fabrik var under många år en viktig textilindustri.
Oravais vänorter
Malviks kommun, Sør-Trøndelag fylke, Norge
Torma kommun, Jõgevamaa, Estland
Ånge kommun, Västernorrlands län, Sverige
Källor
- ^ ”Kommunernas invånarantal i alfabetisk ordning” (på svenska, finska). Befolkningsregistercentralen. 31 augusti 2008. Arkiverad från originalet den 2 december 2010. https://web.archive.org/web/20101202222254/http://vrk.fi/vrk/files.nsf/files/1D3701CBCE90DB54C22574C100214B6A/%24file/080831.htm. Läst 9 oktober 2008.
- ^ ”Oravais flyktingförläggning” (på svenska, finska, engelska). Oravais Flyktingförläggning. 2004. http://www.oravais.fi/off/. Läst 29 augusti 2008.[död länk]
- ^ ”Oravais flyktingförläggning » Vörå kommun”. www.vora.fi. http://www.vora.fi/invandring-och-integration/oravais-flyktingforlaggning. Läst 3 december 2016.
- ^ ”Oravais, Oravais - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2497/oravais-vora/. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=3769. Läst 13 maj 2016.
- ^ [a b] ”Kimo Bruk”. Oravais Kommun m. fl. 2004. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927020206/http://www.oravais.fi/kimobruk/. Läst 29 augusti 2008.
- ^ ”Oravais Teater”. Oravais Teater. 2008. http://www.oravaisteater.fi/. Läst 29 augusti 2008.
Se även
- Wilhelm von Schwerin – Den stenbro han ensam höll med en kanon under slaget vid Oravais finns fortfarande kvar
- Lotta Svärd-organisationen – "Lotta Svärds sten" finns kvar, där det sägs att den ursprungliga Lotta Svärd gav sårade soldater vård i samband med slaget. Även Riksförbundet Sveriges lottakårer ("Lottorna") bär namn efter detta.
- Fänrik Ståls sägner
- Slaget vid Jutas – Förspelet till slaget om Oravais, med von Döbeln
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Oravais.- Oravais kommun (engelska, finska, svenska, tyska)
- Oravais läge (svenska)
- Oravais Historiska Förening (svenska)
- Komossa, byns webbplats (svenska)
| |||||||||||||||||||
