Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Europeiska rådets ordförande.
Ordförandeskapet i
Europeiska unionens råd
Nuvarande
Belgien Belgien
sedan 1 januari 2024
SäteBryssel, Belgien
Utses avEuropeiska rådet fastställer turordningen
MandatperiodSex månader, roterar på lika villkor mellan regeringarna
Förste innehavareBelgien Belgien
Inrättat1 januari 1958

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, även känt som EU-ordförandeskapet, ansvarar för att leda och sammankalla Europeiska unionens råd, en av Europeiska unionens institutioner bestående av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat.[1]

Ordförandeskapet roterar var sjätte månad mellan medlemsstaterna på lika villkor, så att alla medlemsstater innehar ordförandeskapet lika ofta. Rådet leds av den rådsmedlem som företräder ordförandelandet, utom i rådet för utrikes frågor, där istället den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik är ordförande.[1]

Europeiska rådet fastställer med kvalificerad majoritet turordningen mellan medlemsstaterna och närmare bestämmelser om hur ordförandeskapet i rådet ska organiseras.[2] Sedan den 1 januari 2007 innehas ordförandeskapet av tre medlemsstater i taget för en period av 18 månader. Inom varje grupp roterar ordförandeskapet, så att varje medlemsstat får inneha det under sex månader. Under denna tid ska de andra två medlemsstaterna i samma grupp bistå ordförandeskapet i dess arbete.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Banderoll vid riksdagen under svenska ordförandeskapet 2009.

Belgien var den första medlemsstaten att inneha ordförandeskapet i det som numera är Europeiska unionens råd. Ordförandeskapet inrättades den 1 januari 1958 i samband med upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Under de första åren roterade ordförandeskapet mellan de sex ursprungliga medlemsstaterna i alfabetisk ordning efter deras namn på respektive originalspråk. 1973 ägde den första utvidgningen rum då Danmark, Irland och Storbritannien anslöt sig till samarbetet. Under 1980-talet tillkom även Grekland, Portugal och Spanien. 1993 övergick rotationen från att basera sig på alfabetisk ordning till en osystematisk ordning. 2007 infördes ett nytt system för att öka kontinuiteten i ordförandeskapet. Det nya systemet innebar att medlemsstaterna tre och tre skulle inneha ordförandeskapet för en period av 18 månader.[3]

Fram till 2009 hade ordförandeskapet det politiska ansvaret för alla politikområden på europeisk nivå och spelade en central roll i antagandet av beslut på högsta politiska nivå inom unionen. Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, minskade betydelsen av ordförandeskapet genom inrättandet av en egen ordförande för Europeiska rådet. Samtidigt fick även rådet för utrikes frågor en egen ordförande, höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medan övriga rådskonstellationer behöll det tidigare systemet med roterande ordförandeskap. Eftersom det nya fördraget trädde i kraft mitt i Sveriges ordförandeskap fasades de nya bestämmelserna in gradvis fram till den 1 januari 2010.

Sammansättning och funktionssätt[redigera | redigera wikitext]

Ordförandeskapet i rådet för utrikes frågor
Nuvarande
   Josep Borrell (PES)
sedan 1 december 2019
SäteBryssel, Belgien
Nomineras avEuropeiska rådet
Utses av
MandatperiodFem år, som kan förnyas
Förste innehavare
Inrättat1 december 2009

I alla konstellationer utom rådet för utrikes frågor leds rådet av den rådsmedlem som företräder ordförandelandet.[4] Rådet för utrikes frågor leds istället av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.[5] Enligt fördraget om Europeiska unionen ska ordförandeskapet för andra konstellationer än utrikes frågor rotera mellan rådsmedlemmarna på lika villkor, så att alla medlemsstater innehar ordförandeskapet lika ofta.[6][7] De exakta bestämmelserna antas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet.[2]

Sedan den 1 januari 2007 innehas ordförandeskapet av tre medlemsstater i taget för en period av 18 månader. Medlemsstaterna ska sättas samman av rådet i sådana grupper med hänsyn till deras ”olikartade karaktär” och geografiska spridning. Inom varje grupp roterar ordförandeskapet, så att varje medlemsstat får inneha det under sex månader. Under denna tid ska de andra två medlemsstaterna i samma grupp bistå ordförandeskapet i dess arbete.[8] Turordningen mellan medlemsstaterna fram till och med den 31 december 2030 är fastställd av rådet. Senast den 31 december 2029 måste rådet fastställa turordningen från och med den 1 januari 2031.[9][10]

Varje ordförandeskap brukar synliggöra och marknadsföra sig genom en särskild webbplats, en logotyp samt genom att arrangera en konstnärlig utsmyckning i foajén i Justus Lipsius-byggnaden, där rådet håller till, i Bryssel.

Ordförandeskapet i rådet för utrikes frågor[redigera | redigera wikitext]

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 leds rådet för utrikes frågor inte av den rådsmedlem som företräder ordförandelandet, utan istället innehas ordförandeskapet av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.[5] Den höga representanten leder förhandlingarna i rådet och förväntas driva arbetet framåt. Han eller hon är även första vice ordförande i Europeiska kommissionen och spelar därför en central politisk roll inom unionen, i synnerhet i utformningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Den höga representanten utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet efter godkännande av Europeiska kommissionens ordförande.[11] I egenskap av ledamot av kommissionen utfrågas och väljs den höga representanten av Europaparlamentet i samband med varje utnämning av en ny kommission.

Ordförandeskapet i kommittéer och arbetsgrupper[redigera | redigera wikitext]

Ordförandeskapet i rådets kommittéer och andra förberedande organ innehas normalt av en företrädare för ordförandeskapet i den konstellation som det förberedande organet tillhör.[12] Det finns dock några förberedande organ med ständiga ordförande. För följande förberedande organ väljs ordföranden av rådet: ekonomiska och finansiella kommittén, sysselsättningskommittén, kommittén för socialt skydd, militära kommittén, militära kommitténs arbetsgrupp, arbetsgruppen för kapacitetsmålet, kommittén för ekonomisk politik, kommittén för finansiella tjänster, kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation och uppförandekodsgruppen (företagsbeskattning). För följande förberedande organ innehas ordförandeskapet av rådets generalsekretariat: säkerhetskommittén, arbetsgruppen för information, samordningskommittén för kommunikations- och informationssystem, arbetsgruppen för kodifiering av lagstiftningen och juristlingvistgruppen.[13][14]

Funktioner och befogenheter[redigera | redigera wikitext]

Ordförandeskapets främsta uppgift är att leda och driva arbetet framåt i Europeiska unionens råd, inklusive dess kommittéer och arbetsgrupper. Detta innefattar bland annat att sammankalla till sammanträden, upprätta föredragningslistor samt att utarbeta beslutsunderlag. Ordförandeskapet spelar, tillsammans med Europeiska kommissionen och den höga representanten, en central roll i internationella förhandlingar. Ordförandeskapet har också till uppgift att medla i förhandlingarna inom rådet och att företräda rådet i förhandlingarna med till exempel Europaparlamentet och kommissionen.[15] Det finns därför sällan utrymme för ordförandeskapet att driva en egen linje i de politiska frågorna; dess uppgift är istället att försöka nå enighet inom rådet.[1]

Vid varje halvårsskifte presenterar stats- eller regeringschefen från den medlemsstat som utövar det halvårsvisa roterande ordförandeskapet sitt politiska program för Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén. I slutet av denna period sammanfattar stats- eller regeringschefen ordförandeskapets arbete. Rådets ordförande har även möjlighet att närvara vid andra sammanträden. Europaparlamentet har också en kontinuerlig dialog med den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.[1]

I praktiken består ordförandeskapets uppgifter av att fortsätta förhandlingarna om de frågor som övertagits från det föregående ordförandeskapet. Uppskattningsvis 80 procent av alla ärenden inom rådet är relaterade till tidigare beslut, förslag från kommissionen eller redan fastslagna prioriteringar. Ordförandeskapet har dock en möjlighet att lyfta upp frågor som det vill belysa och ge mer utrymme för. På så sätt kan ordförandeskapet i viss mån påverka den politiska agendan.[1]

Lista över ordförandeskapet[redigera | redigera wikitext]

År 1:a halvåret 2:a halvåret
1958 Belgien Belgien Västtyskland Västtyskland
1959 Frankrike Frankrike Italien Italien
1960 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
1961 Belgien Belgien Västtyskland Västtyskland
1962 Frankrike Frankrike Italien Italien
1963 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
1964 Belgien Belgien Västtyskland Västtyskland
1965 Frankrike Frankrike Italien Italien
1966 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
1967 Belgien Belgien Västtyskland Västtyskland
1968 Frankrike Frankrike Italien Italien
1969 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
1970 Belgien Belgien Västtyskland Västtyskland
1971 Frankrike Frankrike Italien Italien
1972 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
1973 Belgien Belgien Danmark Danmark
1974 Västtyskland Västtyskland Frankrike Frankrike
1975 Irland Irland Italien Italien
1976 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
1977 Storbritannien Storbritannien Belgien Belgien
1978 Danmark Danmark Västtyskland Västtyskland
1979 Frankrike Frankrike Irland Irland
1980 Italien Italien Luxemburg Luxemburg
1981 Nederländerna Nederländerna Storbritannien Storbritannien
1982 Belgien Belgien Danmark Danmark
1983 Västtyskland Västtyskland Grekland Grekland
1984 Frankrike Frankrike Irland Irland
1985 Italien Italien Luxemburg Luxemburg
1986 Nederländerna Nederländerna Storbritannien Storbritannien
1987 Belgien Belgien Danmark Danmark
1988 Västtyskland Västtyskland Grekland Grekland
1989 Spanien Spanien Frankrike Frankrike
1990 Irland Irland Italien Italien
1991 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
1992 Portugal Portugal Storbritannien Storbritannien
1993 Danmark Danmark Belgien Belgien
1994 Grekland Grekland Tyskland Tyskland
1995 Frankrike Frankrike Spanien Spanien
1996 Italien Italien Irland Irland
1997 Nederländerna Nederländerna Luxemburg Luxemburg
1998 Storbritannien Storbritannien Österrike Österrike
1999 Tyskland Tyskland Finland Finland
2000 Portugal Portugal Frankrike Frankrike
2001 Sverige Sverige Belgien Belgien
2002 Spanien Spanien Danmark Danmark
2003 Grekland Grekland Italien Italien
2004 Irland Irland Nederländerna Nederländerna
2005 Luxemburg Luxemburg Storbritannien Storbritannien
2006 Österrike Österrike Finland Finland
2007 Tyskland Tyskland Portugal Portugal
2008 Slovenien Slovenien Frankrike Frankrike
2009 Tjeckien Tjeckien Sverige Sverige
2010 Spanien Spanien Belgien Belgien
2011 Ungern Ungern Polen Polen
2012 Danmark Danmark Cypern Cypern
2013 Irland Irland Litauen Litauen
2014 Grekland Grekland Italien Italien
2015 Lettland Lettland Luxemburg Luxemburg
2016 Nederländerna Nederländerna Slovakien Slovakien
2017 Malta Malta Estland Estland
2018 Bulgarien Bulgarien Österrike Österrike
2019 Rumänien Rumänien Finland Finland
2020 Kroatien Kroatien Tyskland Tyskland
2021 Portugal Portugal Slovenien Slovenien
2022 Frankrike Frankrike Tjeckien Tjeckien
2023 Sverige Sverige Spanien Spanien
2024 Belgien Belgien Ungern Ungern
2025 Polen Polen Danmark Danmark
2026 Cypern Cypern Irland Irland
2027 Litauen Litauen Grekland Grekland
2028 Italien Italien Lettland Lettland
2029 Luxemburg Luxemburg Nederländerna Nederländerna
2030 Slovakien Slovakien Malta Malta

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Ministerrådet: Beslutar om EU:s lagar”. Sveriges riksdags EU-information. 20 december 2021. https://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/eus-institutioner/ministerradet/#. Läst 21 februari 2022. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 153. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ [a b] ”Artikel 1 i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap (2009/881/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 50. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0881. 
  4. ^ ”Artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 24. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  5. ^ [a b] ”Artikel 18.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Artikel 16.9 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 24. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  7. ^ ”Artikel 1.4 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 36. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  8. ^ ”Artikel 1 i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap (2009/881/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 50. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0881. 
  9. ^ ”Council rotating presidencies: decision on revised order” (på engelska). Europeiska unionens råd. 26 juli 2016. https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/07/26/council-rotating-presidencies-revised-order/. Läst 21 februari 2022. 
  10. ^ ”Rådets beslut (EU) 2016/1316 av den 26 juli 2016 om ändring av beslut 2009/908/EU om fastställande av genomförandeåtgärder för Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap och om ordförandeskapet för rådets förberedande organ”. EUT L 42, 2.8.2016, s. 42–44. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016D1316. 
  11. ^ ”Artikel 18.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  12. ^ ”Artikel 2 i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap (2009/881/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 50. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0881. 
  13. ^ ”Bilaga III i rådets beslut av den 1 december 2009 om fastställande av genomförandeåtgärder för Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap och om ordförandeskapet för rådets förberedande organ (2009/908/EU)”. EUT L 322, 9.12.2009, s. 34. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0908. 
  14. ^ ”Förteckning över rådets förberedande organ”. Europeiska unionens råd. 12 januari 2022. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-5253-2022-INIT/sv/pdf. Läst 21 februari 2022. 
  15. ^ ”Artikel 26 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 50. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.