Ordningsvakt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tidigare tjänstetecken, numera ersatt med enhetlig uniform i blå färg

En ordningsvakt är i Sverige en person förordnad av polismyndigheten med begränsade polisiära befogenheter och skyldigheter. Ordningsvakter förordnas av Polismyndigheten i det län där denne tjänstgör.

Ordningsvakten har till uppgift att "...medverka till att upprätthålla allmän ordning" [1]. Områden där ordningsvakter kan tjänstgöra är till exempel kollektivtrafik, idrottsevenemang, krogar, tivoli, köpcentrum, sjukhus, ambassader, domstolar eller mässor. Polisen är förmän till ordningsvakter, och ordningsvakter har i första hand lojalitet mot polisen. Ordningsvakter har rapporteringsskyldighet till polismyndigheten. Ordningsvakter utövar myndighet vid nyttjande av sina befogenheter, och måste alltid ha lagstöd för varje ingripande.

Ordningsvakter blandas ofta ihop med väktare och entrévärdar. Dessa yrken är däremot åtskilda (observera att så kallade "dörrvakter" kan vara antingen ordningsvakt eller entrévärd).

De tvångsmedel en ordningsvakt får använda sig av regleras i olika lagar, däribland polislagen. Ordningsvakten får utrustas med handfängsel, skjutvapen (efter särskilt beslut av polismyndighet vid vissa objekt), batong samt expanderbar batong (ej att förväxla med fjäderbatong) efter genomgången utbildning. En ordningsvakt får, om det behövs, använda våld enligt polislagen § 10, om det är nödvändigt för att ordningen skall upprätthållas eller om han/hon, med laga stöd, skall gripa, avlägsna eller omhänderta en person.

Olika kategorier av ordningsvakter[redigera | redigera wikitext]

  • Ordningsvakter anställda av auktoriserat bevakningsföretag arbetar oftast vid sjukhus, i olika köpcentrum, i kollektivtrafiken, i domstolar och liknande. Dessa ordningsvakter har oftast utbildning till väktare i grunden, samt innehar andra typer av säkerhetsutbildningar.
  • Frilansande ordningsvakter. Dessa kan vara organiserade inom en ordningsvaktförening eller direkt anställda av arrangören. Dessa ordningsvakter arbetar som regel under LOV §2 och är den vanligaste typen av OV som man möter på krogar och evenemang.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundutbildning till ordningsvakt genomförs av Polismyndigheten och omfattar minst 80 timmar. Var tredje år skall en fortbildning genomföras som omfattar minst 20 timmar. Det är Rikspolisstyrelsen som beslutar om utbildningarna och dess innehåll, vilket sker i författningssamlingarna [2].

Ordningsvaktens förordnande är personligt och således inte knutet till ett företag, utan till den enskilde ordningsvakten. Ordningsvakt har skyldighet att uppvisa förordnande och ID till polis eller inspektör från Länsstyrelsen, och är skyldig att uppvisa förordnande för enskild om det föranleds av tjänsteutövningen. På ordningsvaktsbrickan finns ett nummer, exempelvis 0501-XXXX, som identifierar ordningsvakten. Detta nummer, inklusive det personregister som polismyndigheterna upprätthåller, är sekretessbelagda och varje begäran om personuppgifter till polismyndigheten behovsprövas mot myndighetens sekretesskyldighet. Ordningsvaktsbrickan har sedan december 2012 ersatts med en enhetlig uniform för alla ordningsvakter och brickan har tagits bort. I stället blir man tilldelad ett så kallat AA-nummer i stil med AA-XXXX-2013. Detta nummer är en ordningsvakt skyldig att lämna ut om det inte misstänkts användas i brottsligt syfte.

Ordningsvaktens befogenheter[redigera | redigera wikitext]

Ordningsvakter agerar under flera olika lagstöd. Här presenteras de mest intressanta lagarna en ordningsvakt handlar efter.

En ordningsvakt får, liksom envar (vem som helst), gripa personer som begått "brott på vilket fängelse kan följa", om de påträffas på "bar gärning eller flyende fot" i enlighet med Rättegångsbalken 24 kap § 7. I samband med gripande får även beslag enligt Rättegångsbalken 27 kap 4 § genomföras.

En ordningsvakt får avvisa, avlägsna eller omhänderta personer som stör den allmänna ordningen, eller utgör en omedelbar fara för sig själv eller annan, eller för att avvärja en straffbelagd handling i enlighet med Polislagen § 13.

En ordningsvakt får omhänderta en person om denne är så pass berusad att han ej kan ta hand om sig själv, alternativt utgör fara för sig själv eller för andra i enlighet med "LOB", Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer.

En ordningsvakt får ta alkohol i beslag enligt 2 § första stycket 3 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker.

En ordningsvakt får använda våld i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, för att genomföra en tjänsteåtgärd, om:

(10 § Polislagen, SFS 1984:387) 2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller ordningsvakten annars möts av motstånd vid verkställandet av ett sådant frihetsberövande, 4. ordningsvakten med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken,

En ordningsvakt som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet skyddsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändigt av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand i enlighet med Polislagen § 19

En uppräkning av ordningsvakts samtliga befogenheter finns i Rikspolisstyrelsens "föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter" (FAP 692-1) RPSFS 2010:8:

"5 § Bestämmelser om en ordningsvakts befogenheter att använda tvångsmedel och våld finns i 1. 24 kap. 7 § och 27 kap. 4 § rättegångsbalken, 2. 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken, 3. 2 § första stycket 3 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker, 4. 14 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken, 5. 1 och 10 §§ lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade perso- ner m.m., 6. 10 § 2 och 4, 10 a, 13, 19 och 29 §§ polislagen (1984:387) och 7. 4 kap. 9 § ordningslagen (1993:1617)."

Förordnande och tjänstetecken[redigera | redigera wikitext]

Ordningsvakts Tjänstetecken. Bärs på vänster bröst.

En ordningsvakt känns igen på tjänstetecken, den så kallade "brickan". Den består av två delar: emblem och funktionsbeteckning. Funktionsbeteckningen ska sitta överst och på den står "ORDNINGSVAKT", medan emblemet sitter under och visar att man representerar staten. På funktionsbeteckningen finns ett nummer, exempelvis 0501-XXXX, som identifierar ordningsvakten. Detta nummer, inklusive det personregister som polismyndigheterna upprätthåller, är sekretessbelagda och varje begäran om personuppgifter till polismyndigheten behovsprövas mot myndighetens sekretesskyldighet. Ordningsvaktsbrickan har sedan december 2012 ersatts med en enhetlig uniform för alla ordningsvakter och brickan har tagits bort. I stället blir man tilldelad ett så kallat AA-nummer i stil med AA-XXXX-2013. Detta nummer är en ordningsvakt skyldig att lämna ut om det inte misstänkts användas i brottsligt syfte.

För att bli ordningsvakt skall en ansökan om förordnande som ordningsvakt ställas till polismyndigheten i det län där tjänstgöring avses. Polismyndigheten genomför en lämplighetsbedömning som inkluderar ett svenskprov och en intervju. Därefter genomförs grundutbildning till ordningsvakt (som tar 2 veckor), och efter godkänd utbildning utfärdas ett förordnande och man får sina tjänstetecken. Förordnandet är ett inplastat dokument, eller ett plastkort i ID-kortsformat, som talar om att man av polismyndigheten utsetts som ordningsvakt. Ett förordnande är normalt giltigt i 3 år, men första gången man förordnas till ordningsvakt får man en prövotid om ett år.

Detta förordnande är personligt och är som regel inte knutet till en arbetsgivare, exempelvis ett bevakningsföretag. Ordningsvakt har skyldighet att uppvisa förordnande och ID till polis eller inspektör från Länsstyrelsen, och är skyldig att uppvisa sitt förordnande för envar, om det föranleds av tjänsteutövningen ( FAP 692-1 - RPSFS 2010:8 - § 7:3 ).

Rikspolisstyrelsen har beslutat att fr.o.m 1 december 2010 successivt börja byta ut tjänstbrickan mot en uniform som skall gälla för samtliga ordningsvakter i Sverige. Denna uniform är en exakt kopia av polisens uniform, dock i en ljusare nyans av blått och med texten "ORDNINGSVAKT" på ryggen av samtliga plagg. Senast 1 december 2012 skall samtliga brickor vara ersatta med uniformer.[3]

Uniform[redigera | redigera wikitext]

I och med att Rikspolisstyrelsen utgav en ny version av FAP 692-1 (RPSFS 2010:8) beslutades att en gemensam uniform skall införas för landets samtliga ordningsvakter. Uniformen är snarlik Polisens insatsuniform med skillnaden att den är i en något ljusare och gråare blå färg och att alla plagg saknar axelklaffar. Färgkoden på uniformen är NCS 7015-R90B. Uniformen ska göra det lättare att identifiera ordningsvakter och förtydliga deras ställning som myndighetsutövare under polisen.

Uniformsplagg[redigera | redigera wikitext]

Alla plagg i uniformssystemet är i den speciella blå färg som RPS har beslutat med undantag för skjortorna.

Uniformsutbudet innehåller:

  • Jacka med reflexer runt jackans nederkant och ärmar. Får ha huva.
  • Byxa med benfickor och reflexer runt nedre delen av benen. Får vara av modellen "hundförarbyxa", alltså sluta om kängskaften som t ex Försvarsmaktens Fältbyxa 90.
  • Raka byxor. Får förses med benfickor.
  • Overall med reflexer runt ärmarnas och benens nedre del.
  • Pikétröja.
  • Tröja med o-ringad hals. Av NATO-modell.
  • Tröja med v-ringad hals. Av NATO-modell.
  • Polotröja.
  • T-shirt.
  • Skjorta. Finns med kort eller lång ärm. Samma ljusblå färg som polisens skjortor.
  • Slips. Blå med säkerhetslösning för att minska strypningsrisk.
  • Kavaj. Denna skall ha ett kostymemblem under bröstets funktionsbeteckning. Kostymemblemet är ett runt tygmärke med samma motiv som emblemet i metall.
  • Kjol.
  • Båtmössa.
  • Mössa av kepsmodell.
  • Vintermössa av kepsmodell.
  • Reflexväst. Gul med blå platta med texten "ORDNINGSVAKT".
  • Reflexjacka. Gul med blå platta med texten "ORDNINGSVAKT".

Tjänstetecken till uniformen[redigera | redigera wikitext]

De tidigare tjänstetecknen i metall (kallade "brickan") bäres ej till uniformen och upphör helt att gälla den 1 december 2012.

På jacka, kavaj, overall, pikétröja, tröja och skjorta bäres:

  • Ärmemblem på båda ärmar.
  • Funktionsbeteckning ovanför vänster bröstficka (el. motsv.).
  • Ryggtryck med texten "ORDNINGSVAKT". Detta är dock valfritt på kavajen, samt nato-tröja pga. svårighet att fästa trycket på materialet.

På reflexjackan bäres endast ärmemblem på båda ärmar.

På båtmössa, keps och vintermössa bäres mössemblem. Detta är snarlikt ärmemblemen men i en mindre storlek.

På samtliga plagg som förses med ärmemblem får bevakningsbolags företagsemblem fästas under ärmemblemet på båda ärmar.

Lag (1980:578) om ordningsvakter[redigera | redigera wikitext]

1 § I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag får den som inte är anställd som polisman förordnas att som ordningsvakt medverka till att upprätthålla allmän ordning.

2 §/Upphör att gälla U:2011-01-01/ Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid 1. allmänna sammankomster som avses i 2 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617) och cirkusföreställningar, 2. offentliga tillställningar som avses i 2 kap. 3 § ordningslagen, 3. bad- eller campingplatser och lokaler eller platser för idrott, friluftsliv, spel, lek, förströelse eller liknande som allmänheten har tillträde till, eller 4. lokaler eller utrymmen där alkoholdrycker serveras till allmänheten med tillstånd enligt 7 kap. 5 § alkohollagen (1994:1738). Lag (1999:330).

2 §/Träder i kraft I:2011-01-01/ Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid 1. allmänna sammankomster som avses i 2 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617) och cirkusföreställningar, 2. offentliga tillställningar som avses i 2 kap. 3 § ordningslagen, 3. bad- eller campingplatser och lokaler eller platser för idrott, friluftsliv, spel, lek, förströelse eller liknande som allmänheten har tillträde till, eller 4. lokaler eller utrymmen där alkoholdrycker serveras till allmänheten med tillstånd enligt 8 kap. 2 § alkohollagen (2010:1622). Lag (2010:1624).

2 a § Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroll i domstolar enligt vad som anges i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Lag (2001:179).

2 b § Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroll enligt lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting. Lag (2010:295).

3 § Om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, får ordningsvakter förordnas även i annat fall än som avses i 2–2 b §§. Lag (2010:295).


Kvalifikationskrav 4 § Endast den får förordnas till ordningsvakt som med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget och har fyllt 20 men inte 65 år. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ordningsvakternas utbildning.


Förordnande 5 § En ordningsvakt förordnas av Rikspolisstyrelsen om tjänstgörings-området berör flera polisdistrikt och i övriga fall av polismyndigheten. För-ordnandet meddelas för viss tid, högst tre år.

I förordnandet skall anges för vilken verksamhet och inom vilket område det gäller. Meddelas förordnandet med stöd av 3 §, skall det också innehålla uppgift om tjänstgöringsställe. Lag (1998:1554).


Allmänna åligganden 6 § En ordningsvakt lyder under polismyndigheten i det distrikt där han tjänstgör. Han är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten, om det inte är uppenbart att den inte angår tjänstgöringen som ordningsvakt eller att den strider mot lag eller annan författning. Lag (1989:150).

7 § En ordningsvakt skall hålla polismyndigheten underrättad om förhållanden som rör hans verksamhet och är av sådan art att de bör komma till myndighetens kännedom. Lag (1989:150).

8 § För att verkställa en åtgärd får en ordningsvakt inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och uppmaningar.

När en ordningsvakt ingriper skall han se till att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet eller orsakar större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till dess syfte.


Återkallelse av förordnande 9 § Uppfyller en ordningsvakt inte längre de villkor som anges i 4 §, får förordnandet återkallas. Detsamma gäller när det finns något annat särskilt skäl för återkallelse. Beslut om återkallelse meddelas av den myndighet som har meddelat förordnandet.

Uppkommer fråga om att återkalla ett förordnande och kan det antas att förordnandet kommer att återkallas, får myndigheten besluta att avstänga ordningsvakten från tjänstgöring för tiden till dess frågan om återkallelse har prövats slutligt. Även i annat fall får beslut om avstängning för visst tjänstgöringstillfälle meddelas, om ordningsvakten åsidosätter vad som åligger honom i hans verksamhet.

Är det fara i dröjsmål får beslut om avstängning meddelas av en polisman. Ett sådant beslut skall skyndsamt anmälas till den myndighet som har förordnat ordningsvakten. Har avstängningen ej redan upphört, skall myndigheten omedelbart pröva om den skall bestå.


Besvär 10 § Beslut som en polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen har meddelat i ärenden enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1999:330).


Tystnadsplikt 11 § En ordningsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av uppdrag enligt denna lag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lag (1980:578) om ordningsvakter.
  2. ^ Rikspolisstyrelsens författningssamling RPSFS 2010:8 (Fap 692-1)
  3. ^ Svensson, Bengt (2010). ”10. Undantag”. i Monica Rodrigo. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 692-1. Rikspolisstyrelsen. sid. 13. http://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/FAP/FAP692_1_RPSFS2010_8.pdf. Läst 23 augusti 2011 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]