Orinoco

(Omdirigerad från Orinokofloden)
Orinoco
Orinoquia
Flod
Bro över Orinoco vid Ciudad Bolívar i Venezuela.
Bro över Orinoco vid Ciudad Bolívar i Venezuela.
Länder Venezuela Venezuela, Colombia Colombia
Källa
 - läge Cerro Delgado-Chalbaud, Parima, Venezuela & Brasilien
 - höjdläge 1 047 m ö.h.
 - koordinater 02°19′05″N 63°21′42″V / 2.31806°N 63.36167°V / 2.31806; -63.36167
Mynning Delta Amacuro
 - läge Atlanten, Venezuela
 - höjdläge m ö.h.
 - koordinater 8°47′43″N 60°40′48″V / 8.79528°N 60.68000°V / 8.79528; -60.68000
Längd 2 740 km
Flodbäcken 944 000 km²
Vattenföring
 - medel 14 000 /s
Geonames 3631298
Orinocos avrinningsområde.
Orinocos avrinningsområde.
Orinocos avrinningsområde.

Orinoco är en 2 740[1] kilometer lång flod i Venezuela och är Sydamerikas tredje[1] längsta flod, efter Amazonfloden och Paraná.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Orinoco rinner upp i Parimabergen i sydöstra delen av Venezuela, nära gränsen till Brasilien. Dess lopp bildar en stor C-formad båge, där den först rinner åt väster, sedan åt norr och därefter österut genom slättområdet Llanos. Floden mynnar ut i Atlanten i östra delen av landet, där den bildar ett stort delta. Medelvattenföringen genom deltat är cirka 14 000[1] m³/s.

Dess avrinningsområde, ibland kallat Orinoquia, utgör ett område på 944 000 km²,[1] varav 76,3 ligger i Venezuela och resten i Colombia. Gränsen mellan Orinocos och Amazonflodens avrinningsområden bildar också gräns mellan Brasilien och Venezuela, utom längst i väster.

Betydelse[redigera | redigera wikitext]

Orinoco och dess bifloder utgör ett viktigt transportsystem för östra och inre Venezuela samt llanos i Colombia. Floden har dessutom förbindelse med Rio Negro (en biflod till Amazonfloden) genom bifurkationen Casiquiare.

Området är mycket rikt på olja och det finns i ett stort bälte av oljesand, kallat Orinocobältet, i den södra delen det östliga flodbäckenet.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Forsman, Arne: Orinoco i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 mars 2015.