Ormbär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om arten ormbär. För släktet som ibland också kallas ormbär, se Ormbärssläktet.
Ormbär
Paris quadrifolia 2011 G2.jpg
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Liljeordningen
Liliales
Familj Trebladsväxter
Trilliaceae
Släkte Ormbärssläktet
Paris
Art Ormbär
P. quadrifolia
Vetenskapligt namn
§ Paris quadrifolia
Auktor Linné, 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Ormbär (Paris quadrifolia) är en ört som är ganska olik alla andra växter i Sverige.

Den har brett elliptiska blad, som alla (normalt 4, sällan 5–7), är samlade i en krans högt uppe på stjälken, ett kort stycke nedanför den ensamma, toppställda blomman, och blombladskransarna är alltid fyrtaliga. Man kan inte riktigt urskilja foderblad och kronblad i blommorna. Men kalkbladen är långa och smala, de fyra inre (övre) är trådsmala, och alla något vridna i en rotationsriktning och till färgen gulgröna. Ståndarknapparna är vridna i samma riktning och är till färgen gulgröna. De är utdragna till långa sylar. Pistillen är svartbrun. Bäret är gråblått. Barn kan tro att det är blåbär. Växten innehåller irriterande ämnen, som kan ge magbesvär.[1] Rena förgiftningar är ovanliga, men om fler än fem bär förtärts bör Giftinformationscentralen kontaktas för råd.

Ormbärsörten kan förefalla dyster och paradoxal i jämförelse med de vackra blommorna i den närbesläktade familjen liljeväxter. De täta bestånden inne i lundens mörkare skrymseln gav förr i tiden vidskepelsen åtskilligt att tala om. Knappt kan man, skrev en författare, förmå en man av allmogen att ta denna avskydda växt i sin hand.

Trots att den är en utpräglad lundväxt i södra Skandinavien är denna art utbredd över hela Norden och på fjällen ända upp till trädgränsen.

Namngivning[redigera | redigera wikitext]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Släktnamnet Paris kommer eventuellt av latinets par ("par", "likadan", "kompanjon") eller av prins Paris från Troja.[2]

Artnamnet quadrifolia betyder "med fyra blad" och kommer av latinets quattor ("fyra") och folium ("blad", "löv").[3]

Vetenskapliga synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Paris dahurica Fisch. ex Turcz.
  • Paris obovata Ledeb.
  • Paris pentaphylla Renault nom. nud.
  • Paris quadrifolia var. angustiovata D. Z. Ma & H. L. Liu.
  • Paris trifolia Renault nom. nud.

Äldre svenska namn[redigera | redigera wikitext]

Arten har förutom "ormbär" också burit ett antal andra svenska trivialnamn:

  • Bläcken (i Blekinge)
  • Fyrling
  • Hållbär (av att arten inom naturmedicinen ansetts kunna bota "håll" (mjälthugg). Den sägs även kunna användas mot ögonsjukdomar.
  • Korsört (i Blekinge)[4]
  • Parört
  • Soögon, solögon (av det att det ensamma bäret kan se ut som ögat på en so, alltså hona av gris)
  • Trollbär, trollbärs-ört(stod tidigare som svenskt huvudnamn i stället för ormbär).[5]
  • Vargbär (i Finland)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 83. ISBN 91-20-04445-3 
  2. ^ Odhner, Einar (1963). Växternas namn: deras betydelse och ursprung (ett). Stockholm: Bokförlaget Liber. Libris 728681 
  3. ^ Anderberg, Anna-Lena (30 mars 2009). ”Ormbär – Paris quadrifolia L.”. Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/trillia/paris/pariqua.html. Läst 24 februari 2013. 
  4. ^ En helt annan art, Senecio vulgaris, kallas också korsört.
  5. ^ Palmstruch, Johan Wilhelm; Venus, Carl Wilhelm (1815). Svensk Botanik. 1 (två). Stockholm: Carl Delén. Libris 1415203 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Plansch ur Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz av professor Otto Wilhelm Thomé, Tyskland 1885.