Ormsö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°N 23°Ö / 59°N 23°Ö / 59; 23
Ormsö
Vormsi
Kommun
Hullo ortodoxa kyrka
Hullo ortodoxa kyrka
Land  Estland
Län Lääne
Koordinater 59°N 23°Ö / 59°N 23°Ö / 59; 23
Area 92,93 km²[1]
Folkmängd 245 (1 januari 2011)[1]
Befolkningstäthet 3 invånare/km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Eesti vormsi vald.png
Webbplats: http://www.vormsi.ee
Norrby på Ormsö heter även Norbi på estniska.

Ormsö (estlandssvenskt uttal: årmse, estniska Vormsi, tyska Worms) är den fjärde största ön i Estland. Före andra världskriget var Ormsö jämte Nuckö centrum för estlandssvenskarna. Ön, som är 93 km² stor, är cirka tio kilometer bred och fem kilometer lång och ligger utanför Hapsal i vars närhet färjeläget Rus (estniska Rohuküla) finns för transport mellan Ormsö och fastlandet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Öns byar är Hullo (som är administrativt centrum), Borrby (estlandssvenskt uttal: bårrbe), Diby, Bussby, Magnushov, Fällarna (fällana), Rumpo (romp), Kärrslätt (kählet, kälet, estniska Kersleti), Norrby, Rälby (rälbe), Saxby, Sviby (huvudhamn) och Söderby. Bynäs (bines), Hakebacken (håkabackan) Tompo och Kärret är före detta byar.

Svibyviken (estniska Sviby laht) är en vik utanför Sviby. Vitberget (estlandssvenskt uttal: hoitbärge) är den högsta höjden (12 meter) på ön. Norr om Diby ligger undervattensgrundet Storgrundet (estniska Suurrahu). Korset är ett grund vid Rumpnäset.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Klagomännen från Ormsö 1861 föreställer ståendes från vänster Hans Solros och Anders Winqvist, sittandes från vänster hittas, på teckningen av C. Weidenhavn, Lars Lindström, Adam Jerikas och Johan Renberg. Lindström och Solros kom från Borrby och de övriga tre från Rälby.

Klagomännen från Ormsö 1861[redigera | redigera wikitext]

I Svenska Arbetaren kan man läsa den 25 augusti 1861:

"I början av juli denna sommar kom en liten båt inseglande i Stockholmsskären. Den var långväga ifrån, längre än man i början kunde ana, och den kom i ett ärende, som djupt skulle gå varje svensk till hjärtat. I båten sutto fem män med allvarliga ansikten, och när de kommo i land och man frågade dem vilka de voro, svarade de på ren svenska: - Vi äro svenska bönder från Vormsö. Vi äro fria svenska bönder, det är vår stolthet, vårt förnämsta goda. Våra lagar och privilegier äro bekräftade av edra konungar och de ryska tsarena, men vi få icke njuta av dem."

År 1861 uppmärksammades rikssvenskarna att det fanns en svenskspråkig minoritet i Estlands kustbygd, ty då kom fem ormsöbönder med öppen båt till den svenska huvudstaden för att klaga hos den svenska kungen för de övergrepp de drabbades av öns egenmäktige godsägare Stackelberg som huserade på Magnushov. Några direkta lättnader fick man inte, även om ett visst diplomatiskt arbete sattes igång genom den svenska regeringens försorg, men det var början på ett utökat samarbete mellan estlandssvenskarna och människor i Sverige som fortgick fram till den stora massflykten till Sverige 1944.

Under den sovjetiska ockupationen 1944-91 tillhörde Ormsö en militär gränszon som var stängd för t.o.m. sovjetmedborgare och kunde endast besökas av dem som hade särskilt utfärdade inrikespass.[2]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.
  2. ^ Külvi Kuusk och Maivi Kärginen, Stop! Border Zone! (Rannarahva museum, 2013), s. 37. ISBN 978-9949-9527-0-0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]