Oskar Lindberg (musiker)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oskar Lindberg
Oskar Lindberg
Oskar Lindberg
Tonsättare
Födelsenamn Oskar Fredrik Lindberg[1]
Född 23 februari 1887[1]
Gagnef, Dalarna[1]
Död 10 april 1955 (68 år) [1]
Stockholm[1]

Oskar Fredrik Lindberg, född 23 februari 1887 i Gagnef, Dalarna, död 10 april 1955 i Stockholm,[1] var en svensk tonsättare, kyrkomusiker och musikpedagog samt professor.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Oskar Lindberg tjänstgjorde redan som fjortonåring vid högmässan i sin födelsesocken Gagnef med sitt orgelspel. Han studerade vid Kungliga Musikaliska Akademien 1903-1911, där han bl.a. avlade organistexamen 1906. Jämsides studerade Lindberg komposition för Ernst Ellberg och Andreas Hallén, men kompletterade med studier i dirigering vid Akademien i Sonderhausen, med vidare fördjupning i Tyskland och Österrike. 1906 organist i Trefaldighetskyrkan i Stockholm och 1914 till 1955 i Engelbrektskyrkan.

Han deltog i produktionen av 1939 års koralbok. Han skrev också många icke-kyrkliga verk, bland annat en symfoni och symfoniska dikter. Hans Requiem räknas också till hans främsta verk[källa behövs].

Oskar Fredrik Lindberg var farbror till jazzmusikern och kompositören Nils Lindberg. Medlem i tonsättargruppen Spillran. Lindberghallen i Gagnef är uppkallad efter honom.

Vid ett möte i Gagnefs missionshus hörde han en sång som etsade sig fast i hans minne. Inför en radioutsändning 1936 arrangerade han ett orgelstycke baserat på denna melodi. Stycket kallade han Gammal fäbodpsalm från Dalarna. Detta bör vara det från Lindberg som framförs mest i våra dagar.[2]

Efterforskningar har visat att stycket heter Psalm från Älvdalsåsen och sjöngs av en kringvandrande blind musiker - Grund Olof Ersson (d. 1881). Denne hade lärt det av storspelmannen Bälter Erik Olsson (f. 1793), vars dotter han gifte sig med. Ännu en spelman från Älvdalsåsen, Kettis Lars Matsson (d. 1940), lärde sig melodin av Olof varefter en pastor eller kantor Alb. Lindberg upptecknade den. Kompositör kan och bör alltså icke anges.[3]

De upptecknade noterna publicerades för övrigt i Karl-Erik Forsslunds "Med Dalälven från källorna till havet" redan 1919. Många hade följaktligen detta verk i sitt hem långt före 1936.[4]

Alltså kan vi precisera att Oskar Lindberg kan anges som kompositör/arrangör av orgelstycket som är baserat på en äldre melodi vilket ju också framgår av titeln: "Gammal fäbodpsalm".

Oskar Lindberg är begraven på Gagnefs kyrkogård.[5]

Verkförteckning[redigera | redigera wikitext]

Orkester[redigera | redigera wikitext]

  • Tre dalmålningar op 1, svit (1907-1908)
  • Konsertuvertyr nr 1 Ess-dur op 3 (1909)
  • Konsertuvertyr nr 2 h-moll op 7 (1911)
  • Danse charactéristique (Symfonisk dans) op 9 (1911)
  • Vildmark op 10, symfonisk dikt (1912)
  • Florez och Blanzeflor op 12, symfonisk dikt (1913) efter Oscar Levertin
  • Symfoni F-dur op 16 (1913-1916)
  • Festpolonäs op 13 (1914)
  • Från de stora skogarna op 18, symfonisk dikt (1918)
  • Tre färdeminnen op 20, svit (1919-1920)
  • Konsertuvertyr nr 3 D-dur op 25 (1924)
  • Introitus solennis op 26 (1924, orkesterversion)
  • En liten dalarapsodi op 27 (1925)
  • Adagio (1928), efter körstycket Pingst
  • Två stycken för stråkorkester op 31 (1929)
  • Per Spelman han spelte op 32, symfonisk dikt (Rapsodi över svenska folkmelodier) (1932)
  • Hemifrån op 34, symfonisk dikt (1932)
  • Från de stora skogarna, symfonisk dikt (1934)
  • Leksandssvit op 41 (1935)
  • En gammal kämpavisa från Dalarna op 42 (1936) /5 minuters speltid/
  • Svensk högtidsmarsch Dess-dur op 42 (1936) /8 minuters speltid/
  • Svit op 53 (1945)
  • Gesunda op 54, symfonisk dikt (1947)

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Andantino för violin och piano, 1906
  • Vaggsång, för violin och piano, 1910
  • Pianokvartett d-moll op 29, 1926-28

Verk för piano[redigera | redigera wikitext]

  • Vår, 1905
  • En längtans vals, 1918
  • Fyra preludier op 19, 1919
  • En liten danssvit (även för orkester), 1922
  • Preludium, 1945
  • Vals-intermezzo
  • Ciel etoile Valse par Paul Fromont
  • Hymn och marsch (för fyrhändigt piano), 1937

Verk för orgel[redigera | redigera wikitext]

  • Preludium och fuga, a-moll, 1905
  • Konsertfantasi, 1914
  • Marcia funèbre, 1916
  • Orgelsonat g-moll op 23, 1924
  • Introitus solennis (även för orkester), 1924
  • Högtidsmarsch, 1926
  • I denna ljuva sommartid, orgelkoral, 1930
  • Variationer över en gammal dalakoral, op 36, 1933
  • Musik till Jobs bok op 30, 1934
  • Tre orgelkoraler op 39, 1934
    • 1. Min själ och sinne låt Gud råda (Sv.Ps 239)
    • 2. Dig skall min själ sitt offer bära (Sv.Ps 28)
    • 3. En fridens ängel ropar: Kom! (Sv.Ps 483)
  • En gammal psalmmelodi från Mora (även för violin och piano), 1935
  • En gammal fäbodpsalm från Dalarna, 1936
  • Bröllopsmusik, 1941
  • Fyra orgelkoraler op 50. 1943
    • 1. Gud ej sitt tryckta barn förgäter
    • 2. Jesus allt mitt goda är
    • 3. Tänk när en gång det töcken har försvunnit
    • 4. Helige Ande, låt nu ske
  • Den signade dag, 1944
  • Bröllopsmusik nr. 2: Bröllopsmarsch 1947
  • När stormens lurar skalla, liten partita, tryckt 1954
  • Preludier till den svenska koralbokens samtliga koraler, tryckt 1961 (m. David Wikander)

Verk för kör och orkester[redigera | redigera wikitext]

Övriga körverk[redigera | redigera wikitext]

Sånger med orkester[redigera | redigera wikitext]

Sånger med piano[redigera | redigera wikitext]

Scenmusik[redigera | redigera wikitext]

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Lindberg finns representerad med ett flertal verk i Den svenska psalmboken 1986 (nr 164 - samma melodi som till 495 och 636 - , nr 206, 210, 232 - samma melodi som till 573 - , nr 233, 267, 393, , 527, 574 och 596).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Lindberg, Oskar Fredrik
  2. ^ Sandin, baksidestext
  3. ^ Kantor Helge Wimelius, Älvdalsåsen via Svenskt visarkiv
  4. ^ Då Wimelius och Forsslund skriver "pastor Alb. Lindberg" kan avses kantorn Albert Lindberg, Oskars bror.
  5. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Lindberg, Oskar Fredrik

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]