Oskarström
- För andra betydelser, se Oskarström (olika betydelser).
| Oskarström | |
| Tätort | |
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Län | Hallands län |
| Kommun | Halmstads kommun |
| Församling | Oskarströms församling |
| Koordinater | 56°48′10″N 12°57′57″Ö / 56.80278°N 12.96583°V |
| Area | 349,06 hektar |
| Folkmängd | 4 071 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 11,66 inv./hektar |
| Grundad | 1905 (som municipalsamhälle) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | OSKARSTRÖM |
| Postnummer | 313 XX |
| Riktnummer | 035 |
| Tätortskod | 4056 |
  Oskarströms läge i Hallands län
|
|
Oskarström är en tätort i Halmstads kommun i Hallands län, Sverige.
Oskarström ligger utmed riksväg 26 (Nissastigen) 18 km norr om Halmstad centrum breder orten ut sig på båda sidor om Nissans dalgång. Samhället ligger lummigt inbäddat och omges av lövskogsklädda höjder och granskog.
Innehåll |
Historia [redigera]
Förhistoria [redigera]
Under järnåldern fanns i nuvarande Vrenninge en bofast jordbrukarbefolkning. Som bevis på detta finns det bygravfält med järnåldersdös, domarring och treudd.
Byarna Mared och Espered tillkom troligen i början av medeltiden och var ungefär lika stora till mitten av 1880-talet.
Under Nordiska sjuårskriget (1563-1570) stred svenskarna under ledning av befälhavaren Charles de Mornay mot danska kungen Fredrik II i slaget vid Mareds kärr, som stod där nuvarande Oskarström nu ligger. Till minne av detta reste Hallands Museumförening 1923 en minnessten.
Samhället Oskarström [redigera]
Namnet Oskarström är inte efter kungarna Oscar I eller Oscar II utan bokhållaren Oscar Björkman född i Ulricehamn som 1844 köpte en bit mark med tillhörande vattenfall vid Nissan. Han byggde ett sågverk på fastigheten, som han döpte efter sig själv - Oscarsström. När ortnamnet 1850 skrevs i Hallands Läns Tidning, stod det Oskarsström. 1885 köptes Oscarsström av Isak Andreas och Carl Wilhelm Wallberg och de anlade en hattfabrik 1886 som sysselsatte ett hundratal från bygden fram till 1888, då fabriken flyttades ner till Wallbergs Fabriks AB i Halmstad och fallet var därmed outnyttjat.
1890 startade Oskarsströms Jutefabrik, efter att på bara nio månader byggt upp fabriken. Detta var grunden till det moderna industrisamhället.
Laxfisket [redigera]
Laxfisket har alltid varit betydande utmed stränderna, för att 1870 bli mer kontrollerat med en laxodlingsanstalt på orten. USA:s Stockholmsminister på 1850-talet, William Thomas var nog den förste "turisten" som upptäckte naturen och laxfisket i Oskarström och en av klipporna i fallet i Nissan bär fortfarande namnet "Mr Thomas sten".
Under slutet av 1800-talet fick det fina laxfisket i Nissan uppmärksamhet från engelsmän och skottar, men också förmögna Halmstadbor hittade hit, både för att fiska och att uppleva den säregna naturen. Därför uppfördes 1880 ett hotell, för att härbärgera turisterna, men även industrifolk som kom till orten. Innan dess hade inspektör Jonsson, som skötte laxodlingen inackordering i sex veckor med fritt fiske till en kostnad av 3 500 Kr, men fångsten fick inte behållas. När industriutsläppen ökade på 1900-talet kunde inte laxbeståndet fortleva. 1905 fångades bara en lax på 3 kilo. Omfattande rening av spillvatten från industrierna har gjort att laxen numera återvänt till Oskarström.
Kommunikationer [redigera]
Järnvägen Halmstad-Nässjö anlades av järnvägsbolaget Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, år 1877 och blev en viktig kommunikationsväg både för gods och persontrafik för orten. 1882 byggdes stationshuset. Järnvägen övertogs 1946 av SJ och används fortfarande för persontrafik och godsbefodran.
1877 fick Oskarström sitt första postkontor. 1905 fick Oskarström telefonstation men järnvägen skötte telegramtrafiken med sin järnvägstelegraf betydligt längre.
1923 startade Albert Johansson busstrafik mellan Halmstad och Oskarström. Så småningom började HNJ känna sig hotad av det lilla bussföretaget, och fick 1927 länsstyrelsens tillstånd att bedriva busstrafik mellan Halmstad och Oskarström. Omedelbart inledde HNJ en hård konkurrans. Under rubriken " Det stora busskriget " uppmärksammades kampen inte bara i lokalpressen utan också i stora delar av övriga landet. När kilometerpriset för resan var nere i under 2 öre kunde Johanssons Busstrafik inte längre stå emot utan tvingades år 1932 att överlåta rörelsen till HNJ.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Oskarström är belägen i Enslövs socken och Slättåkra socken]] och ingick efter kommunreformen 1862 i Enslövs landskommun och Slättåkra landskommun, där Oskarströms municipalsamhälle inrättades 27 januari 1905, före 15 maj 1936 stavat Oskarsström. 1948 utbröts orten och dess närområde ur landskommunen och bildade Oskarströms köping. Köpingskommunen uppgick 1971 i Halmstads kommun. [2]
I kyrkligt hänseende har Oskarström till 1957 hört till Enslövs församling och Slättåkra församling och från 1957 till Oskarströms församling.[3]
Orten ingick till 1890 i Tönnersjö tingslag och Halmstads tingslag därefter till 1948 i Halmstads och Tönnersjö tingslag och sedan till 1971 i Höks, Tönnersjö och Halmstads tingslag. Från 1971 till 1975 ingick orten i Hallands södra tingsrätts domsaga och Oskarstöm ingår sedan 1975 i Halmstads tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Oskarström 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 852 | |||
| 1965 | 3 220 | |||
| 1970 | 3 335 | |||
| 1975 | 3 702 | |||
| 1980 | 4 019 | |||
| 1990 | 4 009 | 346 | ||
| 1995 | 3 978 | 348 | ||
| 2000 | 3 867 | 348 | ||
| 2005 | 4 011 | 349 | ||
| 2010 | 4 071 | 349 | ||
Service [redigera]
På orten finns vårdcentral, apotek, tandläkare, bibliotek, skolor (Valhallaskolan 1-6), (Esperedskolan 1-6) och (Österledskolan 7-9), Swedbank kontor för bankärenden, systembolag, två matbutiker (ICA och Hemköp), tre bensinstationer, tre pizzerior, frisörer, bilverkstad, cykelaffär, färgaffär, gym, begravningsbyrå och en krog.
Näringsliv [redigera]
De främsta arbetsplatserna var Scandinaviska Jutefabriken som startade 1890 och Oskarströms Sulfit AB som startade 1907 och var fram till 1930-talet de enda industriarbetsplatserna i samhället. Idag består industriverksamheten av Nitator (legotillverkning till fordonstillverkare), CWS-boco (industritvätt), Demotex (köksinredningar) och Sweden Hydro Tools (hydrauliska komponenter). Våren 2011 kom beskedet att Johns Manville (f.d. Scandinaviska Jutefabriken) lägger ner sin tillverkning på orten. [6] [7]
I samhället finns sedan 1923 en hantverk- och industriförening. Nissans vattenkraft utnyttjas via tre kraftverk i och kring Oskarström med en sammanlagd effekt på 24,5 GWh/år.
Kyrkor – Trossamfund [redigera]
- Oskarströms församling tillhör Göteborgs stift i Svenska kyrkan
- Mariakyrkan tillhör S:ta Maria katolska församling i Stockholms katolska stift
- Björntorpskyrkan tillhör Pingströrelsen
Sport [redigera]
Förutom en fotbollsanläggning med flera planer finns det även två idrottshallar, en utomhus simanläggning med uppvärmd 50-meters bassäng och två mindre bassänger, skidbacke med skidlift och en konstfrusen isbana.
Oskarströms badmintonklubb-OBMK har ca 100 medlemmar.
Oskarströms IS är samhällets fotbollsklubb och har Esperedsvallen som sin hemmaplan.
Oskarströms Bandyklubb (OBK) har en egen konstfrusen bandybana Strömvallen sedan några år.
BK 80 är brottarklubben på orten. BTK 2000 är bordtennisklubben i Oskarström.
Oskarströms Skidklubb har egen slalombacke Vrenningebacken med 2 liftar i Oskarström och tillhörande värmestuga. Oskarströms OK är ortens orienteringsklubb och har Hökatorpet som sin klubbstuga.
Oskarströms Skytteförening är ortens äldsta förening och bildades redan 1901 då de fick mark till en skjutbana av Jutefabriken på Lövhult. Fortfarande har föreningen verksamheten där, men med en ny bana lite mer söderut.
Cykelklubben Halmstad CK har sin utgångspunkt från Oskarström.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ Hallandsposten: 70-tal varslas i Oskarström [1] (publicerad 1/3 2011, läst 25/6 2011)
- ^ Hallandsposten: Stängningen hårt slag för hela Oskarström [2] (publicerad 3/3 2011, läst 25/6 2011)
Källor [redigera]
- Museet i Halmstads arkiv
- Oskarströms Hembygdsförening
- Kulturhistorisk inventering, Oskarström, Landsarkivet i Halmstad
- Slättåkra socken, kommun, bygd och folk, Halmstad 1966 (av John Arwidson)
- Enslövs kommun 1695-1945: en kommunalhistorisk minnesskrift, Skavböke: Enslövs hembygdsförening 1945 (av Harry Hedin, Leon Carlson och Hj. R. Nilsson)
- Oskarström - Obygd blev industriort, Oskarströms kommun (Oskarströms Historiekommitté, kommittéordförande: Fredy Bermhed)
- Rapport över inför områdesplanering av Oskarström, Halmstads kommun. Halmstad: Stift. Hallands länsmus. Halmstad och Varberg: Landsantikvarien
- Maredsfors kraftverk
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||
