Ossian Elgström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ossian Elgström

Josef David Ossian Elgström, född 19 november 1883 i Strövelstorp, Kristianstads län, död 20 maj 1950 i Båstad,[1] var en svensk etnolog, författare och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter ingenjörsexamen i Örebro 1905 studerade Elgström konst vid Konstakademin i Stockholm 1906–1907, därefter i Köpenhamn och Paris. Han företog flera resor till bland annat Lappland 1918–1920 och 1928 samt till Sibirien och Grönland. Elgström studerade arktiska folks levnadssätt och myter, som han presenterade i ett flertal böcker samt i målningar. Han skrev även barnböcker och noveller.[2]

I Stockholm försörjde han sig som tecknare och humoreskförfattare och medarbetare i Puck, Söndagsnisse-Strix och Svenska Dagbladet. Hans starka intresse för naturfolkens myter och levnadssätt och med stöd av Nordiska museet och Turisttrafikförbundet, företog han ett flertal studieresor till Lappland åren 1913–1921. Ett flertal väl illustrerade böcker gavs ut av Bonniers under dessa år och Nordiska museet förvarar hans samlingar ifrån Lappland.

Konstnärskap[redigera | redigera wikitext]

Ossian Elgström var inte bara forskare och författare. Den korta tiden på Konstakademien var allt Elgström behövde för att visa skicklighet i alla de sköna konsterna. Han gjorde skisser till ett antal gobelänger, den mest kända "Vinland det goda" utförd av Elisabethsystrarna, under ledning av Elisabeth Thorman, som ställdes ut på Stockholmsutställningen 1930 och gavs i bröllopsgåva till Folke och Estelle Bernadotte av Stockholm stad. Gobelängen lär nu finnas i London. Han ritade mönstret till järnbeslagen till Kiruna kyrka, intarsior till Amerikalinjens fartyg Kungsholm 1929 i samarbete med John And, samt en del plafonder till olika officiella byggnader.

1915 reste han till Grönland för att studera inuiternas levnadssätt i jämförelse med samernas. Efter flera månader på Grönland, skrev han en bok om sin resa och förde hem ett antal vackra föremål, som vackra kamicker, skärp, harpuner samt amuletter med florentinska pärlor, som nu finns på "Danska statens Museum" på Godthåb, Grönland.

Under större delen av 1920-talet målade Elgström en serie konstverk som handlade om Erik den rödes flykt från Norge. Han använde sig av en tvätteknik i svart-vitt på kinesisk, för ändamålet preparerad linneduk. De enda färgerna var, sepia, svart, grått och smutsgult. Serien ställdes ut på Konstnärshuset i Stockholm 1929. Hans intresse för den nordiska mytologin, Eddan och Ragnarök växte mer och mer från 1928 ända fram till 1940-talet. Eddaserien ställdes ut på Konstakademin 1938. Samma år kom Ossian Elgströms Edda ut med både svensk och engelsk text på Bonniers förlag. En vacker och dyrbar numrerad upplaga i skinnband med översättningen till engelska av professor Bror Danielsson.

Under 1930-talet vistades Elgström i Torekov. Han bildade sitt eget sjöfartsmuseum, som med tiden växte och nu finns på Malmö sjöfartsmuseum. I samband med att han illustrerade Turisttrafikförbundets årsbok 1930, gjorde Ossian Elgström en rad etsningar med motiv från Lappland. En andra tryckning långt senare blev misslyckad och förstördes tillsammans med plåtarna. Elgström gjorde många porträtt av kända personer, bland annat av Kung Gustaf VI Adolf, Eric von Rosen, Gustaf Bolinder och Sven Lidman.

Wera Elgström utverkade en plats där Eddan och Ragnarök kunde få tak över huvudet som fick namnet Eddangalleriet. Ossian Elgström bosatte sig i Torekov och senare i Båstad. Trots skilsmässan fortsatte hans hustru att hålla Eddan och Ragnarök samlade, för att till sist 1941, övertala Nationalmuseum att ställa ut de båda sviterna i samband med en Nationalinsamling, som skulle hålla det hela samlat för alltid. Kriget kom tyvärr emellan och det hela skingrades åt många håll. Förutom hans många målningar och grafiska blad ritade även Elgström en järnbeslagen dörr med motivet Birkarlarna för Nationalmuseum och en portal till Kiruna kyrka.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

  • Föräldrar: Byggnadsingenjören och sjökaptenen Nils Olof Elgström och Maria Strömberg
  • Syskon: författaren Anna Lenah Elgström
  • Äktenskap: 1909 med Anna Mathilda Lindström (född Umeå, död 1919 i Karesuando). 1921 med Wera Thomsen och 1944 med Sonja Suleika Holm.
  • Barn i första äktenskapet: Brita f. 30/11 1910, Anne-Marie f. 22/11 1914, Mårten f. 30/9 1916, Jörgen f. 14/8 1919
  • Barn i andra äktenskapet: Turid, Inga f. 18/1 1923
  • Barn i tredje äktenskapet: Solveig f. 26/9 1939
  • Dotterdotterson till Elgström är kompositören PerMagnus Lindborg.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Författare[redigera | redigera wikitext]

  • The bear feast : a pictorial narrative (by Ossian Elgström ; text by Ernst Manker) (1972)
  • Björnfesten : en bildberättelse (av Ossian Elgström i tolkning av Ernst Manker) (1971). 2., rev. uppl. 1984
  • Boken om pigan Karlsson (1929)
  • Chikagobohème: 13 noveller (1924)
  • Dagligt liv bland Grönlands nordbor omkring år 1000: akvareller och tuschmålningar ... i Konstnärshuset, Stockholm, tiden 11 april-1 maj 1929 (1929)
  • Dagligt liv bland Grönlands nordbor omkring år 1000: akvareller och tuschmålningar av Ossian Elgström i Malmö museum (1930)
  • "En diademformig kvinnomössa från Jockmock". I årsboken Fataburen, 1920:1, s, 35-42
  • Erövringen av staden Babylon (av Ossian Elgström och Gunnar Örnulf, med teckningar av Ossian Elgström) (1926)
  • Etnografiska pastischer m.m. av Ossian Elgström : Liljevalchs konsthall 1917 (1917)
  • "En fantasiens ljuft doftande blomsterkvast för jordens syndare att lukta på: utsträckt genom ett hål i väggen af ett jordiskt käril ..." (1912)
  • Fantastiska noveller (1920)
  • Fjällfotografen Borg-Meschs äventyr bland Lapplands fjäll (upptecknade och insamlade, med talrika bilder, dels efter Borg-Meschs fotografier, dels efter teckningar av Ossian Elgström) (1929)
  • Hur man för krig med tennsoldater (1914)
  • Hyperboreer: reseliv och forskningar bland Jukkasjärvilapparna 1919-1920 (1922)
  • Karesuandolapparna: etnografiska skisser från Köngämä och Lainiovuoma 1916-1919 (1922)
  • Kämparna på borgen Kraak: en berättelse för pojkar (1927)
  • Lappalaiset : resor i Lappland och Norge (1919)
  • En lapsk björnjakt på 1600-talet (efter gamla källor skildrad af Ossian Elgström) (1913)
  • Lapska myther : teckningar af Ossian Elgström (1914)
  • Moderna Eskimåer : skildringar från en resa i Västgrönland sommaren 1915 (1916)
  • Myther och sagor från Lappland (1914)
  • Människor och andar : eskimåmyter i bild (1921)
  • Negerglädje och annat (1914)
  • "Den nutida lapska kvinnodräkten". I tidskriften Ord & bild, 30(1921), s. 73-80
  • Ossian Elgström Edda (skriven och illustrerad av honom själv, förord av Carl Grimberg) = The Edda of Ossian Elgström (written and illustrated by himself, translated by Bror Danielsson) (1938)
  • På luffen : från Hornstull till Malmö (1922)
  • Sagan om Kagsagsuk : eskimåernas folkhjälte (S.l.: s.a.)
  • "Spridda drag av vidskepelse och övertro bland Karesuandolapparna". I årsboken Fataburen, 1922 (1), s. 35-44
  • Spökfregatten (forts. på "Kämparna på borgen Kraak") (1928)
  • Det stora sjöslaget (med teckningar av Ossian Elgström) (1927)
  • Tuj och Pet och månen (1934)
  • Under meteorernas trumeld : roman för ungdom (med 35 teckningar av P. Kallilla) (1932)
  • Ungarna Fex : en barnakrönika från Söderstad (1933)


Illustratör[redigera | redigera wikitext]

  • Ferlin, Nils: Yrkesvisor / illustr. av Ossian Elgström. 1944
  • Holberg, Disa: Barnungar / Med teckningar och förord av Ossian Elgström. 1924
  • Hur de vilja lösa försvarsfrågan [Affisch] : Lindhagen: Musikförsvaret, Raoul Hamilton: En liten värvad arm√© utrustad med alla modärna förstörelseredskap... / [ill.] O. Elgström. 1924
  • Lindholm, Valdemar: Solsönernas saga / af Valdemar Lindholm ; [illustratör: Ossian Elgström]. 1909
  • Manker, Ernst: Björnfesten : Ossian Elgströms bildberättelse tolkad av Ernst Manker / Foto Bo Soll√©n. 1969. Norrbotten. - 0546-3467. ; 1970, s. [7]-36 : ill.
  • Nyberg, Ven: Prästgårdsbarnen på Båkön : en historia för pojkar och flickor / med teckningar av Ossian Elgström. 1925
  • Ossian Elgström : Utställning 31 mars - 14 april 1921. Sveriges allm. konstförening, v:a Trädgårdsgatan 10.. 1921
  • Ossian Elgströms eddabilder utförda åren 1926-1936. [Utställningskatalog.].. 1936
  • Ossian Elgström : Lyxtelegram Nr 7 med 2 renar. 1946.
  • Palm, J. Paulus: Spikskorna och andra pojkberättelser / av J. Paulus Palm ; med illustr. i texten av Ossian Elgström. 1914
  • Ström, Fredrik: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna, klockarn om orgelverket, torparn om hovmarskalken, gubben om döden och flickan om kärleken etc. / Fredrik Ström ; ill. Ossian Elgström. 1929
  • Ström, Fredrik: Svenskarna i sina ordspråk jämte sju tusen svenska ordspråk om gud djävulen, mannen, kvinnan och kärleken, livet och döden, glädjen och sorgen, ämbeten och yrken etc / Fredrik Ström ; ill. Ossian Elgström. 1926
  • Svedelius, Julia: Raunala / av Julia Svedelius ; illustratör: Ossian Elgström. 1914
  • Svedenborg, Hedvig: Krigarliv : en romantiserad skildring från världens nordligaste garnison / med teckn. av Ossian Elgström. 1914
  • Det svenska försvarets kyrkogård [Affisch] : enligt socialdemokratisk planritning / [ill.] O. E.. 1924
  • Wallander, Hjalmar: Pojkarna hos Block & Block / av Hjalmar Wallander ; med teckningar av Ossian Elgström. 1925-1926
  • Wiklund, Karl Bernhard: Lapparna och stora världen.. 1929. Svenska turistföreningens årsskrift. - Stockholm : Fören., 1886-1967. ; 1929, s. 89-112 : ill
  • Ziedner, Lili: I lögn och ro : nyckelroman i tre delar / med teckningar av Ossian Elgström. 1930


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]