Otium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Otium cum dignitate (latin: 'vila (eller 'fred') med värdighet'). Lugnt hedersamt privatliv efter väl förrättat livsverk. Romarna uppfattade arbete som ett nödvändigt ont. Begreppet otium stod för all sorts frihet från plikter och uppbundenhet; ett idealtillstånd som möjliggjorde bildning, konstnärsskap och njutning – alltså sysselsättningar utan materiell vinning som mål. Uttrycket förekommer hos Cicero i Pro Sestio, där han skriver om att de som styr staten har till uppgift att ge medborgarna "…cum dignitate otium" – 'fred med värdighet' i Gerhard Bendz översättning.[1]

I svenska språket förekommer uttrycket njuta sitt otium.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Guterman Norbert, red (1971). Latinska sentenser och citat från två årtusenden. Stockholm: Beckmans. sid. 63. Libris 893731